Sök i arkiven
Genvägar MENY

HEM.REDERIAKTIEBOLAGET CALEDONIA  (1899 – 1954)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (7520 Transport)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (FÖRETAG)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (rederi)
Historik26 REDERI AB CALEDONIA
Helsingborgs Museer - Kulturmagasinet
Rederiaktiebolaget Caledonias arkiv 1899 - 1954
Inledning
Bolaget var stationerat i Helsingborg 1899 - 1954 och bedrev fraktfart med ett antal mindre ångbåtar under perioden ifråga. Rederiaktiebolaget Caledonia gick 1954 i likvidation beroende på olönsamhet (gamla båtar med orationellt tonnage) som då varit för handen ett tag. Bolaget ingick i en rederigruppen Witt & Company.
Samtliga protokollsböckerna (bolagsstämmornas och styrelsens) finns bevarade samt aktieböckerna samt en del handlingar rörande fartygen.
Arkivet belyser och är typiskt för den "ångbåtsgeneration" som efterträdde "segelskutorna" vid sekelskiftet och därefter. Ångbåtarnas lägre fraktpriser bidrog också till en internationalisering av handeln.
Med information i räkenskapssammandragen med revisionsyttrandena (i bolagsstämmoprotokollen), bolagsstämmornas och styrelsens protokoll samt aktieböckerna, som alla bevarats och är kompletta, kan man väl beskriva bolagets verksamhet och ekonomiska utveckling.
Bilder av bolagets verksamhet 1899-1954 - exempel på källmaterialets möjligheter
Bolaget konstituerades den 1 februari 1899 på hotell d´Angleterre i Helsingborg.
Till det nya bolagets styrelse valdes enhälligt:
V(ice) konsul Johannes Lund, handlarna Gustaf Henrik Cedervall och Gustaf Nilsson, sekreteraren Johan Nicolaus Ekberg, och skeppsredaren Gustaf Henrik Witt
Till styrelsesuppleanter valdes:
handlarna Otto Jönsson och S. P. Pehrsson
Till revisorer utsågs likaledes enhälligt:
kamreren Henrik Olsson och kassören Chr. Kjellström
samt till deras suppleant:
sjökapten Baron C. W. von Lieuven
Av bolagets aktier om 500 kr hade då tecknats 244 aktier och man förfogade således över ett aktiekapital om 122 000 kr. Man beslöt att aktieteckningen skulle fortsätta och att för aktiekapitalet och eventuella upplånade medel att, antingen köpa en gammal eller ny lastångare eller att bygga en helt nytt fartyg.
I slutet på februari 1899 upphandlade styrelsen för 135 000 kr. ångaren s/s Nordsöen från Esbjerg, byggd på Burmeisters och Wains varv i Köpenhamn.
Ångfartyget fick namnet Concordia och till förste befälhavare utsågs sjökaptenen Julius Agaton Lund "... emot en månatlig lön af 75 kronor och 20 kronor per månad i representationskostnad, samt tre procent af årets brutto insegling." Såsom kostpengar åt befäl och manskap bestämdes ett belopp af en krona per man och dag och uppdrogs åt befälhavaren att ombesörja kosthållet. (Styrelsen protokoll den 14:de och 20:de februari 1899)
Ångaren Concordia sågs över, besiktigades, försäkrades och klassades och användes inledningsvis i fraktfart enligt den förre ägaren J Lauritzens i Esbjerg kontrakt.
Ångaren uppgavs av säljaren kunna lasta 620 ton med bunkerlast, men blev i England i augusti 1899 - med 530 ton kol och 50 ton bunkerlast - stoppad av Board of Trade med en bedömd överlast om 30 ton kol, som måste lossas innan avfärd. Detta gav upphov till en del tvistigheter med J Lauritzen som hade del i vinsterna på lasterna enligt en lastningskapacitet om 620 ton och förhållandena påverkade förmodligen det ekonomiska resultatet under det första årets verksamhet. Det första året befraktning om totalt nio månader bestod av "3 månaders i månadsbefraktning samt derutöfver haft 17 laster på Nord och Östersjön".
Nettovinsten från det första verksamhetsåret blev 10 984 kr och utdelningen per aktie sattes efter dispositioner till 35 kr eller 7 % per aktie om 500 kr. (Styrelsens protokoll den 20:de februari 1900)
Ångfartyget Concordia verkade i bolagets tjänst 1899 - 1906. Det sjönk i Nordsjön utanför Nederländernas kust den 5 november 1906 "i följd av svår sjögång och lastens förskjutning, samt måste kaptenen och manskapet för att rädda sig själva kasta sig i sjön utan att kunna rädda något vare sig af fartygets handlingar eller annat". Kaptenen och manskapet blev emellertid upplockade av en lotskutter som befann sig i närheten och kunde välbehållna sättas i land i Hellevetsluis (Hellevoetsluis).
Då var ångfartyget bokförda värde 138 000 kr och försäkringsbeloppet 140 000 kr. År 1906 fram till november hade s/s Concordia gjort "23 resor med last på kölen nämligen 4 med Kisbränder, 1 med Majs, 3 med Oljekakor, 1 med Sten, 4 med Kol, 3 med Trä, 3 med Gödning, 2 med Briketter, 1 med Kalksten och 1 med Spannmål". Aktieägarnas utdelning för 1906 blev satt till 6 %. (Bolagsstämmoprotokoll den 7:de mars 1907 - Bilaga Styrelseberättelse 27:de februari 2007)
Vinsten i verksamheten kan enkelt tas fram ur bolagsstämmoprotokollen med bilagda räkenskapssammandrag.
Vinstutdelning 1899 - 1906
Verksamhetsår Aktieutdelning
1899 7 %
1900 15 %
1901 5 %
1902 5 %
1903 6 %
1904 4 %
1905 0 %
1906 6 %
Ångfartyget Concordias verksamhet hade således givit aktieägarna under tidsperioden något mer än bankränta på investerat kapital. Bankräntan uppges år 1906 vara 5 %. Samtidigt var flera av aktieägarna verksamma i bolaget och fick således också intäkter den vägen.
Under perioden kring första världskriget ca 1912 - 1919 synes verksamheten varit särskilt vinstgivande och aktieutdelningen har legat mellan ca 15 % och 150 % per år.
Nämnas bör dock att i början av 30-talet genomgick bolaget en ekonomisk kris och var tvunget att 1933 nedsätta värdet på sina aktier med 90 % från 500 kr/st till 50 kr/st. I förvaltningsberättelsen för 1933 framhåll man att "under året har trots en påtaglig ökning av antalet laster någon bättring i frakterna icke förekommit och med hänsyn härtill har styrelsen funnit det lämpligt låta ångarne (Lydia, Drott och Roslagen) kvarligga upplagda."
Men man lyckades få fram nytt aktiekapital genom en nyteckning omfattande nya aktier om 50 kr st. Eftersom aktieteckningen den 27 juni 1933 givit till resultat ett kapital om 116 550 kr så beslöt man sig för att fortsätta verksamheten som till slut 1954 upphörde pga. olönsamhet. (Bolagsstämmans protokoll med bilagor den 10 mars 1934 samt Styrelsens protokoll den 27 juni 1933)
Det sagda räcker som exempel på hur väl materialet belyser denna typiska företagsverksamhet för kuststaden Helsingborg under den första hälften av 1900-talet.
Arkivdokumentationen ingick i en gåva som i mars och juni månader 1977 lämnades till Helsingborgs Museer av Åke Ternberg (Domaregatan 12c, 252 59 Helsingborg). Handlingarna fick inte offentliggöras "förrän tidigast år 1985". Åke Ternberg, som var född 1907, hade tidigare tjänstgjort som tjänsteman "å Witt & Co´s rederier" i Helsingborg.
Helsingborg den 14 augusti 2002 i Kulturmagasinet
Anders Persson
Arkivarie
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/M007/HSA08_26
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/GqpdppY5uKQKSLygwOtZH1
SpråkSvenska
ExtraIDHSA08_26