Sök i arkiven
Genvägar MENY

SKRUVS MUSIKKÅR

Organisation

KategoriFörening. Kulturella föreningar
HistorikHISTORIK Skruvs Musikkår 1910 - 1957
I början av 1900-talet var genombrottsåldern för musikkårerna i östra Småland och särskilt på glasbruken. Det blev modernt att på varje plats med någotsånäär storlek och anseende skulle det finnas en blåsorkester. Storleken på kårerna varierade med samhällets storlek och på många större samhällen var det flera kårer. Så var fallet i Nybro, där det en tid var tre stycken. Samma var förhållandet i Växjö.
Det var lika modernt med musikkårer som det nu är med idrottsplatser. Samhällets anseende berodde på kårernas storlek och skicklighet.
Bland kårer som fanns och växte fram kan nämnas Nybro - Bäckströms, Pukebergs och en tid Frälsningsarméns - , Flerohopp, Orrefors, Hovgård, Boda, Alsterfors, Lindås, Emmaboda, Lessebo (gammal kår), Kosta (gammal kår), Hovmantorp, Alsterbro, Växjö - Tändstickornas samt Mekaniska Verkstaden.
När arbetet efter konkursen 1908 återupptogs på Skrufs Glasbruk år 1910 blev Erik Schmith disponent. Han var mycket intresserad av musik och så försökte han att utröna möjligheterna att bilda en kår även på Skruf.
De som var med från början var Hjalmar Karlsson - Esskornett, Henning Nilsson - Esskornett, Knut Svensson - B-kornett, Gunnar Petersson - basun, Adolf Nilsson - tenor, Bror Nilsson - alt, Ludwig Petersson - bas, Hugo Olsson, Birger Fransson och Bertil Fransson - klarinetter, bröderna Nils och Mauritz Nilsson - flöjt, Arvid Wilhelmsson - tenor - samt Martin Samuelsson - trummor.
Hur skulle vi kunna skaffa lärare och instrument. Efter samråd med disponent Schmith samt kårmedlemmar fick jag i uppdrag att försöka skaffa lärare. För detta ändamål reste jag till Nybro för att kontakta pensionerade fanjunkare Bladh. Han var mycket upptagen som lärare på Kosta, Pukeberg och Orrefors, men efter mycken tvekan lovade han hjälpa oss att komma igång med kåren. Så återstod det svåraste, att skaffa instrumenten. Det bildades en musikförening som betalade en viss avgift varje avlöning - 50 öre. Efter något år tyckte medlemmarna att det var onödiga pengar att lägga och vi fick reducera avgiften till hälften för att sedan helt avstå.
Musikföreningen upplöstes av sig själv 1914.
Vi lyckades få instrument på fördelaktig vilkor, dels på avbetalning och dels på växel och så kunde vi köpa sextetten med två Esskornetter, två klarinetter, två flöjter, två trummor och notställ samt små marschbeckar (cymbaler) för 620 kronor totalt. Detta var på den tiden en stor summa pengar men den betalades i efterskott med musikföreningens avgifter. Disponent Erik Schmith var vår förste kassör och allt i allo, men tråkigt nog blev detta ej så länge. Vi fick det tråkiga uppdraget att spela en psalm och introitus på hans begravning i Algutsboda i januari 1911. Därefter blev Linus Johansson kassör, vilket uppdrag han hade till 1914, då jag fick det många gånger ej lätta uppdraget att vara kassaförvaltare för kassa som ej fanns. Men tack vare att läraren väntade med pengar tills vi fick in, gick det ganska bra. Många gånger fick vi begära anstånd med betalning för lärarens mat och logi. Det hände även att en del familjer hade läraren gratis i kost. Bland andra disponent Celander, handlare Hennel, handlare Fransson och disponent Franzén på ångsågen. Fanjunkare Bladh (läraren) hade tre kronor per dag samt resa, mat och logi, sedan ökade det till fem kronor. För dessa summor fick vi fria noter. Bladh var vår lärare tills hans krafter ej räckte till mer än att öva Pukebergs musikkår. Efter Bladh fick vi fanjunkare Lindström i Växjö, han var vår lärare till den 1 februari 1925.
Musikerna i kåren 1917: Arvid Chädström, Yngve Valgren, Martin Ny, Ture Pettersson, Ludvig Johansson, Bror Kronborg, Folke Hennel, Hjalmar Karlsson, Henry Ljunggren och Henning Larsson
Musikerna i kåren 1925: Henning Larsson, Henry Johansson, Arnold Oskarsson, Harry Dahlman, Holger Lövgren, Knut Dahlman, Harald Thenmark, Ludvig Johansson, Arvid Chädström, musikfanjunkare och ledare Robert Lindström, Helmer Wilhelmsson, Hjalmar Karlsson och Tyko Pettersson.
Under en mellantid hade vi fanjunkare G A Lundvall, som flyttade till Skruv 1922. Han övade kåren, tills han 1924 flyttade till Emmaboda. Kåren köpte noter av honom både sedan han flyttat till Emmaboda och Tingsryd. Sista gången var den 24 augusti 1928.
År 1917 hade vi en tid kapellmästare Qvist.
1917 låg kåren nere till följd av att vi sände våra instrument till Wejdele i Göteborg för reparation. Han i sin tur sände dem till en fabrik i Tyskland. Eftersom det var krig, släpptes ej någon metall ut ur landet och särskilt inte mässing. Följden blev att det ej gick att få dem loss. Efter många brev och telefonsamtal utan resultat med Wejdele fick jag uppdraget att resa till Göteborg för att ordna saken. Detta var ej lätt, men efter hot om att anmäla saken till advokat hade jag en nyrenoverad sextett med mig hem kostnadsfritt, tills våra instrument kom tillbaka efter några månader. Hela reparationen gick ej till mer än 225 kronor.
Kårens första övningsplats var Bylunds loge, där det fördes ett oljud som avskräckte allt folk och till och med fåglarna försvann från platsen.
Fanjunkare Bladh och eldare Hell var från samma regemente och en eftermiddag, när Hell gick till sitt arbete skulle Bladh hälsa på sin kamrat, varför han gick fram till Hell och presenterade sig: Mitt namn är Bladh. Ja har hört dä, svarade Hell och marscherade förbi med långa steg.
Efter ladan fick vi övningslokal över ångsågens källare, den hade vi hyresfritt, tills vi fick använda den så kallade godtemplarlokalen. 1914 fick vi utrymme i Folkets Hus.
Vi spelade första gången offentligt på fest i Emmaboda, fick 15 kronor för tolv timmar, dessutom fick vi middag, kaffe samt fri resa. Sedan utökades betalningen till 25, 35, 50 och 85 kronor.
Kårens arbetsfält sträckte sig från Holmsjö till Braås. Vidare Saleboda, Kvisingsö, Älmeboda, Långasjö, Lindås, Emmaboda, Johansfors, Åfors, Eriksmåla, Transjö, Skruv, Tjugosjö och Vissefjärda. De som mest anlitade kåren var Skruv, Emmaboda, Vissefjärda och Saleboda.
1924 var vi trötta på att spela borta. Det blev bara Skruv med omnejd. 1928 blev genombrottet för den moderna musiken även på Skruv.
1947 återupplivades kåren. Det första bidraget till kåren fick vi då av Skruvs lottakår den 14 november. Det var etthundra kronor.
De medlemmar som jag minns i kåren fram till 1948 är:
Hjalmar Karlsson, Ludvig Petersson, Sture Cederström, Adolf Nilsson, Henning Nilsson, Mauritz Nilsson, Birger Fransson, Folke Hennel, Bror Kronborg, Henry Johansson, Yngve Walgren, Harry Dahlman, Knut Svensson, Harald Petersson, Thure Petersson, Henning From, Gunnar Pettersson, Arvid Chädström, Helmer Wilhelmsson, Bror Nilsson, Nils Nilsson, Hugo Olsson, Bertil Fransson, Martin Ny, Ludvig Johansson, Henry Ljunggren, Holger Lövgren, Fabian Dahlman, Arne Sjögren, Tyko Petersson, Martin Samuelsson, Arnold Oscarsson. Nedtecknat av Hjalmar Karlsson, född 1884.
1950 startades kåren på allvar igen. Musikalisk ledare blev denna gång musikfanjunkare Karl Andersson, F12 i Kalmar.
År efter år gick med de stora och ständigt återkommande spelningarna: Vårkonserten, valborgsmässofirandet. Första maj var också ett framträdande som ingen i musikkåren ville gå miste om, sommarfester, hembygdsfester, höstkonserter, närmare jul och kring Lucia kom Röda Korsets arrangemang m.fl.
År 1955 insjuknade vår omtyckte ledare Karl Andersson och han kunde sedan inte leda oss vid flera tillfällen. En yngre kraft från F12-kåren blev vår siste dirigent. Han hette Sture Berglund och var en väldigt noggrann ledare.
Sture Berglunds sista arvode utbetalades enligt kassaboken den 26 mars 1957. Det kan säkert sättas som ett slutdatum på musikkårens verksamhet i Skruv.
S-O Hultmark, Lessebo
Nedtecknat 1980
OBS! Finns mer att läsa i böckerna från projektet i Glasriket "Människan, miljön och framtiden".
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/H256/BIG_9
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/AJu3m8wxU4QIgnyErwhl17
SpråkSvenska
ExtraIDBIG_9