Sök i arkiven
Genvägar MENY

WENTZELHOLMS GLASBRUK  (1826 – 1897)

Organisation

KategoriFöretag. Ospecificerad (-)
Alternativa namn
Westerviks glasbruk (1896-1919)
HistorikWentzelholms glasbruk tillverkade framförallt fönsterglas och flaskor i sodaglas. Bruket var i gång i över 70 år under 1800-talet (1826-1897), (stämpel "W").
Wentzelholms Glasbruk flyttade därefter till Västervik och fick så namnet Westerviks glasbruk. Bruket använde Wentzelholms galma formar tills de var utbrända och därefter lades verksamheten ner. Westerviks glasbruk låg i Kalmar län och var aktivt mellan åren 1896-1919.
Om glasbrukets ägare och anställda.
Wentzelholm glasbruks grundare Johan Fredrik Wentzel var född i Norge 1788. Han kom 1809 från Skåne till Cedersbergs glasbruk i Östergötland, där får han intyg för sin skicklighet som grönglasblåsare och kunnighet i glasugnsmurning. Med detta intyg får Wentzel kommerskollegi privilegium att anlägga och driva glasbruk i Gränna år 1820. Här får han svårigheter att skaffa råvaror, framförallt bränsle. Redan år 1824 läggs verksamheten ner och hyttan rivs. Samma år flyttar Wentzel till Simondebo i Rumskulla socken, där det fanns ”en outödelig skog”. Privilegierna för Grännabruket flyttas över till Simondebo den 23 oktober 1826.
De första glasarbetarna vid Simondebo
Året 1824 flyttar Johan Fredrik Wentzel med familj till Simondebo by i Rumskulla s:n, där han köpt ett 1/8 mantal av bonden Nils Hultberg. J.F. Wentzel skrivs som uppläggare vid sin död 1837.
Samma år flyttar även glasblåsaregesällen Johan Fredrik Gerner (född på Kosta glasbruk 1795) till Simondebo. Han skrivs som materialkarl vid sin död 1839.
Glassliparen Hindric Wassberg ( född 1795) kommer 1824 med familj till Simondebo by, han var tidigare verksam vid Cedersbergs glasbruk i Östergötland. H.Wassberg skrivs vid inflyttningen som glasslipare, 1827 som bruksdräng, 1828 som glasslipare, 1831 som glasritare. Han bor kvar i Wentzelholm till sin död 1857. Vid hans bouppteckning den 6 okt. upptas bland annat ”Diverse kopparstycken tillhörande en ritstol värderad till 2 riksdaler riksmynt, 2 st karafiner, 6 st brännvinsglas, 4 st buteljer.
Glasblåsarmästare Gottfrid Schmidt från Gränna, tidigare verksam vid Cedersberg. Kommer till Simondebo 1825, han var född på Sandö glasbruk i Ångermanland, död i Wentzelholm 1831.
Lärling Nils Gustaf Ström kommer från Gränna 1825, död i Wentzelholm 1849.
Bokhållare Fredrik Lindberg kommer från Gränna 1826. Gifter sig senare med styvdottern till J. F. Wentzel.
Glasblåsargesäll Carl Christian Wentzel kommer från Norge 1826.
Tre glasförare = kringvandrande försäljare, flyttar in 1825-26
Brukets utseende och geografiska placering.
Bruket var beläget vid Simondebo i Rumskulla s:n, på en plan yta mellan en skogsklädd ås i norr och hemsjön i söder. Enligt ett besiktningsprotokoll från 1836, får vi en bild av vilka byggnader som fanns vid bruket. Besiktning gjordes av den stora glasblåsarebyggningen, hyttan med tillbyggd materialkammare, 1 fönsterglaskammare, 1 vitglaskammare, 1 kontor till förvaring av aska och glohärd samt 1 vidstående skjultak utan väggar för uppläggande av kisel, vidare 1 s.k. pottkammare, slip och ritverkstad samt smedja.
Glasblåsarebyggningen (kontorsbyggnaden) var troligen brukets första byggningen den uppfördes 1827 i furutimmer. Den innehöll 16 inredda rum i två våningar. På vinden fanns fyra kontorskammrar.
Glashyttan från 1829 var uppfört av grovt stolpvirke, med väggar och tak av dubbelt belagda brädor. 64 alnar lång och 26 alnar bred och 6 alnar hög till taket. Takröstningen var 12 alnar hög ”men ändock 11/2 alns upphöjning eller valv” över själva glasugnen. (Hyttan till och ombyggdes före år 1879 och fick då en längd av 90 alnar.)
Ugnen med åtta deglar var byggd av holländsk piplera. Vidare fanns två sträckugnar för fönsterglas, i dessa avkyldes oupphörligen 4 kistor fönsterglas.
En buteljugn, 5 alnar i fyrkant och 4 alnar hög. I denna ugn kyldes oavbrutet minst 1.000 buteljer. Det fanns ytterligare två sammanbyggda kylugnar för buteljer, även dessa rymde 1.000 buteljer.
En kalcinerugn för pottaska, samt en tempelugn för uppvärmning av deglar. Sammanbyggd med dessa båda ugnar fanns en vedtorkugn med två torkrum .
Vid hyttans västra sida byggs 1833 en materialkammare för inventarier och förråd av pottaska, salt, kalk, krita och spisaska. Utmed samma sida låg även vitglas- och fönsterglaskamrarna.
På norra sidan av hyttan låg två sammanbyggda kontor. Slip och ritverkstad uppfördes 1830 av furutimmer, 9 ¾ alnar lång, 8 alnar bred. 1829 uppfördes en klensmedja av furutimmer.
Omkring 1830 byggs Corps de logis i en våning med frontespis, vidare fanns magasin i 2 våningar, en loge och lada samt stall och ladugårdsbyggnad. Brukets övriga byggningar låg vid Simondebo by.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/H252/VIMFAK_98494
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/XLfvtvSmI4QVgiiWO1x4Z3
SpråkSvenska
ExtraIDVIMFAK_98494