Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[TIDNINGSKLIPP - JUKKASJÄRVI SOCKEN]

NORRBOTTENS MUSEUM

Grunddata

ReferenskodSE/BD003/NBM_1-1/Ö 3 BAI/[H0024]
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/jYUXn4wZYqwQ2gnOEyInP0
ExtraID[H0024]
Datering
1983- (Tidsomfång)
ArkivinstitutionNorrbottens museum

Innehåll

Allmän anmärkningJukkasjärvi socken 1983 –
NB 1986-08-14--20: ”… åter brinner tjärndalen i Jukkas. Bengt kämpar för att föra kunskapen vidare.” Bengt Häggroth kämpar för att föra vidare kunskapen om tjärnbränning till kommande generationer.
NK 1986-08-02: ”JUKKASJÄRVI. Samlingsplats i århundraden.” För över 300 år sedan var det byn Jukkasjärvi som var centralpunkten i övre Tornedalens lappmarker. I dag har byn förlorat just den betydelsen men den aktiva hembygdsföreningen försöker än idag upprätthålla byns historiska profil.
NK 1988-08-08: ”Visst blev det världsrekord.” Ett nytt världsrekord sattes i Jukkasjärvi i helgen med världens längsta renklämma. Det gamla världsrekordet från Jämtland överträffades med hela 47 meter. Trots hällande regn sålde man sedan ut världsrekordmackan på 27 minuter blankt.
NSD 1988-08-08: ”Rekordklämman.” Ett nytt världsrekord sattes i Jukkasjärvi i helgen med världens längsta renklämma. Det gamla världsrekordet från Jämtland överträffades med hela 47 meter. Trots hällande regn sålde man sedan ut världsrekordmackan på 27 minuter blankt.
NSD 1986-08-04: ”Lyckad festival för 50-årsjubilar.” Tjärdalsfestivalen i Jukkasjärvi är slut. 50-årsjubilerande Jukkasjärvi hembygdsförening kan se tillbaka på en lyckad helg. 500 liter dalbränd stubbtjära och tiotusentals besökare.
NK 1986-07-31: ”Full fart i Jukkasjärvi.” Det dansas, spelas, tennbroderas och växtfärgas för fullt i Jukkasjärvi under veckan. Den så kallade tjärndalsveckan har tagit sitt grepp om den lilla byn Jukkasjärvi utanför Kiruna.
NK 1988-07-27: ”Rustad för världens längsta renklämma.” Ett kulinariskt världsrekordförsök ska göras under Jukkasjärvi marknad nästa helg. För vid ett dukat långbord ska 700 personer få smaka av världens längsta renklämma. – Vi ska göra den 150 meter lång och räknar med att komma med i Gunniess rekordbok, säger Åke Henriksson, vid Hembygdsgården i Jukkasjärvi.
NSD 1986-07-24: ”Hembygdsjubileum med tjärdalsfestival.” Nästa vecka firar Kiruna hembygdsförening Jukkasjärvi 50-årsjubileum. Det är en 50-åring, som i 40 år var en vanlig hembygdsförening, men det senaste decenniet byggt upp en omfattande och välkänd verk-samhet. Jubileet ska firas med bl. a en tjärndalsfestival.
NSD 1985-08-02: ”Tjärdalsfestivalen Jukkasjärvi 29 JULI – 4 AUGUSTI .” Annons inför Tjärdalsfestivalen i Jukkasjärvi.
NK 1985-07-16: ”HANTVERKSBYN LEVER UPP IGEN.” Förra sommaren invigdes den nya hantverksbyn i Jukkasjärvi. I fyra nytimrade stugor skulle hantverkare från hela länet få visa upp sitt arbete och sälja sina alster. Men efter en lyckad start har det mest varit tomt i stugorna. Nu har man äntligen fått nya hyresgäster. – I dag flyttade tre hantverkare från Kiruna in. Nu har turisterna ännu en attraktion i Jukkasjärvi, säger näringslivssekreterare Ingemar Pessa hos Kiruna kommun.
NSD 1986-07-02: ”Nu ska de avslöja gruvans hemlighet.” Nu kanske den omfattande legend-bildningen om gruvan i Masugnsbyn snart tar slut. En del av sanningen uppdagades i alla fall i helgen när det djupaste gruvhålet länspumpades.
NFL 1984-03-20: ”Ett Klondyke i Lannavaara.” Ange och Barbro Söderström, visade hur lätt det är att vaska guld, som är en del av deras verksamhet inriktad på turismen som under de senaste två åren vuxit upp i Lannavaara.
NFL 1984-03-20: ”Nordkalottresor: Guldvaskning och fjällen dragplåster.” I går vid press-konferensen i Nordkalottcentrum presenterades semester aktiviteter inför sommaren. Bl.a. guldvaskarläger i Lannavaara, älgjägarexamen i Arjeplog, eller Kebnekaise Fjällstation, där man kan uppleva fjällen från hästryggen.
NK 1984-01-04: ”Jubileum i Lannavaara: Minneskapell fyller 50 år.” Minneskapellet i Lannavaara invigdes på trettondagen 1934 och nu 50 år senare ska det firas.
NSD 1984-01-09: ”600 firade minneskyrkan.” Till 50-års firandet av minneskyrkan i Lannavaara, kom över sexhundra personer på trettonhelgen.
NK 1984-07-27: ”LAINIO HEMBYGDSDAGAR. Hembygdsvänner – Dags igen för Lainios årliga hembygdsdagar Lördagen och söndagen 28-29 juli.” Programblad inför Lainios hem-bygds dagar.
NK 1984-07-30: ”Lyckad Lainiotradition!” Närmare 1.000 besökare innebar klirr i kassan för Lainios hembygdsgille. I helgen har Lainio hembygdsgille anordnat hembygdsdagar för tredje året i rad.
NSD 1983-08-24: ”De fattiga i Lainio begravdes utan präst.” Carl Andersson, 62 år, Lainio, har alltid varit intresserad av historia. Här berättar han om en begravningsplats för fattiga.
Turist 1984: 2.: ”HEMBYGDEN ENGAGERAR MÅNGA. Bröllop och forsränning, hantverk och fiske… HEMBYGDSFÖRENINGEN ÄR EN GOD AFFÄR!” En av de nordligaste hembygdsföreningarna – den i Kiruna – är också en av de ovanligaste. Kring hembygdsgården i Jukkasjärvi har en verksamhet växt upp, som lockar många turister och som gett många bybor nya jobb!
NK 1984-08-07: ”DANS MEDAN TJÄRAN RANN – en riktig fest för hembygdsvännerna.” En riktig fest för hembygdsvänner har det varit i Jukkasjärvi i helgen. Förra veckans kultur-dagar, med musik-, hantverks- och danskurser kulminerade på lördag och söndag i en musik-festival och den årligen återkommande Jukkasjärvimarknaden.
NK 1983-07-28: ”NYA VERKSTADEN SATTE FART PÅ HANTVERKET I JUKKASJÄRVI. Nu sjuder det av liv i byn.” Jukkasjärvi är i dag den i särklass mest expansiva byn i Kiruna kommun. Byn fullkomligen sjuder av aktivitet och vid sidan av den lyckade turismsatsningen, har man nu fått en egen hemslöjdsverkstad och utställningslokal. Där jobbas det dygnet runt
NSD 1983-12-31: ”FORTSÄTT GÅ PÅ I ULLSTRUMPORNA. Yngve tog priset.” Grattis, Yngve Bergqvist! – Jag känner mig stolt. Dessutom behöver jag nya sockor men de här är så fina så dom hamnar väl bakom glass och ram på väggen, säger Yngve Bergqvist, turistpionjär i Jukkasjärvi, när NSD överlämnar ullstrumporna. – Jag ser inte ullstrumporna som personliga utan som en laginsats av många i Jukkasjärvi och Kiruna.
Bygd och Natur 1983: 4: ”Midsommar i Jukkasjärvi.” I vackraste försommargrönska lämnar vi Arlanda för att två timmar senare stiga ut på Kiruna flygplats. Tur att vi plockade med de tjocka ylletröjorna. Det är 7 grader och stark blåst. Det är också fyra dagar till midsommar och detta är början på en vecka med midnattssol, forsränning och fjällvandring. Det är till Jukkasjärvi vi ska resa. Byn som ligger 18 km från Kiruna och som tidigare var marknads-plats för handelsmän och samer. Idag är Jukkasjärvi ett populärt utflyktsmål både för turister och kirunabor.
Bygd och Natur 1983: 4: ”Gammal handelsplats och kyrkby.” Lite bakgrundsfakta om Jukkasjärvi.
NK 1983-08-29: ”Okänd tidnings rubrik.” Nu är Folkets hus och värdshuset i Jukkasjärvi färdiga att tas i bruk. I helgen invigdes de två sista pusselbitarna som fattas i byns turist-satsning.
NSD 1983-08-29: ”Jukkasjärvi – byn där det alltid händer något: Flaggan i topp för Folkets hus…” Flaggan i topp! Sten Fjällborg alias ”Mr Jukkasjärvi” kunde i helgen hissa både svenska flaggan och Folkets hus-flaggan i samband med invigningen av den kombinerade fritidsgården och Folkets hus i byn Jukkasjärvi, två mil utanför Kiruna. – Det är något som vi väntat på i många år. Ändå har det gått fort. Det här borde nästan bli allmän flaggdag, tycker Sten Fjällborg.
NSD 1983-08-29: ”… Värdshuset och stugbyn!” Fem miljoner i ett värdshus och en stugby! Det är priset för att Jukkasjärvi ska hävda sig i konkurrensen om turisterna. – Det är en pionjäranda som präglar Jukkasjärvi. Turismen och hantverk är på stark frammarsch i byn, konstaterade kommunrådet Gunnar Pettersson vid invigningen av värdshuset.
NSD 1983-08-29: ”Hantverkarbyn blir den tredje i landet.” Den lilla byn med de många hantverkarna. Det är Jukkasjärvi i ett nötskal. På kort tid har hantverkarna stigit fram i ljuset som byns senaste turistattraktion. – Jukkasjärvi är på väg att bli ett hantverkarcentrum, menar i alla fall Ingmar Pessa, näringslivskonsulent i Kiruna.
NSD 1983-08-29: ”Klubban Yngves ”nyckel”.” Nu har hembygdsföreningen i Jukkasjärvi hittat något nytt som ska locka turister. Nyckeln till året-runt-turism heter konferensen. – Vi har reda bokat in några konferenser, säger Yngve Bergqvist, chef för värdhuset och stugbyn.
NK 1983-08-06: ”-VAD HAR DU GJORT HJORT? – DET VAR FAN SÅ KUL. Vackert men… … omstridd.” Maken till tavla får man leta efter. Den har allt – urbändig kraft, lyrisk berättarglädje, en minsta detalj genomtänkt komposition och ett färgflöde som formligen tar andan ur betraktaren.
NK 1983 01-25: ”Familjesmedjan i Jukkasjärvi.” Kopparsmide från Jukkasjärvi på en utställning i huvudstaden. De som besöker Kulturhuset i slutet av februari har en möjlighet att ta en titt på Gidlunds kopparföremål.
NK 1988-12-01: ”Israel får lördagstidningen på måndag.” Israel Fjellborg är en av de Kaalasjärvibybor som inte får någon lördagstidning förrän två och ett halvt dygn senare.
NSD 1983-09-03: ”Blöt sommar i Katterjåkk.” Årets sommar i Katterjåkk var den blötaste under hela 1900-talet, enligt SMHI.
NSD 1988-08-15: ”Nu har guldfebern nått byn. Klondyke? Nej, LANNAVAARA.” I lördags var det guldgrävardag i Lannavaara, vilket firades med olika guldgrävartävlingar, där ett 70-tal hade deltagare hade anmält sig.
NSD 1988-07-12: ”Gården rustad – efter fem år!” Efter fem års arbete med reperationer och insamlingar av gamla föremål står Lainio byggdegård färdig. Invigningen blir i slutet av juli och då väntas folk från hela Norden. – Eftersom västlaestadianismen bildades just här på gården så kan vi hålla sammankomst för dem här, säger Helmer Granstål, Lainio hembygds-gille.
NK 1987-07-18: ”LAINIO - EN BY SOM VÄGRAR DÖ.” Roland Henriksson i Lainio anser att om byns bofasta befolkning ska överleva, måste man satsa på turism.
NSD 1987-06-24: ”Färjan på plats efter sex år.” Efter sex färjelösa år, kunde lannavaaraborna bevittna sjösättningen av Amalia IV. Fjorton ton väger hon och sju ton ska hon kunna bära, om hon går igenom besiktningen under onsdagen.
NSD 1986-07-11: ”VILDMARKSBYN FÅR HERRGÅRD – när gillet storsatsar på turism.” Roland Henriksson, Lainio, har köpt en herrgård från Muoniovaara, som han tänker bygga om till reception och restaurang.
NSD 1986-07-11: ” Möjligt projekt – eller omöjligt?” Inom Kiruna kommun råder delade meningar om turistprojektet i Lainio. Lars-Olof Friberg, marknadsföringskonsult, som arbetat åt kommunen lovordar den planerade satsningen, medan kommunalrådet Gunnar Pettersson är mer kritisk.
NSD 1986-07-11: ”JUBILEUM GAV FRAMTIDSTRO.” I slutet av1970-talet bodde bara mellan 70 och 80 människor i byn Lainio. Sedan vände utvecklingen. Först var det några barnfamiljer som vågade flytta tillbaka. Sedan firade byn 350-årsjubileum. – Jubiléet betydde mycket för byns sammanhållning. Det gav oss en ny framtidstro, säger Ulrik Ericsson. Han är ordförande i Lainios bysamfällighet och med i styrelsen i hembygdsgillet.
NSD 1986-07-11: ”Ökad omsättning för enda affären.”– På sommaren ökar omsättningen i affären fem gånger jämfört med på vintern, säger Erik Uusitalo, affärinnehavare i Lainio. För två år sedan sålde han sin affär i Kiruna och satsade helt på affären i Lainio. Hustrun Astrid Uusitalo lämnade ett chefsjobb inom Posten i Kiruna för att flytta tillbaka till hembyn.
NSD 1986-04-14: ”Marttigården minnesmärke som räddats.” Carl Andersson, hembygds–forskare från Lainio, hävdar att det var i Marttigården som Læstadianismen uppstod. Och det är just därför den har blivit räddats till eftervärlden.
NSD 1987-07-06: ”Rafflande guldjakt!” Ingenting kan stoppa det finska landslaget i guld-vaskning. Till landslaget i Lannavaara utanför Nedre Soppero dök laget inte ens upp, men vann ändå! De blåvita färgerna försvarades av Tiina Viik, finsk medborgare och två ”reserv-finnar”; Maragareta Lomvik och Bengt Berglund.
HB 1986-02-05: ””Sunnanvind” i Lannavaara.” Haparandabladet efterlyste i förra månaden reportage om byar i Tornedalen där man arbetar för att blåsa nytt liv i sin hembygd. Kenneth Mikko har besökt Lannavaara vid Torne älvs nordliga biflod Lainio älv.
NSD 1986-03-22: ””Förvisade” elever slipar och stortrivs.” Eleverna, som vid mineral- och bearbetningslinjen i Hedenästet var tvungna att flytta till Lannavaara, trivs mycket bra med sin nya utbildningsplats.
HB 1985-03-12: ”Bygdeteater från Lainio.” F.d. Lainiobon, William Fredriksson samman-fattade hela publikens tankar med att tacka Lainio bygdeteatergrupp, när de hade spelat upp sin föreställning ”Barnhandel”, härom veckan i skolan i Muodoslompolo.
HB 1985-08-29: ”100-Års jubileum.” Söndagen den 4 augusti firades 100 års minnet av August Lundbergs ankomst till Lannavaara vid en högtidlighet i Lannavaara kyrka.
F.V. 1983 Nr. 29: ”Här vill vi vara på sommaren.” Till byn Lainio går bara en väg. Vägen är lång och stenig, omgiven av skogar och myrmark. Mer än tre mil utan ett enda hus. Men sen – helt oväntat – ligger Lainio mitt framför ögonen. En by med 80 invånare på vintern, 400-500 på sommaren.
F.V. 1983 Nr. 29: ”SKÅDESPELET KRING U-BÅTEN.” Man ser dem med jämna mellan-rum. Ända från Töre hamn ut på fritt vatten. Unga militärer med kikare. De noterade den minsta rörelse på vattenytan. Det smala inloppet – Siknäsrännan – med ett djup på drygt sex meter kontrolleras minutiöst.
F.V. 1983 Nr. 29: ”… får fantasin att skena iväg.” Norrländska Socialdemokraterna har de senaste dagarna gett livfulla skildringar från jakten på en miniubåt i Töre. Förra fredagen skenade dock fantasin iväg. Då publicerade NSD en artikel som helt saknar täckning!
HB 1984-01-05: ”Biskopen kommer till Lannavaara. Prinsessan Eugenias minneskyrka 50 år.” Trettondagen den sjätte januari blir det storhelg med storfrämmande i Lannavaara. Det är i år 50 år sedan prinsessans Eugenies minneskyrkan invigdes, och detta ska uppmärksammas på ett stilfullt sätt. Det har stiftelsen för Lannavaara minneskyrka bestämt. Biskopen, förre landshövdingen och förre kyrkoherden kommer att närvara, förutom de 4-500 stormötes-besökare som väntas. – Alla ska bjudas på kyrkmiddag, lovar Yngve Söderström, August Lundbergs dotterson, en av dem som håller i de praktiska arrangemangen.
HB 1984-01-05: ” Prinsessa Eugenien muistokirkko 50 vuotta.” Finsk artikel om Prinsessan Eugenias minneskyrka som fyller 50 år.
HB 1983-08-02: ”Lannavaaragrabben som kom tillbaka.” Turister ska inte bara lockas med attraktioner, utan behöver också mat och logi, det har Börje Herjeskog i Lannavaara insett. Som bygger ut det nystartade stensliperiet, med en serviceanläggning.
NK 1983-08-01: ”GULDVASKNING OCH FORSFÄRD populärt på hembygdsfest.” Lainio lever! Under de ljusa sommarveckorna blomstrar Lainio upp och livet återvänder till den vackra tornedalsbyn. Då samlas också bybor och semestrande sommargäster till hembygds-festen, det årligen återkommande manifestet för byns fortlevnad.
HB 1983-07-23: ”Guldfeber i Lannavaara.” Barbro Söderström, stenhantverkare i Lannavaara, är mycket positiv till den nya utvecklingen i byn.
NSD 1982-11-18: ”Lainio vill ha bro och bättre vägar.” Lainio byamän har haft höststämma och där beslutade man några viktiga frågor.
HB 1982-04-17: ”MINKEN – en dyrbar krabat – Men vi ångrar ingeting.” Aino Strandelin, tillsammans med maken Hilding byggde upp en minkfarm i Lainio.
HB 1983-04-07: ”Lainio Hembygdsgilles årsmöte.” Mera intensivare kulturella satsningar stod på agendan, när Lainio Hembygdsgille höll årsmöte under påsksöndagen.
HB 1982-11-18: ”Lainio byastämma.” Lainio byamän har haft höststämma och där beslutade man några viktiga frågor.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Svappavaara två år efter. Oro kring anställningarna: INGEN KLARSIGNAL FRÅN LKAB.” LKAB behövde cirka 90 man för att köra igång verk-samheten i Svappavaara. Cirka 20 av dessa blev direkt anställda av företaget medan resten hamnade på skolbänken. De går på en AMU-kurs som ska hålla på i 18 veckor.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Protesterar mot LKAB:s utsläpp.” Klass tre på skolan i Svappavaara är en medveten klass. När de gick i första klass demonstrerade de mot att gruvan skulle läggas ner. I andra klass såg de hur många av deras klasskamrater flyttade på grund av arbetslöshet hos föräldrarna. Nu tänker de protestera mot att LKAB får släppa ut 250 ton flour från kulsinter-verket.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Avdelningsordförande Harry Nilsson: - Jag förstår deras oro.” Harry Nilsson har bråda tider. Telefonerna ringer och pressen är på hugget. Nu rullar hjulen i Svappavaara igen och återigen har Svappavaara blivit intressant för massmedierna. – Det har varit fruktansvärt jobbiga år. Först osäkerheten och sedan den krassa verkligheten när drygt 400 personer blev sparkade.
F.V. 1984: Nr. 44: ”ÄN JUBLADE INTE GÖTE.” Göte Björhag är chef på arbetsför-medlingen i Svappavaara. Han är ganska glad i dag, men han jublar inte än. – Jag kan inte vara nöjd förrän all i Svappavaara har ett jobb igen.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Hon får inget arbete – Jag duger inte.” Irma Kataja verkar ha minst två handikapp. Hon är kvinna och hon fyller snart 50 år. Trots att hon arbetat åt LKAB i Svappavaara i 15 år, bland annat på kulsinterverket, duger hon i dag inte någonstans. – Arbetsförmedlingen har inte gjort någonting för mig. Tvärtom har jag blivit sjuk av den behandling jag fått utstå och därför äter jag lugnande medicin nu.
F.V. 1984: Nr.44: ”Högen som skulle bli ett café.” Mitt i Svappavaara står en marknadshög. Snön har lagt sig som ett bomullstäcke över den kolsvarta högen. Här var det meningen att det skulle byggas ett café och en liten stugby, men de planerna har vägverket satt stopp för. För närmare två år sedan började Solveig och Rolf Lindmark planera för ett café i byn, men de planerna har hittills bara resulterat i en mängd papper och i en marknadshög.
NK 1984-11-10: ”Gruvarbetare kritisk till Malmfältsdelegationens rapport: - DET HAR INTE HÄNT NÅGOT I SVAPPAVAARA.” – Ännu har det inte hänt någonting i Svappavaara annat än att man fått utbildning och kortare projektjobb. Det är det enda som Malmfälts-delegationen har gjort, säger Erling Ingman, Svappavaara.
NK 1984-11-10: ”Kurt Sundström bemöter kritiken: -”Det har gått enligt planerna.” – Rom byggdes inte på en dag! Det menar Kurt Sandström, facklig representant i Malmfälts-delegationen när han tillbakavisar Erling Ingmans kritik om att delegationen inte gjort någonting för de arbetslösa i Svappavaara.
PT 1984-11-06: ”Svappavaara igång!” Efter 674 dygn i malpåse rullade de första kulorna fram på transportbandet i Svappavaara kulsinterverk. – Det är en oerhört stor händelse att trycka på startknappen, tyckte vd Wiking Sjöstrand som för tredje gången tryckte på den symboliska knappen. Sjöstrand var med och startade LKAB:s gruvdrift 1964 och samme Sjöstrand tryckte på stoppknappen i januari 1983.
PT 1984-11-06: ”Kunderna försvann från Konsum.” – Det har varit en tråkig tid. Men redan nu känns det annorlunda. Optimismen spirar. Det säger Ros-Marie Johansson, Konsum-föreståndare i Svappavaara. Omsättningen i kronor har sjunkit de två senaste krisåren och i volym är nedgången avsevärd. Men nu våras det i vinterkalla Svappavaara.
PT 1984-11-06: ”PROTEST MOT TREDUBBLA UTSLÄPP.” Ett 30-tal svappavaarabor protesterar i en skrivelse till koncessionsnämnden, Kiruna kommun och LKAB att gruvföretaget får tredubbla utsläppen av flour när kulsinterverket startas.
PT 1984-11-06: ”Fanny veteran i verket.” I anrikningsverkets kontrollrum i Svappavaara sitter Fanny Lundhamn. Fanny var med och startade ruljangsen för snart 20 år sedan. Hon var med när anläggningen stängde den 27 januari 1983 och igår var Fanny på plats igen: - Det känns jättehärligt. Jag har varit arbetslös sedan stängningen.
NSD 1984-11-06: ”SVAPPAVAARA LYFTES UPP UR MALPÅSEN. – men kan hamna där igen.” Efter 674 dygn i malpåse rullade de första kulorna fram på transportbandet i Svappavaara kulsinterverk. – Det är en oerhört stor händelse att trycka på startknappen, tyckte vd Wiking Sjöstrand som för tredje gången tryckte på den symboliska knappen. Sjöstrand var med och startade LKAB:s gruvdrift 1964 och samme Sjöstrand tryckte på stoppknappen i januari 1983.
NSD 1984-11-06: ”Nu spirar optimismen.” – Det har varit en tråkig tid. Men redan nu känns det annorlunda. Optimismen spirar. Det säger Ros-Marie Johansson, Konsumföreståndare i Svappavaara. Omsättningen i kronor har sjunkit de två senaste krisåren och i volym är nedgången avsevärd. Men nu våras det i vinterkalla Svappavaara.
NSD 1984-11-06: ””LKAB förgiftar oss”.” Ett 30-tal svappavaarabor protesterar i en skrivelse till koncessionsnämnden, Kiruna kommun och LKAB att gruvföretaget får tredubbla utsläppen av flour när kulsinterverket startas.
NSD 1984-11-06: ”Erling fick rätt till slut.” Två som är speciellt glada i Svappavaara med anledning av starten av kulsinterverket är Sixten Kemi och Erling Ingman.
NSD 1984-11-06: ”Fanny på plats igen.” I anrikningsverkets kontrollrum i Svappavaara sitter Fanny Lundhamn. Fanny var med och startade ruljangsen för snart 20 år sedan. Hon var med när anläggningen stängde den 27 januari 1983 och igår var Fanny på plats igen: - Det känns jättehärligt. Jag har varit arbetslös sedan stängningen.
DN 1984-11-02: ”Svappavaara rullar igång igen.” LKAB öppnar på söndag sin berömda snart tvååriga ”malpåse” i Svappavaara. Produktionsstarten gäller pellets- och anrikningsverken men berör inte dagbrottet och sovringsverket. Av de drygt 400 LKAB-anställda som förlorade sina jobb under våren 1983 har ett 90-tal återanställs.
NK 1984-11-01: ”Tillvaron i malpåsen är över… SVAPPAVAARA RULLAR IGEN.” I tisdags, den 30 oktober, började anrikningsverket i Svappavaara värmas upp. En febril verksamhet rådde bland de 38 personerna som jabbar i verket. – Vi har investerat i en ny rågodsinfrakt – tidigare använde vi ju krossar och sovringsverk men i dag får vi ju färdigkrossad och färdigsovrad järnmalm från Kiruna.
NK 1984-11-01: ”115 arbetar nu i de båda verken.” Torsdagen den 10 februari 1983 kom dråpslaget mot de LKAB-anställda: LKAB lade fram sin strukturplan. I planen vidtog LKAB-ledningen drastiska åtgärder för att gruvbolaget på fötter igen. 1500 man ville företaget säga upp och att kulsinterverket i Svappavaara skulle läggas i malpåse.
NK 1984-11-01: ”… men än är inte problemen lösta.” Trots att LKAB nyanställer cirka 100 man i Leväniemi är inte alla som anställs, övertaliga gruvarbetare.
PT 1984-10-03: ”Gruvstopp gav nya jobb.” När gruvan stängdes blev det jobb lediga i Svappavaara – hos arbetsförmedlingen. – Det öppnades en förmedling i byn för att serva övertaliga gruvarbetare, berättar Göte Björkhag.
NSD 1984-10-02: ”I Norgevägens spår… Svappavaara får hyvleri?” Svappavaara kan få ett nytt hyvleri med tio jobb! Hans Östermalm, 36, produktionschef vid Norrsåg i Luleå, har nappat på frizonen. Han ansöker nu om lokaliseringsstöd på totalt 4,2 miljoner för ett nytt hyvleri.
NSD 1984-09-01: ”Nu säljs det hus i Svappavaara! Ams hoppas göra vinst på inlösta villor.” Nu bjuds Ams-villorna i Svappavaara ut till försäljning! Igår annonserade AMS i NSD och begärde in anbud på sex villor i Svappavaara som Ams löst in av före detta LKAB-anställda som valt att flytta söderut till nya jobb. Två villor till är aktuella för inlösen av Ams.
F.V. 1984: Nr 22: ”Ett år sedan arbetarna fick gå från Svappavaara: VAD KOSTADE KALASET?” Minst en halv miljard har nedläggningen i Svappavaara hittills kostat samhället. Kostnaden ska jämföras med de 70-80 miljoner det skulle kostat att driva verken i Svappavaara vidare ett år. Folkviljan har granskat en del av kostnaderna kring nedläggningen och funnit att LKAB klarat sig helskinnade genom äventyret.
F.V. 1984: Nr 22: ”EILERT TROR ÄNNU PÅ LKAB.” För cirka ett år sedan stängdes Leväniemigruvan i Svappavaara. I dag hyser byborna ett visst hopp om att gruvan åter ska dra igång. Men Eilert Stålnacke tar det mycket försiktigt innan han uttalar sig om framtiden. – Vi får väl se vad som händer. Jag vågar inte jubla förrän beskedet kommer, till dess avvaktar jag.
F.V. 1984: Nr 22: ”Priset blir människoliv.” Runt 250 personer i Malmfälten kommer att dö i onödan under den närmaste 25-årsperioden om LKAB:s malmproduktion är vad den är i dag. Det här konstaterar den socialmedicinska forskaren Urban Janlert och Finn Diderichsen i en rapport som de gjort för Malmfältsutredningens räkning.
NFL 1984-02-28: ”Den enes bröd … Svappavaara och Landkrona får konkurrera om jobben.” Den nya bilfabriken i Svappavaara stjäl jobben i Landskrona. Det är en bister utveckling. Typiskt för krisens Sverige är, att de orter, som drabbas värst av arbetslösheten och ned-läggningar – gruvornas Svappavaara och varvets Landskrona – nu tvingas konkurrera om jobben med resultatet ”den enes bröd, den andres död…”.
DN 1984-01-14: ”Företagare i Svappavaara. Frizonen en bluff.” Företagarna och den socialdemokratiska föreningen i Svappavaara anser att frizonen är en bluff. Endast ett av Svappavaaras 30 företag kan, enligt riksdagsbeslutet, utnyttjas frizonens befrielse från sociala avgifter. I stället har företagarna i Svappavaara och drabbats av en tioprocentig höjning av arbetsgivaravgiften.
DN 1983-12-16: ”Satsning i Svappavaara. Vindrutor ger jobb.” Från Dagens Nyheter Norrlandsredaktion LULEÅ, torsdag. – Frizonen har ingen avgörande betydelse för etableringen! Det överraskade beskedet lämnar företagaren Åke Bengtsson när han på torsdagen lämnar in en lokaliseringsansökan om tillverkning av vindrutor till bilar i Svappavaara, Eftersom moderbolaget, Muotolasi Oy, ligger i Finland är det Svappavaara-bornas finskspråkighet som nu tycks ge byn 40-50 nya, efterlängtade jobb.
NFL 1983-09-27: ”Samtidigt som efterfrågan på pellets fortsätter att öka: LKAB slaktar Svappavaara – bit för bit!” – Här i Svappavaara händer det för närvarande ingeting. Här är det tyst som i graven. Det finns dock en positiv sak kvar: jobbarnas ilska: Jag förstår dem. I massmedia talas det om hur bra det går på pellets-marknaden, men LKAB vägrar att öppna kulsinterverket och gruvan.
F.V. 1983: Nr 45: ”Gruvarbetarna från Svappavaara. PÅ SKOLANBÄNKEN IGEN.” Under ett par novemberdagar befinner jag mig i Kiruna och Svappavaara. Den iskalla vinden känns genom märg och ben, vare sig jag befinner mig vid den öde gruvan i Svappavaara eller på branta, hala gatorna i Kiruna. För snart ett år sedan kom chockbeskedet om avsked och ned-läggningar. Många har i dag kommit över den värsta besvikelsen. I stället handlar det om att ta nya tag, suga tag i de halmstrån som dyker upp.
F.V. 1983: Nr 45: ”Näringsutskottet: VAR BEREDD LKAB!” Nu höjs rösterna på att kulsinterverket i Svappavaara ska öppnas. LKAB:s ökade försäljning av kulsinter anges som ett direkt skäl för detta. Frågan har nyligen behandlats i riksdagens näringsutskott med an-ledning av en motion från vpk. I motionen föreslås att riksdagen ska uttala sig för ett öppnade av Svappavaara. Samtliga partier i utskottet ställer sig inte bakom vpk:s förslag. Så här står det bland annat i utskottets yttrande:
NSD 1983-07-22: ””Pojken med stövel” tvångsförflyttas? – Svappavaarabor protesterar…” Ett 40-tal svappavaarabor protesterar mot att statyn ” Pojke med stövel” ska flyttas och ge plats åt det 18 ton tunga ”Krosshjulet”, som ska ta dess plats.
NSD 1983-10-01: ”Länets första dam.” May Hammarsten, 56 år är hustru till landshövdingen Erik Hammarsten.
NSD 1983-10-01: ”100 år på trå’n. Ett sekel på tråden… Då fick Luleå tre telefoner.” Telefonen i Luleå fyller 100 år i helgen.
NSD 1983-10-01: ”Har gruvsamt. Reino och Toruns drömvilla VÄRLDELÖST HUS.” Efter 18 år som truckförare och grävmaskinist åt LKAB fick Reino Niemi, 39 år, lämna sitt jobb. Gruvan i Svappavaara skulle läggas ned. Beskedet kom som en chock – trots att hotet funnit där en längre tid. – Det kändes för jävligt, säger Reino. Jag var ju en av optimisterna. Jag trodde inte att det skulle ta slut.
NSD 1983-10-01: ”CARLSSON Privat.” Stig Carlsson kåserar.
NSD 1983-10-01: ”Ödesmättad tystnad. Harry tror inte på ny start.” Harry Engman är inte optimistisk och tror inte på en ny gruvstart.
NSD 1983-10-01: ”Halvard leder ”malpåsejobbet”.” Ingenjör Halvard Larsson, Svappavaara, är den som fått ansvaret att lägga Leveäniemigruvan i ”malpåse.”
NSD 1983-10-01: ”Paul, 52, vräkningshotad – Jag vill ha riktigt kök.” Paul Nordvall, 52, är en ungkarl och på sitt sätt ett exempel på offer för omständigheterna i Svappavaara.
NSD 1983-10-01: ”Christer, 35, vräkningshotad. – Mycket orättvist!” Christer Johansson, 35, måste flytta från Solbacken till Ormen Långe i Svappavaara när man ska lägga hyreshusen i malpåse.
NSD 1983-10-01: ”- Jag köper en tidsmaskin och förflyttar mig bakåt. BARNEN FAR MYCKET ILLA.” Skolbarnen i Svappavaara är oroliga över framtiden i Svappavaara.
NSD 1983-10-01: ”Eilert tänker kämpa.” Eilert Stålnacke, köpman i Svappavaara vägrar ge upp. Han tänker kämpa för sin butik.
F.V. 1983: Nr 33: ”PÅ HALV STÅNG. Upprop i skolan i Svappavaara: Några stannade… … andra försvann.” Det är begravningsstämning i Svappavaara. De flesta jobbarna i gruvan har gett upp sin rätt till förtur vid återanställning och bitterheten bland fackets ledning är stor. Folkviljan har besökt Svappavaara i samban med skolstarten och mött många tomma bänkar – efter elever som flyttat från orten.
F.V. 1983: Nr 33: ”Harry Isaksson, gruvarbetare på cykelsemester genom Sverige: ”Inte fan går det att förhandla sig fram till samförstånd…”.” Folkviljan har träffat Harry Isaksson, känd gruvprofil från Malmberget, som är på cykelsemester genom Sverige för femte året i rad.
F.V. 1983: Nr 33: ”SVAPPAVAARA – PÅ VÄG UT UR BILDEN.” Från samhället ser man ett stort dammoln över gruvanläggningarna. För en kort stund kan man tro att där råder full verksamhet. Likadant såg det ut när vi någon timme innan passerade Aitikgruvan utanför Gällivare. Men skenet bedrar. Det är den kraftiga vinden som virvlar upp sand från avfalls-högar och dagbrott. Anläggningarna är sedan länge tysta. Krossverk, anrikningsverk, kul-sinterverk… Värden för hundratalsmiljoner, kanske miljarder, visar upp sina kala siluetter mot hösthimlen.
F.V. 1983: Nr 33: ”Okänd titel.” En hel våning på LKAB:s kontor har Ulf Westerberg fått till sitt förfogande. Arbetsyrkan är cirka 50 personer, mest arbetsförmedlare men också någon enstaka psykolog, som han själv uttrycker det. I flera av rummen installeras dataterminaler.
F.V. 1983: Nr 33: ”Ivan sålde sin rättighet.” Han berättar om sin målning. Om den vänstra halvan som visar ett leende ansikte, lastbilar som kör malm upp från dagbrottet. På den högra halvan syns motsatsen. Det sorgsna ansiktet, lastbilar som rullar nedför branten. Det behövs inte många ord för att förstå sammanhanget.
F.V. 1983: Nr 33: ”En besviken fackordförande.” – Nu är det bra arbetsmiljö här. Ingen trängsel, inget damm. Det är Esko Kasurien som halv på skämt fäller orden. Tillsammans med Harry Nilsson och Leif Pesonen sitter han i 35: ans lokal i gruvområdet.
DN 1983-08-02: ”Medan grundvattnet fyller Svappavaaras gruvhål – Vi hoppas på ”frizonen”.” Från Dagens Nyheters Norrlandsredaktionen, Svappavaara, måndag. – Det är som att vara på en utdragen begravning av en nära anhörig. Så beskriver sprängarbasen Georg Isaksson sina förmodligen sista två veckor vid LKAB i Svappavaara där samtliga 360 an-ställda, förutom en liten vaktstyrka, har sagts upp. Att dagbrottet samt pellets-, anriknings- och sovringsverken inte ligger i ”malpåse” utan har klappats igen för alltid är alla övertygade om i Svappavaara.
DN 1983-08-02: ”DN bakgrund.” DN ger bakgrunden om nedläggningen av gruvan i Svappavaara.
F.V. 1983: Nr 12: ”Svappavaaras dödsdom spåddes 1978 i en HEMLIG UTREDNING.” – Det var märkligt. Dom har måst spela under täcket hela tiden. Inte konstigt att Gruvtolvan varit så tyst. Så kommenterar gruvarbetare i Svappavaara fackets agerande kring LKAB:s hemligstämplande utredning. Den visar att LKAB planerade Svappavaaras nedläggning redan för fem år sedan. Bruno Poromaa har sett utredningen. Gruvtolvans ordförande Roland Holmdén deltog i den.
NSD 1983-07-20: ”35 NYA ARBETEN TILL SVAPPAVAARA.” Ytterligare ett företag är på väg att etablera sig i Svappavaara. Nu gäller det förädling av papper som kan ge upp till: 35 nya jobb. Bakom projektet står ett välbekant privat företag tillsammans med Siga företagsutvecklingar AB. Parterna har lämnat in en ansökan om lokaliseringsbidrag på sammanlagt 28 millioner kronor. - Det här kan vara ett första steg av flera, säger Göran Hansson vd i Siga företagsutveckling som förhandlat med det privata företaget.
NSD1983-07-06: ”Inget Ericssonföretag till Svappavaara.” Det blir inte någon etablering av elektronikföretaget Ericsson Radio system till Svappavaara.
NSD 1983-07-02: ”SVAPPAVAARA FÅR 50 JOBB. De hänger på kontrakten: Femtio nya jobb till Svappavaara.”Frizonen i Svappavaara tycks börja ge resultat. Ett företag som till-verkar elektronik är på väg att etablera sig. Om ett år kan ett femtiotal nya jobb vara verklighet. Men ännu finns hinder på vägen. För att klara etableringen vill företaget ha ett antal statligt kontrakt.
NSD 1983-07-02: ”- Här finns det lokaler som passar.” – Vi har lokaler ute i Svappavaara som säkerligen snabbt kan anpassas till det nya företagets behov. Jag tänker då i första hand på de många tomma hyreshusen. Det säger Kirunas kommunalråd Gunnar Pettersson och pustar ut efter beskedet om Ulvesos etablering i Svappavaara. – Nu får vi hoppas att det inte ska finnas några ytterligare hinder i vägen för etableringen. Att det exempelvis inte finns några villkor förknippade som påverkar ärendet.
NK 1983-06-13: ”TYST SOM I GRAVEN. Bitter stämning i Svappavaara.” En mager hare skuttar över har tomma planen. Det är den 10 juni 1983. Tystnaden är kompakt, bara någon enstaka gruvarbete syns spankulera förbi kulsinterverket.
NK 1983-06-13: ”De stannar kvar och vaktar gruvan.” – Vi har tagit över Securitas arbete! Östen Johansson och Erik Fröbring är två av de 16 som kommer att stanna kvar Leveäniemi-gruvan för att vakta gruvområdet.
NSD 1983-06-02 ”GUDS VERK PÅ PLATS!” Medlemmarna i Frikyrkoförsamligen Idivuoma i Övre Soppero, kan inviga kyrkan som kom från Skåne om ett halvår.
NSD 1983-05-20: ”Hammarstens ”hemlis” räddar Svappavaara?” Det är något stort på gång till Svappavaara för att ersätta den stängda Leveäniemigruvan. Men vad det är konkret vägrar landshövdingen Erik Hammarsten avslöja. – Vi undersöker den här etableringen och det enda säkra är, att går vi ut med det i dag så spricker det, sade han.
NSD 1983-04-06: ”Norrbottensmotionerna: Ingen majoritet för Svapppavaara.” – Ned-läggningen av gruvan i Svappavaara bör inte genomföras, säger vänsterpartiet kommunisterna i sin riksdagsmotion om regeringens Norrbottensförslag. – Att lägga gruvan i Svappavaara i malpåse är inte liktydligt med permanent nedläggning av gruvan, heter det i folkpartiets motion. Moderaterna tar inte särskilt upp gruvan i Svappavaara men säger att LKAB:s strukturplan innebär omfattade friställningar. Det blir en smärtsam omställning, som kräver någon form av omställningsbidrag. Centern har redan tidigare förordat att 70 milj kr av förslagna flyttningsbidraget i stället används för att hålla gruvan vid liv ännu ett år.
F.V. 1983-05-05--18: ”- Vi vill inte bli sista familjen i Svappavaara.” I fredags gick ännu ett flyttlass från Svappavaara. Esko, Virpi och Jani bar på köksstolar och blomsterkrukor, som ska fylla den nya villan i Sieppijärvi i finska Kolari.
F.V. 1983-05-05--18: ”FRI-ZON – är det något att ha?” – De arbetar hårt, mycket hårt, men med glädje och entusiasm gripna av hela nationens mobilisering för att lämna arbetslöshet och fattigdom bakom sig. Det här är en beskrivning av en av världens många frizoner. Den gjordes den 21 november 1978 i ett Rapport i TV. Den som förmedlade denna vackra bild från Sydkorea var Christer Pettersson, som drygt fyra år senare producerade ett uppmärksam-mat TV- program från Svappavaara, där landets första frizon ska inrättas.
F.V. 1983-05-05--18: ”Vilka kommuner har något att hämta ur PAKETET.”
? Vad förväntar sig kommunerna att få av Norrbottenspaketet?
? Folkviljan har ringt runt till ledande politiker och tjänstemän i kommunerna för att få en lägesrapport.
NSD 1983-03-30: ”Centern lägger fram sitt Norrbottenspaket: RÄDDA SVAPPAVAARA MED FLYTTNINGSBIDRAG.” Centerpartiet föreslår i en riksdagsmotion med anledning av regeringens Norrbottensförslag, att gruvdriften ska fortsätta i ytterligare ett år, med hjälp av flyttningsbidraget.
NK 1983-03-30: ”Driv Svappavaara-gruvan i ännu ett år. SÅ VILL CENTERN SATSA PÅ NORRBOTTEN. ”Centerpartiet föreslår i en riksdagsmotion med anledning av regeringens Norrbottensförslag, att gruvdriften ska fortsätta i ytterligare ett år, med hjälp av flyttnings-bidraget.
DN. 1983-03-26: ”LKAB i Svappavaara. Nu råder snart bara tystnad.” Från Dagens Nyheters Norrlandsredaktionen, Svappavaara, fredag. – Tystnaden är djävligast att lyssna på. Folk orkar inte tala om sina problem. Man tiger och lider.
DN. 1983-03-26: ”Avskeden splittrar fackklubbarna.” – Jag misstänker att de medlemmar som skulle drabbas får blodstörtning!
NK 1983-03-22: ”Gruvarbetare på plats – utan att veta varför.” På måndag återvänder Svappavaaras 350 gruvarbetare till jobbet efter tre veckors permittering. Det var en deprimerad arbetsstyrka som infanns sig. – Vi har ju inte en aning om vad som ska hända, säger Harry Nilsson, ny ordförande i Gruvs avd. 135. Några vettiga arbetsuppgifter finns ju heller inte. Vi kunde nog lika gärna stanna hemma.
PT 1983-02-01: ”Barnens kamp för sin hotade hemby.” Här demostrerar Svappavaaras framtid: Barnen. De poserar utanför skolans entrédörr. En dörr som alltid måste stå öppen – för att trygga byns återväxt… - Men förutsättningen för att skolan ska finnas kvar, är att också gruvan lever vidare, säger lärare Lisa Salmi.
PT 1983-02-01: ”1 800 gruvarbetare får gå.” På måndag blev det klart att 1.800 man permitteras vid LKAB i Kiruna veckorna 9-10-11. Orsaken är de välfyllda lagren i Narvik. Det har blivit en förskjutning på efterfrågade kvaliteter och det återverkar på Kiruna-leveranserna.
F.V. 1983-10-20--26: ”Svappavaaraborna vill ha besked om framtiden. SISTA UTVÄGEN ÄR OCKUPATION.” De vägrar acceptera att gruvan ska stängas. Att samhället ska utplånas. Kampviljan börjar likna den som fanns under gruvarbetarstrejken. Det handlar om gruv-arbetarna och deras familjer i Svappavaara. Samhället som till för några månader sedan var okänt för de flesta.
NFL 1983-01-11: ”Svappavaara: AKTION FÖR ATT RÄDDA JOBB.” Tisdagen den 21 och fredagen den 24 januari är för närvarande de nya ödesdagarna för Svappavaara-gruvan och de ca 850 människor som är avhängiga av dess framtid. Den 21 skall regeringen fatta det beslut som i sin tur skall ligga till grund för LKAB-ledningens agerande den 24:e.
NK 1983-01-11: ”Aktionsgrupp vill kämpa för Svappavaara-gruvan. – DET GÄLLER HELA BYGDEN.” Nu jäser det ordentligt bland människorna i Svappavaara! Inför LKAB-styrelsens avgörande beslut om gruvans varande eller icke vara den 24 januari, har gruvarbetarna bildat en aktionsgrupp där allvarliga diskussioner om ockupationer, hungerstrejker och liknade återgärder varit på tal.
NK 1988-03-04: ”MASUGNSBYN VÄGRAR ATT DÖ.” Masugnsbyn är stället där folket tagit saken i egna händer när posten och Konsum inte vågade satsa på service. Med hjälp från framförallt Kiruna kommun och malmfältsdelegationen byggde de ett eget servicehus med butik och lokal för turist- och kommunal information. – Teoretisk sett skulle det inte gå, men byborna är trogna köpare att vi dubblerat den beräknade omsättningen, säger Dolomitens föreståndare, Gunnel Tillstam.
NSD 1986-08-12: ”Familjen lever i utkanten av konsumtionssamhället.” Hans-Peter och Astrid Strand har hoppat av från industrisamhället. För fyra år sedan köpte de ett gammalt torp i Merasjärvi. De lämnade sina yrkesliv som forskare och lärare i Uppsala bakom sig. Här försöker de leva efter själhushållningsprincipen. – Vi trivs med att leva nära naturen. Vi lever väldigt billigt på att själva producera det mesta vi behöver, berättar Astrid Strand.
NB 1985-08-22--28: ”GRUVPIONJÄREN ARENT GRAPES HUS BLEV HEMBYGDS-GÅRD. Masugnsbyn har landets enda hembygdsgård med egna vinkällare?” Arendt Grapes gamla hus i Masugnsbyn som blev hembygdsgård 1948, inrymmer troligtvis även landets enda vinkällare.
NK 1986-07-03: ”GRUVA UPP I DAGEN.” I och med tömningen av en vattenfylld gruva under helgen i Masugnsbyn, hittade man en fullständigt konserverad gruva från 1600-talet.
HB 1985-08-27: ”Glädjeklipp i Masugnsbyn.” Kommunalråd Gunnar Pettersson invigde det nya servicehuset i Masugnsbyn, i lördags. Vilket firades med tal, bandklipp, festmiddag och amatörteater senare på kvällen.
NSD 1985-07-19: ”Byn blomstrar. Fick ny butik efter 16 år…” Nu blomstrar Masugnsbyn igen. Invånarna blir fler, hembygdsföreningen startar vandrarhem och i fredags öppnade en livsmedelsaffär, den första på 16 år. – En butik betyder så ofantligt mycket för glesbygden, säger Sören Björnström, Masugnsbyn.
NSD 1985-07-19: ”… och ett vandrarhem.” Ett vandrarhem i Masugnsbyn kan det vara en bra idé? Ja, det tycker i alla fall byns hembygdsförening som i sommar öppnar ett vid hembygds-gården. Till helgen invigdes det, i samband medhembygdsdagarna.
NSD 1984-06-29: ”ÅK HIT! UTFLYKTSMÅL I NORRBOTTEN. Djupdykning till ”paradis”.” Folke Rantatalo har besökt ravinen i Masungsbyn.
NSD 1984-02-: ”Sevärd by med kanjon inventerad.” Lennart Wallström har besökt Masungsbyn och berättar om besöket.
NK 1988-12-27: ”EN ÄKTA CHILENSK JULFEST – i Svappavaara.” De chilenska flyktingarna bjöd på en traditionell julfest i Svappavaara.
F.V. 1988: Nr. 50: ”JULEFRID? – Knappast! En rapport från Svappavaara.” Hos Emilio Controneos familj i Svappavaara råder igen julefrid. Familjen som fått definitivt utvisnings-besked har en sista tid av sömnlös väntan kvar i Sverige, innan de skickas tillbaka till Chile. Flyktingläraren Bror Kajsajuntti rapportertar från Svappavaara.
F.V. 1988: Nr. 50: ”OM JAG VORE KULTURMINISTER. Lena Nallo: - Konsten ska granska samhället.” Konstnärinnan Lena Nallo gjorde en målning till högskolans aula. Mesta tiden gick till att läsa in sig på historiska bakgrundsfakta! – I skolan får man ju inte lära sig något av värde, konstaterar hon, kort och gott. Lena är inte rädd för att ta kontroversiella ställningstaganden och ikläder sig gärna rollen som kulturminister. – Konstens uppgift är att kritiskt granska samhället!
F.V. 1988: Nr. 50: ”Bekännelsen.” Novell av Ann-Christin Lundström.
DN 1987-04-21: ”Flyktingar ger gruvbyn nytt liv.” – Snön och kylan kompenseras av den vänlighet och värme vi har mött hos folket här. Det försäkrar den iranske flyktingen Mehti som bor med sin hustru och två pojkar i invandrarverkets nya flyktingförläggning i gruvbyn Svappavaara utanför Kiruna.
NSD 1986-12-23: ”Pippi Långstrump och Svappavaara i idéhistorien.”
NSD 1986-08-21: ”Gruvby blir pensionärscentrum?” Kommunalrådet Gunnar Pettersson Kiruna, vill att Svappavaara ska bli ett aktivitetscentrum för pensionärer.
NSD 1986-06-16: ”Svappavaara blev inte vad Erskine tänkt sig.” Under helgen deltog arkitekten Ralph Erskine, på arkitekternas konferens i Kiruna.
NK 1985-06-15: ”NU STÄNGER GÖTE. Svappavaara tackar och siktar framåt.” Om två veckor stänger Göte Björkhag dörren. Arbetsförmedlingen i Svappavaara stänger. – Vi har bara en handfull arbetslösa gruvarbetare kvar. Nu kan jag med gott samvete gå tillbaka till jobbet i Gällivare. Göte Björkhag fick ett svårt jobb när han kom till Svappavaara för snart två år sedan. LKAB stängde gruvan och kulsinterverket och Göte blev ansvarig för drygt 400 arbetslösa.
NK 1985-06-15: ”INGEN MOROT.” – Frizonen medförde inte den rusning av nya företag som jag väntat. För det privata näringslivet blev det inte den morot jag hoppats på. Det sa industriminister Thage G Pettersson vid invigningen av glasföretaget W-Laminated i Svappavaara i går.
F.V. 1985: Nr. 13: ”Oro i Svappavaara över LKAB:s FLUORUTSLÄPP.” ”Vi behöver jobben, men inte till vilket pris som helst. Naturen, djuren och människorna är oersättliga. Inga pengar kan täcka de värden som de utgör.”
NSD 1987-08-13: ”Rätt vind sågverks räddning.” Brandmästare Ove Uvén berättar att de hade vinden på sin sida, när det brann i Falcks såganläggning i Vittangi på onsdagen.
NSD 1986-11-04: ”Tornedalningar vid huset på prärien…” Edla Johansson, Vittangi berättar om fotografiet, som är taget i Amerika och visar en familj från Tornedalen.
NSD 1986-05-06: ”De satsar på bygdegårdar.” Hembygdsgården i Vittangi, Vikmansgården var en av de hembygdsgårdarna, som Bygdegårdarnas Norrbottensdistrikt besökte under sin stämma i helgen.
NK 1986-02-04: ”Ljuvliga toner från nya orgeln.” I söndags var det fullsatt i den gamla träkyrkan i Vittangi, när kyrkomusiker Einar Isacson invigde församlingens nya orgel.
NSD 1986-01-25:”Nya toner i träkyrka.” På söndag invigs Vittangi församlings nya kyrkorgel, av Norrbottens främste kyrkomusiker Einar Isacson.
NSD 1985-01-04: ”De firade tioårsminnet av 300-årsjubileet…” Vittangi firade i nyårshelgen tioårsminnet av byns 300-årsjubileum.
F.V. 1984: Nr. 44: ”Vittangtjejer blev idoler – i Sovjet!” Dom kom, dom sågs, dom segrade. Det handlar om fotbollstjejerna från Vittangi och Alnö som möttes i en match i Sotji vid Svarta havet. Det var urpremiär för damfotboll i jätteriket Sovjetunionen – och tjejerna gjorde dundersuccé. Här berättar Veronica Stenmark, mittfältare i Vittangi, själv om matchen och om mötet med Sovjet.
F.V. 1984: Nr. 44: ”… men nu har damlagets fotbollstränare hoppat av.” VSK:s fotbolltränare Rolf Hagebjörk har bestämt sig för att sluta pga. pendling.
NSD 1984-06-25: ”Ren med bud.” Nordligaste budkavlen med budskapet att värna om hembygden och på väg till Skansen i Stockholm passerade Vittangi på midsommarafton.
NK 1983-08-15: ”Frizonen ett tillfälle satsa på Vittangi-grafiten. Vittangi-(S) till energi-ministern:” – Vi ser frizonen i Svappavaara, som ett enastående tillfälle för en satsning på vidareförädling av Vittangi-grafiten. Enligt en förundersökning, som gjorts finns det åtminstone två ekonomiskt godtagbara alternativ för brytning och vidareförädling, nämligen förvärmeproduktion och metanolframställning.
NSD 1983-02-18: ”’HEMLIGT’ BROBYGGE.” Hemligaste brobygget över Torneälven! Det säger man i dag i Vittangi och Svappavaara om det som pågår i Jölketskurkkio, ca en mil uppströms från Vittangi. Om man inte helt hemlig så handlar det i varje fall om det minst omstridda och samtidigt snabbast handlagda brobygge i modern tid – ett år från idé till byggstart.

Kontroll

Skapad2020-03-26 15:07:50
Senast ändrad2020-03-26 15:07:50