Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Reumatikerförbundet


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730735
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Z9pY8I0IX4AL9cKuYmUm01
ExtraID730735
Omfång
36,1 Hyllmeter  (-)
24,5 Hyllmeter 
Datering
1945–2016(Tidsomfång)
VillkorDelvis
TillståndsgivareChef för förvarande arkivinstitution
VillkorsanmDet deponerade arkivet är enligt överenskommelse fritt tillgängligt för forskning med undantag av handlingar som innehåller uppgifter om enskilda personers reumatiska diagnoser och vård (70 års villkor) samt personalakter. Följande volymer innehåller handlingar med villkor: hela serie F21, volymerna F15:1-4 samt F20:5

Tillstånd att ta del av dessa handlingar kan beviljas av RA för vetenskaplig forskning mot att forskaren förbinder sig att inte publicera eller utlämna uppgifter som kan knytas till enskild individ och som kan orsaka men för honom/henne eller någon närstående. Blankett för tillståndsansökan fås från Riksarkivet Arninge.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
Dossierplan: Diarie- och dossierplan 1989-1999, bilaga 1 (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Reumatikerförbundet (1947)

Innehåll

Inledning (äldre form)Reumatikerförbundet driver reumatikernas frågor i samhället, ger stöd i vardagen och finansierar forskning.

Det är föreningarna och deras verksamhet som utgör grunden i förbundet. Föreningarna ansvarar för den direkta kontakten med medlemmarna. Övergripande ansvarar förbundet för frågor kring utbildning, intressepolitik och påverkansarbete, forskning och insamling.

Den 23 november 1945 konstituerades Riksföreningen för bekämpande av de reumatiska sjukdomarna, i dagligt tal Riksföreningen mot Reumatism, RMR. De stiftande organisationerna var Landsorganisationen, LO, Svenska arbetsgivarföreningen, SAF, Sveriges Lantbrukarförbund, SLF, Kooperativa Förbundet, KF, Sjukkasseförbundet, Lärareförbundet, Sjukgymnasternas Organisation, Svensk Sjuksköterskeförening, Svensk kuratorsförening. Andra kammarens talman August Sävström valdes till föreningens förste ordförande och till sekreterare utsågs Gunnar Edström.

1953 invigdes RMR:s och landets första reumatikersjukhus Spenshult och 1952 utdelades det första forskningsanslaget. 1960 öppnades Strängnäs Reumatikersjukhus och 1969 invigdes Östersunds Reumatikersjukhus. Sjukhuset i Strängnäs överläts till Södermanlands läns landsting 1982 och 1999 avvecklades Reumatikersjukhuset i Östersund.

1947 bildades de första länsföreningarna i Göteborgs och Bohus, Hallands och Malmöhus län. 1973 ändrades namnet till Riksförbundet mot Reumatism, och organisationen fick nya stadgar med en demokratiskt uppbyggd organisation. Lokalföreningar kunde bildas och reumatikerna själva valde sin förbundsstyrelse genom ombud. Bengt Wiklund valdes till förbundsordförande, en post han hade i 18 år och det var han som lyckades driva igenom den nya inriktningen på förbundet.

Vid kongressen 1995 bytte förbundet namn till Reumatikerförbundet, och en ny logotyp togs fram. Förkortningen RMR försvann.

Ordförandelängd
August Sävström 1945-1957
Axel Strand 1957-1966
Gunnar Edström 1966-1973
Bengt Wiklund 1973-1991
Gunnar Källgren 1991-1995
Lena Öhrsvik 1995-2005
Anne Carlsson 2005-

Uppgifterna är hämtade från Reumatikerförbundets hemsida i september 2011.

Arkivet
En mindre leverans gjordes till Riksarkivet 2005 (Dnr RA 256-2003-109) och förtecknades av Petra Standert 2006-05-30. I samband med en tilläggsleverans 2011 (Dnr RA 256-2011-3675) omförtecknades arkivet av Urban Johansson.

Det deponerade arkivet är enligt överenskommelse fritt tillgängligt för forskning med undantag av handlingar, som innehåller uppgifter om enskilda personers reumatiska diagnoser och vård, där sekretess gäller i 70 år.

Tillstånd att ta del av dessa handlingar kan beviljas av Riksarkivet för vetenskaplig forskning mot att forskaren förbinder sig att inte publicera uppgifter som kan knytas till enskild individ och som kan förorsaka men för honom/henne eller någon närstående.

Manuell diarieföring infördes 1989 och avslutades 1999 då datorstödd diarieföring påbörjades. Diariekort för 1989-99, sorterade efter saknummer ingår i serie C1. Den diarie- och dossiéplan som följdes under denna tid ingår som bilaga 1 i förteckningen.

Handlingarna till diariet ingår i serie F1a-c Häri ingår också ej diarieförda handlingar sorterade efter samma dossiéplan.


Ett stort antal projekt och kampanjer som förbundet drivit både inom och utom landet i egen regi eller i samarbete med olika samarbetspartners visar på den stora bredden i verksamheten. De är förtecknade under olika F-serier. Här kan nämnas F9, kampanjer och arrangemang 1965-95, F14, arbetsmarknadsprojekt 1994-99, F15, datakraft för reumatiker 1995-97, F17, Lettlandsprojektet 1997-2004 och F20 Fibromyalgiprojektet 1988-2002.

Stockholm den 20 september 2011, Urban Johansson
Uppdaterad 2022, Riksarkivet

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad2005-11-30 00:00:00
Senast ändrad2022-07-05 09:12:13