Arkiv

Konsertföreningens i Stockholm arkiv Huvudarkivet

Konsertföreningens i Stockholm arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730139/730139.01

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/E9JYFecRrH6d0G02H087k3

Omfång

51 Hyllmeter

521 Volymer

Datering

1902	–	1975		(Tidsomfång)
	–	1985		(Huvudsaklig tid)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm, Konsertföreningen i Sthlm mfl

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Konsertföreningen i Stockholm (1902)

Kategori: Förening

Innehåll

Allmän anmärkning

Se Holm-Carlsson; Jfr Svenskt musikhistoriskt arkivs "Bulletin" 9, s 11

Inledning (äldre form)

INLEDNING

Konsertföreningen bildades vid sammanträde i Musikaliska akademiens lokaler 27 maj 1902. Till styrelseordförande valdes kamrer John May, till dirigent Tor Aulin och till vice ordförande Wilhelm Stenhammar.

För konserterna skulle engageras i Stockholm bosatta musiker. Ekonomin skulle skötas av en förening med styrelse och revisorer. Föreningens medlemmar var abonnenter till föreningens konserter. Man ville också ge konserter i landsortsstäder.

Enligt stadgarna var Konsertföreningens ändamål att ge konserter för att höja intresset för orkestermusik och därvid fästa avseende även vid svensk musik. Förutom de ordinarie konserter som föreningen förpliktigat sig gentemot sina abonnenter att ge, så gav man också pris-
billiga folkkonserter. Dessa innehöll lättfattlig musik med inledande populärt hållna programpresentationer.

Innan Konsertföreningens administration tog form med anställd kanslipersonal, så skötte styrelsen de administrativa uppgifterna. Mycket möda lades ner på att finansiera verksamheten. Förutom intäkterna via abonnemangssystemet så lät man intresserade personer teckna förbindelser för garantibelopp. Vidare så hade man en stödsammanslutning kallad Konsertföreningens Intressenter. Man sökte också lotterimedel, bidrag från staden och från Musikaliska akademien.

Efter de inledande åren så blev Konsertföreningens verksamhet allt glesare och inte förrän 1914 återupptogs
den fullt ut. Konsertlokal var då Auditorium vid Norra
Bantorget.

Pensionsfrågorna var ett långvarigt bekymmer och 1932 grundades Konsertföreningens pensionsanstalt. 1954 överenskoms att Konsertföreningens fast anställda musiker skulle anslutas till Statens pensionsanstalt. (Handlingar rörande pensioner och liknande frågor återfinns huvudsakligen i arkiven "Konsertföreningens i Stockholm pensionsanstalt" samt "Konsertföreningens Orkesters förening".)

I handlingarna märks också ett annat problem som man arbetade länge för att lösa, nämligen att orkestern bara hade lön 7 månader om året. Orkestermedlammarna hade unde sommaruppehållen ofta måste ta engagemang på badorter och sommarrestauranger. Men 1937 kom ett omfattande samarbetsavtal med radion till stånd där musikerna stod till förfogande för radiotjänstgöring motsvarande 5 månadslöner. Radiochefen fick också en plats i Konsertföreningens styrelse.

I ett tidigt skede hade man börjat diskutera att bygga ett konserthus. Först 1917 konstituerades "Konserthus-
kommittén" för att samla in pengar och förbereda ett husbygge. Kommittén hade ett arbetsutskott som bemyndigades att genom en byggnadsdelegation ombesörja husets uppförande. (Handlingar rörande detta återfinns i arkivet "Stiftelsen Stockholms Konserthus".) Konserthuset invigdes i april 1926. Som konserthus-
direktör anställdes Sigfrid Ehlin. Han skötte även "Konserthusbyrån" som hyrde ut lokalerna när Konsert-
föreningen inte använde dem; många verksamheter ägde rum såsom teater, bio, kongresser mm. Byrån skulle också fungera som agentur för utländska artister. Stockholms konserthus drev en egen konsertbyrå mellan åren 1929 och 1933 då den lades ner i samband med den s k besparningsutredningen. (Handlingarna återfinns i arkivet "Stiftelsen Stockholms konserthus".)

Verksamheterna inom Stiftelsen Stockholms Konserthus och Konsertföreningen hade separat ledning; inte förrän 1950 blir Johannes Norrby både konserthuschef och verkställande direktör i Konsertföreningen. 1976 slås verksamheterna samman; Stiftelsen Stockholms konserthus och Konsertföreningen i Stockholm bildar då Stockholms Konserthusstiftelse.

Handlingarna har i flera omgångar deponerats i Riksarkivet, fr o m årsskiftet 1972/73 och fram till 1985. De papper som uppkommit efter att den nya organisationen trätt i kraft 1976 är kvar hos arkivbildaren.

Förtecknandet har erbjudit vissa svårigheter i det att handlingar flutit över arkivbildargränserna och att personer haft uppdrag inom flera verksamhetsgrenar. De inledande anmärkningarna till serierna har därför kommit att få relativt omfattande hänvisningar.

Inger Enquist
arkivarie vid
Svenskt musikhistoriskt arkiv

Litt: Engström, Bengt Olof, 75 år med Stockholms Konsertförening. Stockholms Konserthusstiftelses skriftserie Nr. 1. 1977. (ingår i vol. L 2:2).

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Lidforss, Erik. Serie Ö 3

Ämnesord, sak

Berwald-Stiftelsen. Serie Ö 4 (Lokalt ämnesord)

Stockholms festspel. Serie Ö 2 (Lokalt ämnesord)

Kontroll

Skapad	1997-05-14 00:00:00
Senast ändrad	2006-03-01 00:00:00

Serier (49 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A 1	Protokoll från styrelse, arbetsutskott och årsmöten	Serien i kartong. Protokollen bundna tillsammans med bilagor. Bland bilagorna märks kallelser, föredragnings- listor, röstlängder, styrelse- och revisionsberättelser, konsertöversikter, stadgar, budgetförslag, PM, utredningar, skrivelser. Innehåller även protokoll från Repertoar- kommittén, Stiftelsen Konsert- föreningens i Stockholm, Understödsfond, familjen Ruben- sons Donationsfond.
A 2	Programrådets protokoll	Serien i kartonger. Protokollen bundna. Programfrågor behandlas även i protokollen i serie A 1. Programrådet handhar även frågor rörande engagemang av ordinarie orkestermedlemmar samt orkester- placeringar. Diskussioner om re- krytering, orkesterfrågor och spelkvalité förekommer. Vidare beslutar man om vilka solister som ska provspela och engage- ras. Som bilagor finns skrivelser från musiker och tonsättare som önskar uppträda som solister resp. få sina verk framförda. (Jämför serierna E 4 och E 5.)
B 1	Styrelseberättelser	Serien i kartong. Spelårsvis. Tryckta styrelseberättelser med uppgifter om framförda verk. (Styrelseberättelser ingår även i serie A 1.)
B 2	Revisionsberättelser	Revisionsberättelser även i serie A 1.
B 3	Remissvar	Serien i kartong.
B 4	Utgående cirkulär	Serien i kartong. Innehåller cir- kulär till den musikintresserade allmänheten, Konsertföreningens ledamöter, abonnenter, musik- lärare, församlingar, fackföreningar m. fl.
C 1	Diarier
D 1 A	Förteckningar: abonnemang	Abonnemangsböcker, alfabetiskt uppställda på abonnent, spelårs- vis. Handlingar rörande abonne- mang även i vol. Ö 3:5.
D 1 B	Förteckningar: rabatterade abonnemang	Abonnemangsböcker, alfabetiskt på abonnent, spelårsvis. Abonne- mang för bl a musiker och studerande.
D 1 C	Förteckningar: fria abonnemang	Abonnemang för bl a donatorer och styrelsemedlemmar, representant- er för staden och akademien.
D 1 D	Övriga abonnemangsförteckningar	Serien i kartonger. Förteckningar över abonnemang på vissa konsert- serier.
D 2 A	Tjänstgöringslistor	Serien i kartonger. Spelårsvis. Tjänstgöringslistor vecka för vecka, anger närvaro för enskilda orkestermedlemmar. Innehåller även uppgifter om vikarier och extra medverkande.
D 2 B	Tjänstgöringslistor radion	Serien i kartonger. Tjänstgöringslistor för Stockholms radioorkester, Under- hållningsorkestern, Radiotjänsts kammarorkester, Sveriges Radios symfoniorkester. Anger medverk- ande samt repetitions- och konsert/inspelningsdatum.
D 3	Övriga förteckningar
E 1	Skriftväxling med myndigheter	Serien i kartonger. Anslagsan- sökningar, avtal m.m.
E 2	Skriftväxling i tillståndsfrågor	Serien i kartonger. Skriftväxling med olika myndigheter huvudsak- ligen rörande tillstånd för ut- ländska musiker att medverka vid konserter. Handlingarna omfattar tillståndsansökningar, korrespondens och resolutioner. Innehåller även tillstånd sökta via den privata konsertbyrån Konsertbolaget.
E 3	Korrespondens	Serien i kartonger. Kronologiskt ordnad, fr o m 1925 årsvis och alfabetiskt. Äldre korrespondens innehåller även PM, handlingar rörande anslag, handlingar rörande provspelningar. Korrespondens även i serie Ö 3.
E 4	Korrespondens: ansökningar	Serien i kartonger. Innehåller ansökningar om engagemang, ofta med bilagda broschyrer och tidi- gare recensioner. Vissa år till- kommer handlingar rörande solisters provspelningar och provsjungningar. Kronologiskt alfabetiskt ordnad. Sorterad på konstnärens eller agentens namn.
E 5	Korrespondens: engagemang	Korrespondens rörande engagemang av solister och dirigenter; med bilagda kontrakt. Serien i kartonger. Ordnad kronologiskt på spelår och därunder alfabetiskt. Se även vol Ö 3:4.
E 6	Övrig korrespondens	Serien i kartonger. Korrespon- dens ingår även bland enskilda funktionärers papper i serie F 10 samt i serie Ö 3.
F 1	Kontrakt med orkestermedlemmar	Serien i kartonger. Spelårsvis ordnat. Kontrakt med extra med- verkande vid turnéer i serie F 8. Kontrakt med dirigenter och solister ingår i serie E 5. Strödda kontrakt i vol F 11:1.
F 10	Enskilda funktionärers papper	Serien i kartonger. Se även Erik Lidforss handlingar i serie Ö 3.
F 11	Övriga ämnesordnade handlingar	Serien i kartonger.
F 2	Kontrakt med Skansen/Nordiska museet	Serien i kartonger. Kontrakt mellan Konsertföreningen och en- skilda orkestermedlemmar rörande konserter på Skansen.
F 3	Provspelningar till orkesterplatser	Serien i kartonger. Med ansökningshandlingar och jurymed- lemmarnas protokoll. Komplette- rande information i serie A 2.
F 4	Personalhandlingar	Serien i kartonger. Handlingarna rör löne- och anställningsför- hållanden, fackliga frågor m.m. Kompletterande information i arkiven Konsertföreningens i Stockholm pensionsanstalt samt Konsertföreningens orkesters förening.
F 5	Handlingar rörande samarbetet med Sveriges Radio	Serien i kartonger. Innehåller avtal, budgetfrågor, korrespon- dens, minnesanteckningar, avräk- ningar, PM, handlingar rörande ersättningsfrågor, förhandlingar, 1960 års Radioutredning m.m. Se även handlingar i Konsertför- eningens orkesters förenings arkiv.
F 6	Handlingar rörande programrådet	Serien i kartong. Protokoll med bilagor i serie A 2.
F 7	Publikenkäter
F 8	Turnéhandlingar	Serien i kartonger. Innehåller korrespondens, minnesanteck- ningar, kalkyler, anslagsansök- ningar, resplaner, bokningar, försäkringar, deltagarlistor, kontrakt med extra medverkande, program, recensioner m.m.
F 9	PM och utredningar	Serien i kartong. PM ingår även i serie E 1.
G 1	Inventarieböcker	Serien i kartong.
G 2	Huvudböcker	Band i kartonger. Spelårsvis. Häri ingår räkenskaper för Henri Marteau Fonden, Berwaldstiftel- sen, orkesterns pensionskassa, konsertföreningens pensionsan- stalts understödsfond.
G 3 A	Specialer
G 3 B	Redovisningar	Serien i kartonger.
G 3 C	Avlöningsböcker	Band i kartonger. Spelårsvis. Avlöningsböcker för orkestern.
G 3 D	Avlöningskort	Serien i kartonger.
G 3 E	Skatter	Personalens preliminär- och kvar- skatter, deklarationsuppgifter.
G 4 A	Dagböcker	Band i stort format.
G 4 B	Kassaböcker	Band i stort format.
G 5	Verifikationer	Innehåller regelbundet orkesterns avlöningslistor samt vissa sammanställningar över utgifter.
G 6	Fonder	Serien i kartonger. Handlingar rörande fonder och kassor även i arkiven efter Konsertföreningens orkester samt Konsertföreningens i Stockholm pensionsanstalt.
G 7	Övriga räkenskaper	Serien i kartong.
L 1	Program	Spelårsvis. Bundna. Banden i kartonger. Program vid turnéer, se även serie F 8.
L 2	Övriga tryck	Serien i kartonger.
Ö 1	Övriga handlingar	Serien i kartong.
Ö 2	Stockholms festspel	Serien i kartonger. Konsertföreningens orkester deltog i festspelen och Konsert- föreningen var även represente- rad i festspelskommittén. Fest- spelen anordnades första gången 1953. Flera institutioner och organisationer samarbetade. Arkivet efter Stockholms festspel förvaras i Stockholms stadsarkiv.
Ö 3	Erik Lidforss handlingar	Serien i kartonger. Handlingarna inkom som gåva 1992 från Musikaliska akademiens bibliotek. Benfintlig ordning har bibehållits. Advokat Erik Lidforss var styrelseordförande i Konsertföreningen och som sådan skötte han många av föreningens ärenden. Handlingarna rör även hans arbete för Stiftelsen Stockholms konserthus.
Ö 4	Berwald-Stiftelsens handlingar	På initiativ av Henri Marteau grundade Konsertföreningen 1909 Berwald-stiftelsen med stöd av en violinfabrik i Berlin. Styrel- sen utgjordes av Konsertförening- ens arbetsutskott samt Karl Valentin som representerade Musikaliska akademien. Stiftelsens ändamål var att ge ut svenska tonsättares verk, i första hand Franz Berwalds, samt att arbeta för att dessa verk skulle uppföras i Sverige och ut- landet. (Den s k Berwald-kommittén är en helt annan arkivbildare. Kommitté gr 1963 för att verka för utgivandet av Franz Berwalds samlade verk. Kommitténs handlingar hör till Musikaliska akademiens arkiv, vilket förvaras i Musikaliska akademiens biblio- tek.) Verifikationer i serie G 5. Konton för Henri Marteau Fonden och Berwald-stiftelsen i huvud- böckerna serie G 2.