KAROLINSKA SJUKHUSET - AVDELNINGEN FÖR FYSIOLOGI OCH THORAXRADIOLOGI  (1950 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Kardiologisk vård (231))
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Klinisk fysiologi (831))
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
1170 KAROLINSKA SJUKHUSET - AVDELNINGEN FÖR FYSIOLOGI OCH THORAXRADIOLOGI
Avdelningen för fysiologi och thoraxradiologi bildades år 1997 genom en sammanslagning av de tidigare fristående avdelningarna för klinisk fysiologi respektive thoraxradiologi. Båda avdelningarna har dock funnits på Karolinska sjukhuset sedan 1950-talet:
Avdelningen för klinisk fysiologi inrättades år 1957 som en enhet inom thoraxklinikerna och var då benämnd thoraxfysiologi.
Avdelningen för thoraxradiologi har funnits sedan 1950-talet och ingick till och med februari 1991 som en sektion i Avdelningen för diagnostisk röntgen (ADR).
Fram till 1970 var de avdelningarna, liksom övriga kliniker/motsvarande, direkt underställda direktionen, då försöksverksamhet med blockorganisation inleddes. Dessa permanentades 1974 då totalt sex block inrättades med samordnande funktion för sina respektive kliniker/motsvarande. Thoraxklinikernas fysiologiska laboratorium och thoraxradiologiska avdelningen tillhörde båda laboratorieblocket. När Karolinska Sjukhuset år 1982 övergick från att vara statligt till att bli landstingskommunalt och en integrerad del av Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO) omvandlades blocken till så kallade driftsektioner.
När Karolinska sjukhuset år 1992 återigen blev ett självständigt sjukhus indelades sjukhuset i en rad divisioner, varunder kliniker/motsvarande sorterar. Varje division leds av en divisionschef som till sin hjälp har en stab för administrativa funktioner inom kansli, personal, ekonomi, IT och vårdutveckling. Under divisionschef och stab lyder kliniker/motsvarande. Avdelningarna kom att tillhöra thoraxdivisionen.
Verksamhet
Avdelningen är en högspecialiserad enhet och remissinstans för utredning och behandling av sjukdomstillstånd i bröstkorgen och de stora kärlen. Service ges till avdelningarna inom divisionen och i vissa fall hela sjukhuset. Cirka 45000 undersökningar utförs årligen. Avdelningen för klinisk fysiologi har som huvuduppgift att ställa diagnos, fastställa svårighetsgraden av sjukdom och följa effekten av behandling på patienter med olika hjärt-, lung-, njur- och kärlsjukdomar.
Vid Avdelningen för thoraxradiologi diagnostiseras och behandlas olika sjukdomstillstånd i hjärta och lungor samt de stora kärlen i övriga delar av kroppen, förutom hjärnan. Tekniker som används är lungröntgen, datortomografi, magnetkamera, ultraljud som kärlröntgen.
Organisation
Avdelningen leds av en verksamhetschef och är indelad i olika sektioner, ledda av sektionsledare enligt nedan:
Klinisk fysiologi:
· Sektionen för arbetsprov och lungfunktion
· Ultraljudssektionen
· Gammasektionen
Thoraxradiologi:
· Angiosektionen
· Lung- och datortomografisektionen
Avdelningen har en samverkansgrupp som består av representanter från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan och är ett forum för arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor. Dessutom hålls arbetsplatsträffar, såväl separata för klinisk fysiologi respektive thoraxradiologi som gemensamma för hela avdelningen.
Arkivbeskrivning
Avdelningens för fysiologi och thoraxradiologi arkiv omfattar handlingar från år 1958 till dags dato. Handlingarna förvaras dels på Karolinska Sjukhuset, dels på Landstingsarkivet i Flemingsberg. (Röntgenfilm från åren 1958-1979, utlåtanden finns kvar på Karolinska Sjukhuset.) Röntgenbilderna lagras digitalt sedan juni 1999, men ett gemensamt presentations- och arkiveringssystem har ännu ej införts.
Arkivet domineras kvantitetsmässigt av gallringsbara patientrelaterade handlingar, såsom remisser, röntgenbilder och utlåtanden. Dessutom finns en mindre mängd administrativa handlingar, till exempel protokoll och korrespondens, från och med år 1997 då avdelningen bildades.
Sedan 1993 har det datoriserade patientadministrativa systemet RADOS använts på avdelningen. I systemet sker bokningar, patientregistrering, remissregistrering med koppling till respektive undersökning och debitering av undersökningar. Även röntgenutlåtanden skrivs i systemet. Under våren 2003 kommer RADOS att ersättas av KODAK RIS.
Christina Persson
Arkivarie
Februari 2003
Historiken införd och inventering gjord av Birgitta Eriksson november 2006.
Se även Historik på arkivnivå Fysiologkliniken.
Konkordans 2020-10-26
Handlingar rörande Löpande ärenden, Thorax (F1), ändrad till F3.
Handlingar rörande kurser (F2), ändrad till F4.
Handlingar från chefsöverläkare och professor Lennart Jorfeldt (F3), ändrad till F5.
Handlingar från verksamhetsansvarig Anders Juhlin-Dannfelt (F4), ändrad till F6.
Handlingar rörande användning av radioaktiva ämnen (F5), ändrad till F7
Handlingar rörande sammanslagning (F6), ändrad till F8.
Handlingar rörande Kärlfysiologi (F7), ändrad F9.
Handlingar rörande Kranskärlskirurgi Etapp I och Etapp II (F8), ändrad till F10.
Handlingar rörande upphandling (F9), ändrad till F11.
Ansökningar till forskningskommittéer (F10), ändrad till F12.
Resultat av enkätundersökningar (F11), ändrad till F13.
Handlingar från Institutionen för kirurgi (F12), ändrad till F14.
Statistik från RADOS (H1), ändrad till F15.
Statistik över undersökningar (H2), ändrad till F16.
Fysiologkliniken
Arkivbeskrivning, odaterad, men inkom till leverans 2020-10-21.
Beskrivning av nuvarande organisation
Verksamhetens startdatum (och eventuellt slutdatum)
Hösten 2016
Tidigare organisation
När Karolinska sjukhuset öppnades 1940 fanns det, med inspiration från Serafimerlasarettet, rum för ett bakteriologiskt, ett kemiskt och ett fysiologiskt laboratorium som tillhörde medicinska kliniken.
Att det skulle finnas klinisk laboratorieverksamhet som var direkt knutet till ett sjukhus framfördes 1883 av professorn i praktiskt medicin vid Uppsala Universitet. När denne professor sedan flyttade till Serafimerlasarettet inrättades ett laboratorium. I laboratoriet fann det tre rum, ett för bakteriologi, ett för kemi samt ett för fysiologi. Det var forskningen som var fokuset för laboratoriet och bland fysiologiska metoder studerades bland annat pulskurvor. Den blivande professorn i medicin, Nanna Svartz, var verksam vid Serafimerlasarettet och fick i uppdrag att planera laboratorieverksamheten för det nya sjukhuset Karolinska sjukhuset.
Torgny Sjöstrand fick tjänsten som föreståndare/laborator för det fysiologiska laboratoriet år 1942 och var sedan kvar till 1982. Under denna tid bidrog han starkt till att etablera klinisk fysiologi som specialitet. Dock var inte mottagandet av klinisk fysiologi som inriktning vid Karolinska sjukhuset omedelbart positivt. Synpunkter som framfördes var att ”kaninfysiologer” inte behöves på sjukhuset.
Den drivande faktorn i arbetet på fysiologiska laboratoriet var metodutveckling. Man kunde tidigt utveckla principer för att kliniskt arbetsprov, då Kroghs ergometercykel fanns på plats. Ergometercykelns arbetsprov gjorde att det var möjligt att registrera EKG under belastning och registrering av blodtryck. Så småningom var det även möjligt att registrera intrakardiella blodtryck och flöden vid liggande arbete under hjärtkateterisering. Till en början var det standardiserade arbetsprovet ifrågasatt. Det sågs som omdömeslöst att utsätta patienterna för den fysiska ansträngningen. Men det blev så småningom en mycket uppskattad undersökning och blev använt i klinisk diagnostik över hela Sverige och även vid många skandinaviska sjukhus.
Vid denna tidpunkt var det fysiologiska laboratoriet en del av medicinska kliniken och föreståndaren, Torgny Sjöstrand, var underställd professorn i medicin både i forsknings och sjukvårdsfrågor. Detta var dock inte något smidigt system då det kliniskt fysiologiska laboratoriet samarbetade med fler discipliner än medicin kliniken, även sjukvårdsinsatsen inkluderade patienter från olika kliniker. Tillsammans med de övriga företrädarna för laboratorierna i bakteriologi och kemi krävde föreståndaren för klinisk fysiologi att laboratorierna skulle överföras till KI:s stat. Detta skedde år 1947. Detta medförde att klinisk fysiologi blev ett självständigt akademiskt ämne och med en egen universitetsinstitution. Laboratoriet blev självständigt med namnet Kliniskt Fysiologiska Laboratoriet. Detta då laboraturen var förenad med en överläkartjänst vid Karolinska sjukhuset.
1947 beslöt riksdagen att två akademiska tjänster skulle tillsättas, en i klinisk fysiologi och en i klinisk kemi vid Karolinska Institutet. Dessa blev sedan placerade undervisningssjukhusen Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet. Den första att inneha professuren på Karolinska sjukhuset var Torgny Sjöstrand.
År 1955 fastställdes utbyggnaden av klinisk fysiologi i landet av Medicinalstyrelsen. Detta gjorde att specialiteten klinisk fysiologi ansågs vara etablerad. Det började med undervisningssjukhusen för att sedan strats upp på andra sjukhus.
År 1956 skapades en särskilt thoraxklinik på Karolinska sjukhuset och då tillkom också ett laboratorium för klinisk fysiologi.
År 1973 tillträde en y professor. Tidigare hade fokuset inom klinisk fysiologi legat på den centrala blodcirkulationen och faktorer som bestämmer den fysiska arbetsförmågan. Nu tillkom även kliniska undersökningar rörande lungfysiologi, njurfysiologi och perifer cirkulation att bli viktiga delar i verksamheten.
Vid Karolinska Universitetssjukhusets omorganisering till Teman och Funktioner år…… blev Fysiologkliniken ett funktionsområde vid namn Klinisk fysiologi, tillhörande Funktion Bild och Funktion. Funktionsområdet finns i Solna och Huddinge.
Beskrivning av vad verksamheten gör
Vad gör verksamheten inom ramen för sitt kärnuppdrag?
Utför högspecialiserad fysiologisk diagnostik med tonvikt på sjukdomar inom hjärta, lungor, kärl och njurar.
Vilka uppdrag/ansvarsområden har verksamheten?
Undersöka patienter. Bedriva forskning och undervisar elever från BMA-linjen, läkarlinjen, sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningen samt elever från Tekniska högskolan och randutbildar ST-läkare från näraliggande specialiteter.
Beskrivning av hur verksamheten styrs
Vilka lagar och styrdokument styr verksamheten?
Offentlighets- och sekretesslagen, 25 kap § 1, (patientjournaler är belagda med sekretess i 70 år.)
Patientlagen
Patientdatalagen
Hälso- och sjukvårdslagen
BG LA 2016-0180
BG LA 2015-0040, version 4,2, föreskrift 11
Vem fattar beslut om verksamheten?
Sjukhusledningen
Divisionsledningen
Verksamhetschefen och klinikledningen
Beskrivning av verksamhetens handlingar/information
Vilka är de viktigaste typerna av ärenden och handlingar/information som skapas i kärnverksamheten?
Handlingar utgörs huvudsakligen av patientjournaler, men även forskningshandlingar och administrativa handlingar i form av PM, beslut, protokoll och korrespondens.
Arkivbeskrivningen reviderad 2020-12-18 när den lades in i Visual Arkiv, för original se dnr ARK 2020-0027.
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_1170
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/X3hwEzQ3C292s2AJsb4Q70
SpråkSvenska
ExtraIDLA_1170