Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Skoghallsverken (1861-)


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51153
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/1vO2RTYTV4z3SeykrpHp68
Omfång
122 Hyllmeter 
Datering
1820–1981(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Stora Enso (1998)
Alternativa namn: Stora Enso Oyj
Kategori: Företag. Skogsbruk
Kategori: Företag. Processindustri
 
Dejefors bruk (1660 – 1988) (Volym F 11 a: 1, 3-4, och F 11 b: 4-5: PM angående tillverkningens framtid vid Deje pappersbruk 1967, produktionsuppgifter 1964-1976, handlingar om permitteringar och uppsägningar i Deje 1967-1970 m.m.)
Alternativa namn: Dejefors sågverk  (1885 – 1905)
Alternativa namn: Dejefors AB  (1873 – 1885)
Alternativa namn: Deje pappersbruk
Alternativa namn: Deje bruk
Alternativa namn: Dejeforsverken
Alternativa namn: Dejefors träförädlingsverk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfatfabrik, pappersbruk, träsliperi)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftrörelse)
 
Edsvalla bruk (1644 – 1967) (Volym F 11 a: 3-4 och F 11 b: 2: Handlingar angående produktionen vid Edsvalla bruk 1964-1967, nedläggningen 1967-1970 och försäljningen av bruksbyggnaderna 1967-1968.)
Alternativa namn: AB Edsvalla Bruk  (1903 – )
Alternativa namn: Edsvalla Bolag  (1856 – 1868)
Alternativa namn: Edsvalla Bruks AB  (1868 – )
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, kvarn, sågverk)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, träsliperi)
 
Forshaga bruk (Serierna F 11 a och F 11 b: Årsrapporter från Forshaga sulfitfabrik 1962-1963, avvecklingen av verksamheten i Forshaga 1967-1969 m.m.)
Alternativa namn: Forshaga AB  (1882-11-01 – 1893)
Alternativa namn: Forshaga bolag  (1856 – 1882-11-01)
Alternativa namn: Forshaga Sulfit AB  (1893 – 1934)
Alternativa namn: Forshaga sågverksbolag  (1856 – 1882-11-01)
Kategori: Företag. Fiske och fiskevård (Laxfiske)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Sågverk, kvarn)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik)
 
Klarafors bruk (1870 – 1967) (Serie F 11 a och F 11 b: Produktionsuppgifter från Klarafors 1964-1970, handlingar angående nedläggningen 1967-1968 m.m.)
Alternativa namn: Klarafors Fabrikers Aktiebolag  (1889 – 1900)
Alternativa namn: Klarafors Aktiebolag  (1900 – )
Alternativa namn: Klarafors
Alternativa namn: Klarafors Fabriksbolag  ( – 1889)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfatfabrik, sulfitfabrik, pappersbruk, träsliperi)
 
Skoghallsverken (1831)
Alternativa namn: Stora Enso Packaging Boards Skoghalls AB
Alternativa namn: Akzo Nobel Base Chemical AB  (1994 – 2010)
Alternativa namn: Skoghalls (Lunna) faktori  (1831 – )
Alternativa namn: Skoghalls bruk
Alternativa namn: Lunna Förlag
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Säckfabrik, sågverk, faktori och lastageplats)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, sulfatfabrik, pappersbruk, kartongbruk, elektrokemisk rörelse)
Kategori: Företag. Transport- och lagringsföretag

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 27-28/72, 2/89

1831-1860 se Skoghalls (Lunna) Faktori
Inledning (äldre form)SKOGHALLSVERKEN

Skoghallsverken ingår i Uddeholmskoncernen och har från början sin upprinnelse i Lunna Förlag på Hammarö. Lunna uppstod 1832 och var från början avsett som en timmeruppsamlingsplats för Uddeholmsbolaget. Allteftersom 1800-talet gick började det emellertid stå klart att Uddeholms framtid låg i träindustrin. Bolaget började i allt högre utsträckning att syssla med trähantering och som ett led i denna utveckling anlades därför 1855 en ångsåg på Hammarön - ursprunget till våra dagars Skoghallsverk. År 1856 startades verksamheten vid Skoghall och sammanlagt ett trettiotal arbetare var här sysselsatta under ledning av förvaltaren P.W. Dahlgren. Någon produktionsstatistik eller liknande siffermaterial rörande Skoghall finns emellertid inte från denna tid. Inte förrän från och med 1920-talet och framåt börjar statistiskt material och register och liggare över tillverkningen kunna återfinnas i källmaterialet.

Avsikten med grundläggandet av Skoghall var från början den att företaget skulle komplettera den av Uddeholm sedan år 1830 drivna ångsågen vid Munkfors. Efterhand kom emellertid Skoghall att få en allt större betydelse. Den första sågen brann 1871 och en ny anläggning, men med större kapacitet kom genast att uppföras på platsen. Samma sak upprepades 1907 och 1911 moderniserades därefter hela sågverket. Samtidigt som Skoghallsverken växte kvantitativt började allt fler omständigheter tala för att Skoghall kunde bli ett framtida industricentrum. Bland annat berodde detta på anläggningarnas goda läge och de förbättrade transportmöjligheterna över Vänern, symboliserade av Trollhättekanalens utvidgning.

Utbyggnaden av Skoghall i början av 1900-talet skedde främst under överinseende av August Herlenius. Under Herlenius ledning byggdes bland annat den första sulfitfabriken vid Skoghall år 1915, Redan år 1917 började dessutom en sulfatfabrik att anläggas. Denna utvidgning av verksamheten påskyndades av att Uddeholms sulfitfabrik vid Åros eldhärjades 1914, varför behovet av nyanläggningar blev än mer påträngande än tidigare. Man valde då att bygga ut Skoghall framför att välja någon mer otillgänglig plats längre uppåt Värmland.
Vid denna tid hade sulfitfabriken en årlig tillverkningskapacitet på c:a 14 000 ton och den senare tillkommna sulfatfabriken producerade hela 20 000 ton massa per år. Från denná tid härör därför också de första debatterna i Karlstads-Tidningen angående den nya tidens industriföroreningar.

Under slutet av 1910- och början av 1920-talen började även en kemisk industri växa upp i anslutning till Skoghallsverken, Man tillverkade i dessa anläggningar bland annat eter och metanol och 1925 framställde man sammanlagt 25 ton eter i Skoghall.

Efter en ekonomisk kris i samband med den amerikanska börskraschen på Wall Street i oktober 1929 kom 1930-talet i övrigt att innebära goda konjunkturer för Skoghallsverken. Man byggde ut den kemiska industrin och även produktionen av massa och papp samt papper, som man nu också börjat tillverka, steg och 1939 var årsproduktionen av sulfit- och sulfatmassa uppe i drygt 93 000 ton.

Det andra världskrigets utbrott innebar för Skoghall, liksom för många andra svenska industrier att produktionen fick anpassas efter den inhemska marknaden. Några större svårigheter mötte företaget emellertid inte. Dock fick en del trävaruprodukter läggas i lager i väntan på export. Den elektrokemiska fabriken vid vid Skoghall påverkades däremot enbart positivt av krigskonjunkturen och de nya produktionsomständigheter som denna medförde.

På 1960-talet omfattade Skoghallsverken ett sågverk, en sulfitfabrik med en årskapacitet på 80 000 ton, en sulfatfabrik med en årskapacitet på 130 000 ton, ett stort pappersbruk och diverse kemiska fabriker. Knutna till verken är också två stora forskningslaboratorier och hela företaget sysselsatte vid denna tid omkring 2400 personer.

Under 1970-talet har konjunkturerna varit mindre gynnsamma för såväl Skoghallsverken som för Uddeholmsbolaget i sin helhet. I slutet av 1970-talet har emellertid en viss uppgång kunnat förmärkas. Billerud AB förvärvade 1979 Skoghallsverken tillsammans med den övriga skogsrörelsen inom Uddeholms AB.

Litteratur:

Andersson I.: Uddeholms historia-Människor, händelser, huvudlinjer från äldsta tid till 1914, Stockholm 1960.
Skoghall 1914-1943. Källpublikationer och studier till Uddeholms historia del III. u.o. 1983.

Bergström, I.A.: Skoghallssågen hundra år. Värmland vår hembygd 1957 s.88-96.

( Martin Åberg )

Grupper F 2

1. Handlingar som äro gemensamma och som beröra samtliga verk och anläggningar samt Skoghallsverkens hela verksamhet.
2. Fastigheter.
3. Anläggningar och underhåll. Sågverket.
4. Anläggningar och underhåll. Sulfitfabriken, Sulfatfabriken och gemensamt för båda.
5. Anläggningar och underhåll. Pappersbruket.
6. Pappersförädlingsanläggningen (Säckfabriken).
7. Anläggningar och underhåll. Kemiska fabriker.
8. Anläggningar och underhåll. Spritfabriken.
9. Anläggningar och underhåll. C-M-C fabriken.
10. Anläggningar och underhåll. El-anläggningar, Ångcentralen, Pumpstationen.
11. Anläggningar och underhåll. Kontor, bostäder och övriga anläggningar.
12. Anläggningar och underhåll. Transportanordningar.
13. Anläggningar och underhåll. Forskningslaboratorier.
14. Skogs och lantbruk.
15. Tillverkningar, Sågverket.
16. Tillverkningar, Sulfitfabriken, Sulfatfabriken och gemensamt för båda.
17. Tillverkningar, Pappersbruket.
18. Tillverkningar, Pappersförädlingsanläggningen, (Säckfabriken).
19. Tillverkningar, Spritfabriken.
20. Tillverkningar, Kemiska fabriker.
21. Tillverkningar, C-M-C fabriken.
22. Laboratorierna: Forskning och vetenskapligt arbete, analyser m.m.
23. Verkstadsrörelse och byggnadsteknik. Arbetsmaskiner. Grävmaskiner m.m.
24. Eget: Värme, Kraft, Vatten och avlopp, Ångcentralen, Pumpstationen.
25. Kommunikationer.
26. Köp och försäljning.
27. Ekonomi.
28. Administration.
29. Personal.
30. Sociala och allmänna frågor. Samhällsbildning.
31. Diverse handlingar av allmän art.

Grupper F 1

2. Fastigheter
3. Skoghalls Sågverk från 1856-1912. Anläggningar och underhåll.
11. Anläggningar och underhåll. Kontorsbostäder och andra byggnader.
14. Skogsbruk och Lantbruk. Jakt och Fiske.
15. Tillverkning och Skeppning.
25. Kommunikationer och Transporter.
26. Köp och försäljningsfrågor.
27. Ekonomi.
28. Administration.
29. Personalfrågor.
30. Sociala och allmänna frågor.

Grupper B 1

2. Fastigheter.
3. Sågverket.
11. Anläggning och underhåll.
14. Skogsbruk och lantbruk.
15. Tillverkningar.
25. Kommunikationer.
26. Köp och försäljning.
27. Ekonomi.
28. Administration.
29. Personal.

Kontroll

Senast ändrad2021-03-01 10:45:59