Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Karl-Erik Kejne


Grunddata

ReferenskodSE/RA/720550
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/9exYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
1,5 Hyllmeter 
19 Volymer 
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm, Bengt Rur 1996
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Kejne, Karl-Erik (1913 – 1960)
Kategori: Person (släkt). Religiöst arbete (Komminister)

Innehåll

Inledning (äldre form)ARKIVBILDAREN

Komminister Karl-Erik Kejne (Johansson) föddes i Grava i Värmland den 20 maj 1913, son till trafikbiträdet Karl Johan Johansson och dennes hustru Sara, född Karlsson. Han tog studentexamen i Karlstad 1932 och började sin utbildning i Uppsala hösten samma år med tanke att bli präst.

Redan under skoltiden ägnade sig Kejne åt ideellt arbete inom kyrka och nykterhetsrörelse. Han avlade sin teologiska examen och prästvigdes 1939.

Så gott som hela sin tjänstgöring kom han att ägna åt Stockholms stadsmission, en institution som ägnade sig åt att hjälpa fattiga och socialt utstötta, särskilt alkoholister. 1959 lämnade Kejne sin tjänst som biträdande pastor hos Stadsmissionen för att bli komminister i Oscars församling.

Han gifte sig sommaren 1944 med kurator Kerstin Lindén (född 1922), dotter till en handlande i Gnesta. Även Kerstin arbetade hos Stadsmissionen. Makarna flyttade isär 1948 och det dömdes till skillnad i äktenskapet.

Som chef inom Stadsmissionen hade Kejne pastor John W Johansson och som kollega från 1947 pastor Nils Köhler.

Under början av sin bana intresserade sig Kejne för litteratur och skaffade sig ett privat bibliotek av god klass. Detta såldes hos bokauktionskammaren efter Kejnes död (katalog).

Efter anmälan från Kejne gjorde polisen vissa undersökningar gällande en inom Stockholms stift tjänstgörande extra pastor (predikant med biskopens venia, som vid behov vikarierade), vilken enligt Kejne skulle tjäna pengar såsom sutenör.

I anslutning till sina mellanhavanden med denne predikant - och med tiden i samråd med några författare, journalister och andra opinionsbildare - började Kejne forska i några enligt deras mening otillräckligt undersökta händelser, särskilt branden på Krukmakaregatan 4 då en skyltmålare avled.

Pastor Kejne hävdade att han skulle ha blivit förtalad och trakasserad. Hos polisen kallades affären i inledningsskedet för "prästgrälet".

Kejne och dennes meningsfränder misstänkte, att en hemlig liga skulle ligga bakom såväl branden på Krukmakaregatan som en rad andra brott. De påstod att brottslingarna skyddades av personer med höga ämbeten.

Han fick stöd av den syndikalistiska dagstidningen Arbetaren. Andra tidningar ställde sig mestadels avvaktande. Genom sina föredragsresor runt landet propagerade Kejne för sin åsikt, att samhället vore anfrätt av "rättsröta".

De offentliga utredningar, som tillsattes friade såväl det av Kejne anklagade statsrådet Quensel som polis och åklagare från misstankar om brott.

Kejne dömdes senare - i anledning av fortsatt polemik - till böter för missfirmelse av tjänsteman.

Kejneaffären startade hösten 1948 och slutade med att den statliga utredningens betänkande i juni 1951 blev offentligt (SOU 1951:21). Kommissionen hade tillsatts av Kungl. Maj:t den 15 september 1950. Justitiekanslersämbetet gjorde en särskild utredning, dagtecknad den 5 juli 1951, "Justitiekanslersämbetets utredning rörande påståenden om illegal telefonavlyssning i den s.k. Kejneaffären samt vissa påståenden mot ledamöter av Kejnekommissionen m.m.".

Genom den nybildade föreningen "Rättsvärnet" vari inträdde också några andra opinionsbildare - bland dessa författaren Vilhelm Moberg och professor Björn Collinder - kunde Kejne och hans meningsfränder likväl hålla igång ett allmänt - om än begränsat och efterhand falnande -intresse för affären under ytterligare några år.

Karl-Erik Kejne var en flyhänt skribent, kåserier av hans hand har utkommit i bokform.

Kejne avled den 26 december 1960.


ARKIVET

Kejnes samling av handlingar gällande "Kejneaffären" och vissa egna personalier från tidigare delen av hans liv (före 1945) överlämnades efter arkivbildarens död, som gåva till Riksarkivet av okända personer. Mottagare var dåvarande chefen för 3.e sektionen, förste arkivarien Nils F. Holm.


TILLGÄNGLIGHET

Volymerna 1-3, 12 och 15-19 är fritt tillgängliga för forskning.

Övriga volymer (nämligen 4-11, 13-14) är tillståndsbelagda intill utgången av december år 2000.


HÄNVISNINGAR

a. Kejnekommissionens arkiv. YK nr 2937

b. Justitiekanslerämbetets arkiv.

c. Pastor J.W. Johanssons samling gällande Kejneaffären.

Tillgänglighet

DepositionNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2021-01-26 15:12:54