bild
Arkiv

Gotlands Järnvägs AB arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ViLA/12077
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/gBrUrNx6EqIJ7SdiXdZXY2
ExtraIDA 41
Omfång
45 Hyllmeter 
Datering
18701949(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionRiksarkivet i Visby (depå: ViLA_Broväg)
Arkivbildare/upphov
Gotlands Järnvägs AB (1876 – 1948)
Kategori: Företag

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr ViLA/12077
Leverans 22/1963
14/1964



















Förteckning

över

arkiv avseende

Gotlands Järnvägar




























Förtecknat och uppordnat i Landsarkivet
i augusti 1965 av amanuenserna Birgit
Arfwidsson och Torsten Bäck.
Ämnesregistret upprättat av frk Märta
Olsson.
Inledning (äldre form)Gotlands järnvägar



HISTORIK

C:a 3/4 miljoner kronor erfordrades för att möjliggöra byggandet av en järnväg mellan
Visby och Hemse. Ett aktiebolag bildades och utgav aktier till ett nominellt värde av 100
kronor. Av dessa köpte Visby stad år 1875 5.000 st. och en del landsortskommuner ett
par hundra vardera, medan privatpersoners andel var mycket liten.
Så snart koncession erhållits påbörjades järnvägs-byggandet. Den 10 september 1878
invigdes järnvägen Visby-Hemse i närvaro av konung Oscar II. Initiativtagare till
järnvägslinjen var regementsläkaren Ernst G. J. L. Leijer.
Ekonomin var till en början svag, men efter det att Roma Sockerfabrik anlagts 1894,
förbättrades den successivt. Den förbättrade ekonomin fick till följd att nya järnvägslinjer
kunde anläggas. Bandelen Visby-Väskinde var klar för trafik 1896 och tre år senare
förlängdes den till Tingstäde.
Att järnvägsbyggandet väl lönade sig, visar det faktum, att flera nya järnvägsbolag
bildades kring sekelskiftet 1900.De sista linjerna som byggdes var Tingstäde-Lärbro
1921 (GJ) och Klintehamn-Hablingbo 1924 (se sid 3). Ungefär samtidigt inrättades
biltrafik som komplement till järnvägarna.
Under 1930-talet var det aktuellt med sammanslagning av järnvägsbolaget på ön.
Förhandlingarna ledde dock inte till något positivt resultat, utan det var först c:a tio år
senare, då staten 1947 övertog järnvägarna, som denna tanke förverkligades.
Dessförinnan hade man samordnat taxor och tidtabeller m m.
Den ökande bilismen utgjorde ett allvarligt hot mot järnvägarnas existens. 1953
nedlades bibanorna: Klintehamn-Roma, Slite-Roma och KLintehamn-Hablingbo.
Huvudbanan: Lärbro-Visby-Burgsvik klarade sig något bättre, kanske med hjälp av
bettransporterna till Roma Sockerfabrik. Det visade sig dock omöjligt att få dess
ekonomi att gå ihop. Den 1 oktober 1960 gick den samma öde till mötes som bibanorna
tio år tidigare och som många mindre järnvägar på fastlandet.
Rälsen har sedan dess rivits upp och stationshusen sålts. S

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Senast ändrad2022-01-24 09:49:04