Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Sim- och Idrottsklubben Hellas


Basic data

Reference codeSE/SSA/0913A
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/flzShGnjlwLAsyZ8j56BR4
Extent
3.3 Hyllmeter 
Date
1903–1970(Tidsomfång)
Archive institutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content

System of arrangementFörteckning

över

Sim- och Idrottsklubben Hellas arkiv
Introduction (older form)Sim- och Idrottsklubben Hellas har sina rötter i 1800-talet, närmare bestämt i seklets sista år, då Ernst Alarik Klefbeck, sedemera Sofias förste kyrkoherde, började samla sina komfirmander omkring sig till kulturellt bildande och fysiskt stärkande övningar. E A Klefbeck, "Söders apostel" (1866-1950), var "Farbror" med sina grabbar, "Pastorns Gossar" som de kallades. År 1908 beviljades PG:s Sim- och Idrottsklubb medlemskap i RF. Man var som en familj, vandrade samman i Dalarna (1907), på Gotland (1908) och i Värmland (1909) - spelade samman pengar på teater där Kalle Hellgren var den stora stjärnan. Åke Söderblom och Sven Paddock följde honom så småningom i spåren, liksom Harry Brandelius med sin sång.

År 1912 blev PG:s Sim- och Idrottsklubb Sim- och Idrottsklubben Hellas. Klubbens gröna färg var en internationell förälskelse från Olympiska spelen i Stockholm 1912.

Som så många andra stockholmsklubbar utvecklade Hellas under 10- och 20-talet en verksamhet över bred front. Att gymnastik var med på programmet borgar namnet för; olympiskt guld i den sporten hemfördes i Antwerpen 1920. Skidor var en av de ursprungliga grenarna, och här var Hellas den dominerande klubben i distriktet långt fram i åren, främst genom "Clarra" Atterdag som 17-åring började sin lysande bana 1929, var bäste svensk vid VM i Zakopane 1939, lagmästare på SM-femmilen 1940 och, jämte Stig Hedenström och Sven Stolt, i budkavle 1945. Från skidor var det icke långt till orientering. I denna sport hemfördes SM-plaketter av Olle Oldaeus 1941 och av Stig Hedenström 1944. Stig Sjökvist blev svensk mästare i fälttävlan 1951, och 10-milakavlen erövrades 1952. Bandyn hade sitt bästa år i klubben 1926. Det året debuterade bordtennisen i Hellas, fyra år senare än tennisen. I den förstnämnda sporten blev Sven Olsson det stora namnet, flerfaldig svensk mästare. Bowling började spelas av de grönvita 1929, och 1938 hemfördes SM i denna sport. Men karaktärssporterna i Hellas har varit och är alltfort simning, friidrott och handboll.

Avgörande för Hellas roll inom svensk simning var Eriksdalsbadets tillkomst 1925. Initiativtagare var Sven Wallbom, signaturen "Swall". Stor betydelse fick också Erik Adlers träningsverksamhet, inledd 1929. Det året hemfördes två NM i simning, året efter fem SM. Så börjar den väldiga skörden av mästerskapstecken i vattensporterna. Blott några data ur mångfalden! Det stora namnet i klubbens simannaler är givetvis Per Olof Olsson, mångdubbelt svensk och nordisk mästare på korta distanser och ankare i de under 30-, 40- och 50-talen ofta segerrika 10-, 20- och 50-mannasimningarna. Den minnesgode erinrar sig också Eskil Lundahls magnifika ryggsim, Gunnar Sullings styrka i bröst, Lasse Erikssons 400-sim och Eugen Ahnströms, Lennart Brunnhages, Åke Attervalls och Jan Engvalls mångåriga dominanser i hopp. I polo tog klubben 1959 sitt 14:e SM.

Sina första stora lagrar i friidrott hemförde Hellas i stafettlöpning under 10-talet. År 1921 slog klubben rent av värdsrekord i stafett över 1 000 meter. För den icke alltför minnesgoda är kanske dock friidrottens Hellas främst en hoppar- och kastarklubb med B O Hanssons och Pär Jensins vackra framgångar i inomhushopp kring 1960 samt med L-O Hööks och Lasse Haglunds rad av SM i längd och diskus senare under 60-talet. Och visst hade dessa mästare sina föregångare. Det finns skäl erinra om Samuel Norrbys och Herbert Wilnys härjningar i kulringen under 30- och 40-tal, om Lennart Attervalls gästspel i klubben kring 1940 med SM i spjut och 10-kamp som resultat, om Manne Nilssons SM i stav 1914, om Bengt Gates och Nisse Bergströms segrar i höjd i tidigt 30-tal, liksom ock om Lennart Moberg, trestegsmästaren 1949. Men fråga är om inte Hellas historiskt först och främst är en löparklubb med medeldistanserna som specialitet. Man pekar då gärna på Erik Byhléns nationella och internationella triumfer på 400- och 800-metersdistanserna under senare 20-tal med silvret i Amsterdam på den längre distansen som topp, en av den svenska friidrottens legendariska bedrifter.

Man erinrar också om Henry Kälarnes OS-brons på 5 000 meter 1936, om "Pecka" Edfeldts SM-segrar på 400 meter och i 5-kamp 1939, om Sven Ljunggrens 400-dominans under andra världskrigets slutår, om Bengt Göran Fernströms insatser på samma sträcka i 60-talets början. I en klass för sig står naturligtvis dock Arne Anderssons världsrekordnoteringar i 40-talets mitt. Ett flertal Dagbladssegrar på 30- och 40-talen markerar Hellas storhetstid i löpning. Även DN:s stadslopp hemfördes ett par gånger under denna tid.

År 1935 gick Hellas till handbollsallsvenskan. Sina första SM i sporten hemförde klubben 1936 och 1937. Ett tredje SM i samma sport togs utomhus 1948. Men motgångarna och framgångarna växlade. Som sin storhetstid i handboll räknar Hellas 60- och 70-talen. Sina första SM i sporten hemförde klubben 1936 och 1937. Ett tredje SM i samma sport togs utomhus 1948. Men motgångar och framgångar växlade. Som sin storhetstid i handboll räknar Hellas 60- och 70-talen. Bland de stora namnen har märks Roland Mattsson, omstridd och skicklig ledare, samt internationals som Lennart och Dan Eriksson, Kurt Göran Kjell, Johan Fischerström, Göran Hård af Segerstad och Frank Ström. De till dato största framgångarna är allsvenska seriesegern 1971, mästerskapet s å och båda mästerskapen 1972.

Slutligen förtjänar nämnas att den typiska herrklubben Hellas tog hem sitt första kvinnliga SM år 1972. Den historiska damen var Christina Sjölander, sporten nattorientering.

Medlemskapet i Hellas har sedan 20-talets början hållit sig kring 1 000. År 1942 tillkom Hellasgården, i första hand en skapelse av "Birre" Malm och Ernst Sjölander. "GH", Gamla Hellaspojkar, är klubbens stödorganisation, grundad 1922.

Delar av Sim-och idrottsklubben Hellas arkiv deponerades i samband med Operation Stockholms Idrottsminnen i stadsarkivet.

Stockholm i stadsarkivet 1976-12-07
Sven Olsson

Sim- och idrottsklubben Hellas arkiv deponerades första gången till Stockholms stadsarkiv 1977. En tilläggsleverans kom in 1980-05-07, accession 73-1170/80, som ordnades, förtecknades, och införlivades i den tidigare förteckningen från 1977. Sammanlagt omfattar arkivet ca 3 hyllmeter och består av bland annat styrelsens och sektionernas protokoll, diverse korrespondens, tävlingsresultat, program, samt fotografier (främst i serie FI) och ritningar. Äldsta handlingarna är från slutet av 1903 och sträcker sig fram till 1970.

Mimmi Han 2017-11-03.

Accessibility

SecrecyNej

Control

Amended01/03/2018 15:10:37