Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Pingst - fria församlingar i samverkan


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730822
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/S8ooyeBgSI50PPe0WyzURH
ExtraID730822
Omfång
219,6 Hyllmeter  (-)
VillkorJa
TillståndsgivareDeponenten
VillkorsanmSe respektive delarkiv för villkor.

Kopior för eget bruk får tas eller beställas under förutsättning att det inte strider mot gällande upphovsrättslig lagstiftning. /2010-03-31 M Almström Blom
Sökmedel
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Pingst - fria församlingar i samverkan (1919)
Alternativa namn: Pingst
Alternativa namn: Pingstkyrkan
Kategori: Förening

Innehåll

Inledning (äldre form)ALLMÄNT

Föreliggande arkivförteckning omfattar endast de centrala organ som uppstått inom pingströrelsen som en följd av samhällsutvecklingen och behovet att ha en övergripande organisation som upprätthöll kontakten med andra institutioner i samhället, bl.a. statliga myndigheter. Annars är det församlingarna som är basen för all verksamhet inom rörelsen men deras arkiv får sökas antingen hos dem själva eller hos samordningsorganet Pingst - Fria församlingar i samverkan. Hela arkivet är kartonglagt där inget annat anges.

PINGSTRÖRELSENS HISTORIA, en sammanfattning:

Den 9 april 1906 räknas som startpunkt för den internationella pingströrelsen. Den frigivne slaven William J Seymour räknas som grundare men även svensk-amerikanen Andrew G Johnson var en av de första ledarna. Bildandet skedde hos en liten bönegrupp på Azuza Street i Los Angeles.

Johnsson tog den nya rörelsen till Sverige, i första hand till sin hemstad Skövde där han sökte sig till Baptistförsamlingen Elim 1907. Samma år spred sig rörelsen till Stockholm och även till andra städer i landet. Många baptistförsamlingar övergick till den nya rörelsen .

Lewi Pethrus (född 1884) tillhörde 1907 Lidköpings baptistförsamling då han gick över till pingströrelsen. 1911 blev han predikant i baptistkyrkans 7:e församling i Stockholm Filadelfia. Denna församling blev 1913 utesluten ur Baptistkyrkan, då hade Pethrus ökat medlemsantalet från 74 till 400. År 1915 bildade han Filadelfias riksomfattande bibelskola och han bröt med sina gamla vänner i Baptiströrelsen, 1915 skapade han en egen tidning ”Evangeli härold”. 1919 togs första steget mot bildandet av en egen församling genom ett manifest kallad ”Kölingaredsdeklarationen. En del av pionjärerna slöt upp bakom Pethrus, bl.a Andrew Johnsson-Ek. Fr.o.m. 1920 bröt Pingströrelsen helt med Baptistkyrkan.

Azuzaväckelsen kännetecknades av Jesus-centreringen, andedopupplevelsen och helandeförkunnelsen, förmågan att hjälpa människor fram till ett gudsmöte genom en kombination av förkunnelse om andedop och en praktisk instruktion med handpåläggning och goda förebilder. Detta öppnade för pingströrelsens särart och framgång.

Fr.o.m. 1914 började man med stora samlingar av pingstvänner från hela landet, senare utvecklades det till bibelstudieveckan i Kölingared. Senare benämndes mötet Nyhemsveckan, mötena sker årligen.

Veckotidningen Evangeli härold startades av Filadelfiaförsamlingen 1915 och blev rörelsens viktigaste tidning och bokförlag. Bibelskolor skapades över hela landet på 1920-talet av rörelsens evangelister, många av dem kom från Helgelseförbundet. En missionsskola skapades i Högsby 1922. Samma år engagerade sig författaren Sven Lidman i Pingströrelsen och blev en av dess främsta predikanter.

Pingströrelsen under 1920- och 1930-talen kännetecknades av ett framgångsrikt inre missionsarbete framförallt i Lappland och norra Sverige. I Stockholm växte Filadelfiaförsamlingen kraftigt under 20-talet (från 1661 medlemmar till 3540) och dess nya tempel på Rörstrandsgatan stod färdigt 1/11 1930. Under 30-talet skedde en stor överfyttning av medlemmar från Missionsförbundet till Pingströrelsen men utan att pingst aktivt medverkade. Till stor del skedde det för att SMF krävde rättning i leden av dem som var ”pingsttroende” eller krävde vuxendop. Örebro Missionsförsamling bröt sig ur SMF men anslöt sig inte till Pingst. Pingströrelsen stod helt uanför den ekumenik som övriga frikyrkor ägnade sig åt, bl.a ordnades sammankomster i Immanuelskyrkan i Stockholm 1934 och 1939. Pingströrelsen såg den världsekumeniska rörelsen som ett djävulens verk.

1940-talet präglades Pingströrelsen av engagemang i samhällsfrågor. Den 2/2 1944 startade man sin första folkhögskola i mälarslottet Kaggeholm på Helgö. Den dagliga tidningen Dagen startades 1945. Tanken på en daglig tidning hade funnits sedan 20-talet men förverkligades först 1945. Medlemsantalet växte under decenniet och uppgick 1949 till 7575. Särskilt Göteborgsförsamlingen växte kraftigt under denna period. Decenniet präglades också av öppenhet getemot övriga kristna samfund f.f.a. de övriga döparsamfunden.

Lewi Pethrus drev på det ökade samhällsengagemanget inom pingströrelsen vilket väckte kritik från många inom rörelsen som var emot att man skulle ägna sig åt värdsliga frågor. Bl.a drev LP linjen att man skulle stödja kristna pingstvänliga politiker i riksdagen. Det hela ledde till den uppslitande striden mellan Sven Lidman och LP vilket ledde till att Lidman uteslöts 1949. En av orsakerna till striden var Lewi Pethrus engagemang i försöken att starta en ny kristen dagstidning i Sverige Dagen. Denna tillkom 1945 och ett särskilt bolag, Tidings AB Dagen, bildades. En hel rad andra bolag kom efterhand att knytas till detta moderbolag: Allmänna kredit- och sparkassan (sedermera AB Samspar), Ibra radio, veckotidningen Petrus, TV-Inter, Förlaget Filadelfia m.fl. 1990 ändrade moderbolaget namn till Dagengruppen AB.

1950 nåddes Sverige av den nyväckelserörelse som uppstått i USA och Canada som kännetecknades av "helande". Predikanten William Freeman kom till Sverige detta år och andra följde efter. Rörelsen kritiserades strakt av samhället i övrigt men pingströrelsen såg till en början positivt på den, Lewi Pethrus stödde "helbrägdagörandet". Så småningom ledde nyväckelsen till splittring inom pingströrelsen. Filadelfiaförsamlingen såg kritiskt på excesserna inom nyväckelsen medan Östermalmsförsamlingen anammade den mer reservationslöst och uteslöts därför ur Pingstkyrkan. Församlingen i Trollhättan uteslöts av samma anledning ur pingstkyrkan 1958, det ledde på 1960-talet till uppkomsten av Maranatarörelsen. Östermalmsförsamlingen återförenades med pingst 1963.

På 1950-talet bildades två andra centrala organ inom pingströrelsen: Pingsförsamlingarnas vigselnämnd bildades 1952 för att administrera den vigselrätt man hade tillerkänts 1951och LP-stiftelsen, som var en filantropisk verksamhet för att hjälpa drogskadade personer, skapades 1954 som en hyllning till Lewi Pethrus med anledning av hans 70-årsdag. 1976 skapdes också en pensisionsstiftelse.

1952 inledde Pingstkyrkan en storsatsning på missionen utomlands. Den 29/7 1955 startades pingströrelsens radiostation IBRA från Radio Tanger i Marocko. Lewi Pethrus avgick som föreståndare för Filadelfiaförsamlingen 1958 och efterträddes av Willis Säwe. Pethrus engagemang i samhällsfrågor ledde så småningom till bildandet av det politiska partiet Kristen Demokratisk Samling KDS (föregångare till nuvarande KD) med Birger Ekstedt som ordförande, vice ordförande var Pethrus. 1966 bildade Lewi Pethrus eget förlag vilket väckte debatt.

Lewi Pethrus hade aldrig någon formell ställning som ledare inom Pingstkyrkan men var föreståndare för dess största församling, Filadelfia. Dessutom var han ordförande för tidningen Dagen och i styrelsens för kursgården Kaggeholm. Därutöver var han ordförande för Allmänna Spar- och Kreditkassan, kallad Pingstbanken.

Pingstkyrkan deltog inte i kyrkornas världsråd och man var över huvud taget kritisk mot ekumeniken. Man var motståndare till allt som kunde hota församlingarnas maktställning inom rörelsen, inget centralråd tolererades.

Tidningen Dagen drabbades av en ekonomisk kris 1965 pga vikande prenumerantunderlag till följd av antalet medlemmar inom pingstförsamlingarna hade gått ned. En ny ordförande, Sverre Larsson, omorganiserade tidningen och fick ekonomin på fötter igen. Pingströrelsens U-landshjälp bildades 1965, dess förste ordförande var Peter Hammarberg.

Under 70-talet diskuterades också frågan om det var rätt att acceptera statligt stöd till rörelsen, många var emot men tidningen Dagen tog fr.om. 1971 emot statligt presstöd, även SIDA stödde pingstmissionens arbete i u-länderna vilket ersatte stödet från de tidigare kolonialmakterna. Då reglerna för att ta emot statligt stöd för kristen ungdomsverksamhet ändrades under 70-talet så att det krävdes ett kontaktorgan för att få det, skapade pingströrelsen Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete PU 1971 med pingstförsamlingen i Eskilstuna som förvaltningsorgan. Detta var ett sätt att undvka bildandet av ett centralt organ som var emot pingstkyrkans ideologi.

Sedan radiomonopolet brutits startade PK Närradio i Jönköping 1979 och 1974 startades en medielinje på Kaggeholms folkhögskola. Litteraturmissionen startade 1970 genom bildandet av Pingstmissionens internationella Litteraturcentrum PIL (se särskild artikel).

Lewi Pethrus avled den 4/9 1974 och erkändes då som en stor ledare av både kristna och profana ledare. Han efterträddes som Dagens chefredaktör av Olof Djurfeldt och Per Östlin som ansvarig utgivare samt Carl Persson tidningsstyrelsens ordförande. Karl-Erik Heinerborg, som 1973 övertagit rollen som föreståndare i Filadelfia blev 1975 ansvarig utgivare för Evangeli Härold. Ny chef för Lewi Pethrus-stiftelsen blev Bo Hörnberg.

På 1980-talet skedde en omfattande nyrekrytering till PK och 1984 uppvisade den högsta nydopsiffran sedan statistik började föras 1955, 3039 personer. På mediaområdet skedde stora satsningar på närradiostationer över hela landet. IBRA-Radio upphörde med sina sändningar på svenska 1980, eftersom det inte längre behövdes, men förtsatte över världen i övrigt. Även TV-monopolet luckrades upp och man började försökssändningar av När-TV i Huddinge. Med förebild från Kanada startades 1983 det samnordiska TV-bolaget TV-Inter AB. Man beslöt att knyta arbetet till den Europeiska Pingstkommittén. 1986 fick TV-Inter sitt genombrott i Sverige, 8 program producerades för SVT varav hälften sändes 1987, 1992 köpte man en studie i Linköping.

Samarbetet med Sida utvecklades så att Pingstmissionens U-landshjälp 1980 tecknade ett ramavtal med Sida vilket gav PMU en större rörelsefrihet inom projekten. 1983 tog Filadelfiaförsamlingen initiativ till att göra det möjligt för ungdomar att prova på missionärslivet, hösten 1983 gick 27 ungdomar en träningskurs på församlingsgården Drakudden och i januari 1984 sändes teamen ut till olika länder med visst underhåll från sina hemförsamlingar i Sverige, det kallades Filadelfia Team Action.

Trosrörelsen under ledning av Ulf Ekman kom till Sverige 1982. den inledde ett samarbete med Södermalms fria församling vilket utvecklades till församlingen Livets Ord som startades 1983.

På 1990-talet började medlemsantalet i pingströrelsens församlingar att minska, 1987 hade man en toppnotering på 100 674 medlemmar men detta sjönk så att det 1999/2000 var nere i 90 174. I övrigt präglades decenniet av missionen i östeuropa efter murens fall samt ett ökande inslag av kvinnor i ledande befattningar i församlingarna. Man öppnade också pingströrelsen mer gentemot andra kristna samfund. 1989 bildades PIR Pingstförsamlingarnas Invandrarråd vilket inledde ett ökat arbete bland nyanlända invandrare som ledde till ökad tillströmning av medlemmar från dessa grupper på 90-talet.

Först år 2001 bildades ett centralt riksorgan för hela pingströrelsen: Pingst - fria församlingar i samverkan.

Riksarkivet 2011-06-17

Tommy Eriksson
1:e arkivarie

Huvudsaklig källa: Pingströrelsen del 1: Händelser och utveckling under 1900-talet, del 2: Verksamheter och särdrag under 1900-talet.

Tillgänglighet

DepositionJa

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Lewi Pethrus arkiv (SE/RA/720585)

Kontroll

Skapad2010-03-31 16:50:28
Senast ändrad2021-01-18 08:07:58