Sök i arkiven
Genvägar MENY

Centralstyrelsen för Stiftelsen Norrbottens läns Arbetsstugor

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Enskilt)
HistorikKort om Norrbottens arbetsstugor 1903-1954
Under nödåret 1902 hade många norrbottningar det svårt och mängder av förnödenheter skickades till Norrbotten från hela landet. Nödhjälpskommittéer i Sverige och länet distribuerade den akuta hjälpen till behövande. Under julhelgen 1902 undersöktes behovet av långsiktig hjälp till befolkningen i glesbygden och resultatet blev Norrbottens arbetsstugor för barn.
Åtta provisoriska arbetsstugor öppnade efter nyåret 1903 i Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Korpilombolo, Pajala, Pello och Tärendö. Tjugotalet arbetsstugor fanns i Norrbotten mellan åren 1903 och 1954. ”Stugorna” var rejäla byggnader som rymde sovsalar för 30-40 barn, personalbostad, slöjdsalar och köksutrymmen.
Barnen bodde och åt på arbetsstugorna och gick iväg till ortens folkskola för att få sin skolgång. De undervisades också i slöjd varje dag på stugan och arbetade mycket med hushållets alla göromål. När skolterminen var slut återvände man hem till familjen, för att börja om igen till höstterminen.
Intagningen till arbetsstugan var inledningsvis baserad på fattigdom i hemmet, avstånd till skolan eller vanvård i hemmet. Vartefter spelade de socioekonomiska faktorerna ut sin roll som intagningskriterier. Mellan 30 och 40 barn togs in varje läsår.
I början av verksamheten talades svenska och meänkieli i arbetsstugorna. Snart blev det förbjudet att prata ”finska” som man sa då, eftersom det ansågs viktigt att befolkningen i Tornedalen anammade svenskt språk och svenska seder. De flesta samisktalande barn gick däremot i speciella sameskolor.
Över 5 500 barn har gått på tjugotalet arbetsstugor i Norrbotten. Ett sextiotal föreståndarinnor arbetade på Norrbottens arbetsstugor genom åren.
Norr- och Västerbotten är de enda län i Sverige där internatarbetsstugor förekommit. I övriga delar av landet fanns arbetsstugor i städerna och hade enbart dagverksamhet. I Norrbotten fanns det även stugor med dagverksamhet i Övertorneå (1896), Luleå (1902) och Boden (1908).
Historik
Arbetsstugor i städerna
Arbetsstugor uppträder som fenomen i Europa under 1800-talet. Det var dagverksamhet för fattiga barn som undervisades i slöjd och fick tillverka föremål till försäljning mot ett mål mat. Tanken var att de inte skulle driva omkring på städernas gator och därmed undvika att falla in i kriminalitet och skadegörelse. Från Storbritannien rapporterades att brottsligheten bland minderåriga sjönk från 1869, då åtgärden infördes, till åtminstone slutet av 1890-talet. Via Danmark och Finland kom företeelsen till Sverige 1887.
Anna Hierta-Retzius, dotter till Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, var den person som tog initiativet till dessa ”daghem”, där praktisk undervisning stod på programmet. Hennes starka ståndpunkt var att barnen absolut inte fick ryckas från hemmet och sina föräldrar. Arbetsstugorna i Norrbotten skulle komma att få en annan utformning på grund av de långa avstånden mellan glesbygdens hem och närmaste folkskola. Hierta-Retzius stödde trots detta stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugors arbete genom gåvor och personligt engagemang och många brev av hennes hand finns i arkivets korrespondens.
Det ska inte glömmas bort att också Norrbotten såg ett flertal ”dagstugor”, den första i Övertorneå år1896. Luleå stad startade en arbetsstuga 1902 och Boden 1907. När stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor drog igång sin verksamhet 1903 fick också Gällivare en arbetsstuga med dagverksamhet - den enda av stiftelsens verksamheter som inte var internat.
Norrbottens arbetsstugor - internat
Norr- och Västerbotten är de enda län i Sverige där internatarbetsstugor förekommit. I Västerbotten fanns en enda arbetsstuga under 1903, i Malå, men denna lades ned samma år. År 1909 etablerades verksamheten i Vilhelmina, året därefter i Stensele, Sorsele och Malå.
Under nödåret 1902 hade många norrbottningar det svårt och mängder av förnödenheter skickades till Norrbotten från hela landet. Nödhjälpskommittéer i Sverige och länet distribuerade den akuta hjälpen till behövande. Under julhelgen 1902 undersöktes behovet av långsiktig hjälp till befolkningen i glesbygden och resultatet blev Norrbottens arbetsstugor för barn. Norrbottens arbetsstugor startade i stort sett samtidigt på hela åtta orter. Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Korpilombolo, Jokkmokk, Pajala, Pello och Tärendö drog igång verksamheterna med kort varsel i början av 1903.
I förstone skulle arbetsstugorna lindra den värsta nöden bland barnen. Därutöver skulle barnen ha tillgång till skolundervisning, läras vardaglig svenska och slöjdfärdigheter som skulle komma till pass när man återvände till hemmet. Vävning, klädsömnad och skomakeri, att göra borstar och räfsor är exempel på vad som ansågs nyttigt att kunna.
Barnen bodde och åt på arbetsstugorna och gick iväg till ortens folkskola för att få sin skolgång. De undervisades också i slöjd varje dag på stugan och arbetade mycket med hushållets alla göromål. När skolterminen var slut återvände barnen till sina familjer, för att åter börja om till höstterminen.
Daniel Nilsson-Ranta har granskat hur arbetsstugustiftelsens grundidéer tog sig uttryck i verkligheten i sin avhandling Nödhjälp på villovägar.
Verksamheten finansierades från början helt av frivilliga gåvor av pengar, kläder, leksaker, tyger, ljus, matvaror, ja, allt vad som tänkas kan. Från och med 1907 fick man lov att ta upp rikstäckande kollekt till förmån för verksamheten och fr.o.m. 1908 statsstöd för finsk- och lapsktalande barn. Stora summor av testamenterade medel har influtit till stiftelsen, även årtionden efter att verksamheten upphört.
Många norrbottningar känner till en annan liknande verksamhet - skolhemmen. Även där var barnen bosatta under terminerna och gick till närmaste folkskola. Skillnaden var att kommunerna hade ansvar för finansiering och drift och att föräldrarna betalade avgift för barnens uppehälle. Föräldrar till arbetsstugans barn betalade ingenting för barnens vistelse där och kommunerna hade endast blygsamma ekonomiska åtaganden om ens några. Ytterligare en sak skiljde dem åt och det var slöjdundervisningen. Arbetsstugans barn deltog varje dag i slöjdundervisning på stugan ledda av föreståndarinnan och en lärare i manlig slöjd (träslöjd).
Organisation
Centralstyrelse
Centralstyrelsen för Norrbottens läns arbetsstugor hade säte i Luleå. Landshövdingen var ordförande i styrelsen med fem-sex ledamöter. De flesta av dessa var yrkespersoner med helt andra heltidsarbeten. Centralstyrelsens huvuduppgift var att skaffa de pengar som krävdes för att driva verksamheten. Till sin hjälp hade man många ideella krafter över hela Sverige. Stiftelsens arkiv innehåller mängder av tackbrev till gåvogivare över hela landet och även register över dem som skickat pengar eller naturagåvor. Styrelsen tog så småningom hjälp av en kanslist med maskinskrivning och andra administrativa göromål.
Inköp av de flesta matvaror och inventarier skedde centralt och rekvirerades av arbetsstugornas föreståndarinnor. Den verkställande ledamoten och kassaförvaltaren skötte dessa angelägenheter genom brevväxling med lokalstyrelsens ordförande och föreståndarinnorna. Även dessa brev finns i stor utsträckning bevarande i stiftelsens arkiv.
Centralstyrelsens verkställande ledamot var också styrelsens sekreterare och kallades ofta för arbetsstugupappa. Den första verkställande ledamoten Carl Svedelius var till vardags pedagog och rektor för Luleå tekniska skola. Det var han som reste genom Norrbotten julhelgen 1902 för att undersöka hur det stod till i länets glesbygd. Han står som författare till den första beskrivningen av arbetsstugornas kommande verksamhet ”Program för arbetsstugorna i Norrbottens län”, daterad 21 januari 1903 och den kompletterande artikeln ”Nödåret 1902-1903. Självhjälp genom arbetsstugor till nödställda barn” som publicerades i tidningen Aftonbladet vid samma tid. Åtta arbetsstugor kom till under detta första år.
Tabell 1. Tabell över Norrbottens läns arbetsstugors verksamhetsår. Med arbetsstuga avses i detta fall var och när verksamheten bedrevs och inte en specifik byggnad.
Arbetsstuga År Socken Kommun
Arjeplog 1903-1954 Arjeplog Arjeplog
Arvidsjaur 1903-1923 Arvidsjaur Arvidsjaur
Gällivare Nattavaara 1903-1910 1910-1954 Gällivare Gällivare Gällivare
Hedenäset 1927-1954 Hietaniemi Övertorneå
Jokkmokk 1903-1954 Jokkmokk Jokkmokk
Junosuando 1915-1954 Junosuando Pajala
Karesuando 1914-1954 Karesuando Karesuando
Karungi 1929-1954 Karl Gustavs socken Haparanda
Korpilombolo tingshus 1903-1954 Korpilombolo Pajala
Pajala Pajala Muodoslompolo 1903-1907 1921- 1954 1924-1954 Pajala Pajala
Pello 1903-1953 Övertorneå Övertorneå
Pålkem (Vitträsk) 1926-1954 Gällivare Gällivare
Pålkem, jordbruks- och lanthushållsskola 1929-1961 Gällivare Gällivare
Svanstein 1932-1954 Övertorneå Övertorneå
Teurajärvi 1915-1954 Korpilombolo Pajala
Tärendö 1903-1954 Tärendö Pajala
Ullatti 1931-1954 Gällivare Gällivare
Vittangi 1907-1920 Jukkasjärvi Kiruna
Vojakkala 1930-1954 Nedertorneå Haparanda
Carl Svedelius flyttade från länet 1906 och efterträddes av konsistorienotarien Albert Carlgren. Denne arbetade som stiftssekreterare i det nybildade Luleå stift. Han arbetade hårt för att fler arbetsstugor skulle komma till stånd, vilket resulterade i ytterligare tolv stugor, de flesta nybyggnationer. Carlgren påverkade också länets språkpolitik genom sin uttalade iver för språkligt och kulturellt försvenskningsarbete. Under Svedelius tid hade kunskaper i finska efterfrågats hos personalen för att kunna kommunicera särkskilt med nybörjarna från finsktalande familjer. Istället förbjöds barnen att tala finska under sin tid på stugan och föreståndarinnorna fick en lönebonus om barnen gjorde tillräckliga framsteg i svenska språket.
Jägmästaren John Wallmark efterträdde Albert Carlgren något motvilligt 1933, men blev kvar på sin post till 1949. Han ville hellre bli kallad arbetsstugufarbror än pappa av barnen. Under hans tid startades jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem, dit elever från alla länets arbetsstugor rekryterades för att vidareutbilda sig inom lantbruket.
Lokalstyrelse
Varje arbetsstuga hade sin lokalstyrelse bestående av fem till sju ledamöter. De beslutade om vilka barn som skulle tas in på arbetsstugan. Lokalstyrelsen hade också till uppgift att se om lokalerna och verksamheten på plats och att stötta föreståndarinnan i hennes arbete. Det är framför allt lokalstyrelsernas olika ordförande som gett avtryck i arkivets korrespondens, till viss del även de lokala kassaförvaltarna.
Arbetsstugans personal
Föreståndarinna, biträdande föreståndarinna, slöjdlärare, auskultanter, köksflickor, äldstaflickor, sömnadshjälp och tvätterskor. Listan över dem som arbetat i arbetsstugorna kan göras lång. Personaltätheten har dock varierat mycket genom åren. Idag vet vi inte mycket om de första årens personal, men det verkar som om föreståndarinnan och barnen fick arbeta väldigt hårt för att hålla igång den dagliga verksamheten. Kanske skulle arkivets huvudböcker, inventarieböcker och övriga räkenskaper från 1903 och framåt kunna ge en bild av hur det såg ut.
Föreståndarinnan var chef i arbetsstugan. Hon skulle vara en god husmoder, kunna laga mat och undervisa i slöjd och husliga sysslor. Dessutom skulle hon vara en god, öm och självuppoffrande moder med kärlek till barnen. I stiftelsens arkiv finns en instruktion för föreståndarinnorna vid Norrbottens arbetsstugor, daterad 3 april 1923, som på tre maskinskrivna sidor beskriver föreståndarinnans arbetsuppgifter samt med vilket sinnelag dessa ska utföras. Ibland undervisade föreståndarinnan i de teoretiska ämnena, men allra oftast undervisades barnen i angränsande folkskolor. Rekryteringar gjordes så småningom bland dem som började utbildas i husmoders- respektive hushållsskolor från och med 1917 respektive 1918. Det var vanligt att man först gjorde ett provår (auskultantåret), därefter anställdes som biträdande föreståndarinna och sedan föreståndarinna. Fortbildningen utgjordes av de sommarkurser som Julia Svedelius anordnade på Erlinhemmet, ett privat sjukhem i Stockholm. Författarinnan Gerda Helena Lindskog porträtterar flera föreståndarinnor och styrelseledamöter i sin bok om kvinnor och män som arbetat för Norrbottens arbetsstugors sak under verksamhetens första 30 år.
Arbetsstugans barn
Varje arbetsstuga tog in mellan trettio och fyrtio barn varje läsår. Intagningen till arbetsstugan baserades på avstånd till skolan, fattigdom i hemmet och vanvård i hemmet. Vartefter spelade de socioekonomiska faktorerna ut sin roll som intagningskriterier.
Barnens arbetskraft var en stor del av de tillgängliga resurser föreståndarinnan hade till hjälp för att klara arbetsstugans skötsel. Barnen skötte vedhuggning, mjölk- och vattenhämtning, bäddning, städning av de egna sovsalarna och andra utrymmen samt deltog i matlagning och disk. Ett fåtal schema för dagarna finns bevarade från de första åren och där kan man få en uppfattning om vilka sysslor barnen utförde. En dag på arbetsstugan i Arjeplog 1903 kunde till exempel se ut så här:
kl. 06.30 Väckning
Städa sovsalarna
Kökshandräckning
Ved- och vattenbärning
Läxläsning
kl. 08 Frukost: Potatis och strömming
kl. 09 Skola
kl. 12 Middagsrast
Mat
Skurning/lek (varannan dag)
kl. 14 Skola
kl. 16 Mellanmål: Smörgås
kl. 17 Slöjd
kl. 19 Kvällsmål: Gröt
Läxläsning, lek
kl. 21 Läggdags
Livet på stugan
För att få en uppfattning om livet på de olika arbetsstugorna måste man pussla ihop stora mängder arkivmaterial. Schema för hur dagen såg ut nämndes ovan, men det går också att ta reda på hur det såg ut i inne i byggnaderna, ofta vilka personer som jobbade där och hur många barn som fanns där varje år. Brevväxlingarna med såväl faktauppgifter som personliga reflektioner över problem och glädjeämnen ger ytterligare en dimension till hårda fakta.
Stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugors enorma arkiv rymmer förutom brev och ritningar och också ett bildarkiv med över 2 000 bilder från den verksamma perioden. Stiftelsens årligen utkommande verksamhetsberättelser är också en rik källa till kunskap.
Barnens trivsel berodde till stor del på föreståndarinnan och på sammanhållningen bland barnen. Skildringar av livet på stugorna ur barnens perspektiv finns i mycket liten utsträckning i stiftelsens eget arkiv. Här och var i korrespondensen ser man brev från en eller flera ”arbetsstuguflickor eller -pojkar” skymta fram, men underlaget är litet med tanke på att över 5 000 barn vistades där genom åren.
Gamla arbetsstuguelever har dock skildrat sina upplevelser i böcker, tidningsartiklar och insändare. Andra har intervjuat tidigare elever och samlat erfarenheterna i uppsatser och studiecirkelmaterial. Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten har kontinuerligt samlat in sådant material och det finns tillgängligt för allmänheten på Norrbottens minne där också stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugors arkiv förvaras. I skrivande stund är många f.d. elever fortfarande i livet och kan berätta om sin vistelse på arbetsstugan.
______
ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR 1954
Från och med 1 juli 1954 övergick samtliga kvarvarande arbetsstugor (utom Karungi) till kommunerna för att användas som skolhem.
______
Litteraturlista
Hierta-Retzius, Anna (1897). Arbetsstugor för barn: en sammanfattande framställning af arbetsstugeverksamheten i Sverige. Stockholm:
Lundemark, Erik (1980). Arbetsstugorna. Luleå: Tornedalica
Nilsson Ranta, Daniel (2008). Nödhjälp på villovägar: implementering av en filantropisk välfärdsidé, Norrbottens arbetsstugor 1903-1954. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008
Norrbottens arbetsstugor.. (1903-1976). Luleå: Stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor
Slunga, Nils (1993). "Skola för glesbygd": arbetsstugor i norra Sverige. Luleå: Stift. Norrbottens läns arbetsstugor
Västerbottens läns arbetsstugor (1930). Västerbottens läns arbetsstugor arbetsåren 1909-1929: [tjugo-årsskrift jämte redogörelse för arbetsåret 1928/29]. Umeå:
Otryckta källor
FAN 1069 vol. 1 B I a Verksamhetsberättelse 1960-61.
FAN 1056 vol. 1 D Gästbok 1931-51
FAN 1018 vol. 123: E 8 b
FAN 1018 vol. 124: F 1 a
FAN 1018 vol. 124: F 2 a1
FAN 1018 vol. 155 ff: F 8
FAN 1018 vol. 188: F 17 b2
FAN 1018 vol. 204-210: D 4 c
FAN 1018 vol. 299: B 5
FAN 10 000 vol. 1: F 1
Arbetsstugorna i arkivet
Stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugors arkiv innehåller mängder med handlingar om de olika arbetsstugorna. Handlingarna är av olika slag och därför spridda över olika serier och inte samlade ortvis. Nedan följer en grov sammanfattning av var man kan hitta material om en viss stuga. Observera att detta endast är en grov sammanställning. För att få detaljerad kännedom om var man ska leta bör arkivförteckningen gås igenom, samt kontakta arkivarien för en sökning i VisualArkiv (eftersom hela arkivförteckningen inte är offentlig). Glöm inte heller fotosamlingen!
Arjeplogs arbetsstuga
Arbetsstugan i Arjeplog var i verksamhet under åren 1903-1954.
Volym Signum Innehåll
104 E 2 c1 Korrespondens
136 F 4 a1-a3 Fastigheter och byggnationer
187 F 16 b Utredning om biträdande föreståndarinnans förehavanden,1933.
195 F 19 d 3 Listor på inackorderade elever (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1024.
Arvidsjaurs arbetsstuga
Verksamhetsår: 1903-1923.
Volym Signum Innehåll
80 E 1 a2 Korrespondens
104 E 2 c2 Korrespondens
187 F 16 b1 Utredning om sedlighetsskandal, 1923
Samt eget arkiv FAN nr 1025.
Gällivare arbetsstuga
Verksamhetsår: 1903-1910.
Volym Signum Innehåll
299 E 1 a14 Korrespondens
Samt eget arkiv FAN nr 1026.
Hietaniemi arbetsstuga
Verksamhetsår: 1927-1954
Volym Signum Innehåll
105 E 2 c3 Korrespondens
137 F 4 b Fastigheter och byggnationer
148 F 4 o3 Fastigheter och byggnationer
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c3; F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
196 F 19 e6 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1027.
Jokkmokks arbetsstuga
Verksamhetsår: 1903-1954
Volym Signum Innehåll
82 E 1 a3 Korrespondens
106 E 2 c4 Korrespondens
138 F 4 c1-c3
195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER)
196 F 19 e3 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1028.
Junosuando arbetsstuga
Verksamhetsår: 1915-1954
Volym Signum Innehåll
82 E 1 a4 Korrespondens
107 E 2 c5 Korrespondens
137 F 4 d1-d2
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c3; F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1029.
Karesuando arbetsstuga
Verksamhetsår: 1914-1954
Volym Signum Innehåll
82 E 1 a5 Korrespondens
107 E 2 c6-c7 Korrespondens
139 F 4 e1-e3
191 F 19 c 3 FLYTTAS! (Obs! RESTRIKTIONER)
194 F 19 d 1, F 19 d2 (Obs! RESTRIKTIONER)
195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1030.
Karungi arbetsstuga
Verksamhetsår: 1929-1954
Volym Signum Innehåll
108 E 2 c8 Korrespondens
140 F 4 f
148 F 4o3
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
196 F 19 e 2 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1031.
Korpilombolo arbetsstuga
Verksamhetsår: 1903-1954
Volym Signum Innehåll
83 E 1 a6 Korrespondens
109 E 2 c9 Korrespondens
140 F 4 g1-g2
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
196 F 19 e4 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1032.
Muodoslompolo arbetsstuga
Verksamhetsår: 1924-1954
Volym Signum Innehåll
109 E 2 c10 Korrespondens
141 F 4 h1-h3
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
299 E 1 a16 Korrespondens
Samt eget arkiv FAN nr 1033.
Nattavaara arbetsstuga
Verksamhetsår: 1910-1954
Volym Signum Innehåll
84 E 1 a7 Korrespondens
110 E 2 d1 Korrespondens
111 E 2 d2 Korrespondens
142 F 4 i1-i
194 F 19 d 1, F 19 d2 (Obs! RESTRIKTIONER)
195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1059.
Pajala arbetsstuga
Verksamhetsår: 1903-1907, 1921-1954
Volym Signum Innehåll
111 E 2 e1 Korrespondens
112 E 2 e2 Korrespondens
142 F 4 j1
143 F 4 j2-j3
144 F 4 j4-j5
299 E 1 a17
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1057.
Pello arbetsstuga
Verksamhetsår: 1903-1953
Volym Signum Innehåll
83 E 1 a8 Korrespondens
112 E2 f1 Korrespondens
113 E 2 f2, E 2 f3 Korrespondens
144 F 4 j6-8
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c3; F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
196 F 19 e1 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1061.
Pålkem, arbetsstugan
Verksamhetsår: 1926-1954
Volym Signum Innehåll
113 E 2 g3 Korrespondens
114 E 2 g1-g2 Korrespondens
145 F 4 k1-k3
148 F 4o3
194 F 19 d 1, F 19 d2 (Obs! RESTRIKTIONER)
195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER)
299 E 1 a18 Korrespondens
Samt eget arkiv FAN nr 1058.
Pålkem, jordbruksskolan
Verksamhetsår: 1929-1961
Volym Signum Innehåll
200 F 20 a-c
Samt eget arkiv FAN nr 1069.
Svanstein arbetsstuga
Verksamhetsår: 1932-1954
Volym Signum Innehåll
113 E 2 h1 Korrespondens
143 F 4 l
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1062.
Teurajärvi arbetsstuga
Verksamhetsår: 1915-1954
Volym Signum Innehåll
84 E 1 a9 Korrespondens
115 E 2 h2 Korrespondens
146 F 4 m1
147 F 4 m2-m3
148 F 4o3
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1063.
Tärendö arbetsstuga
Verksamhetsår: 1903-1954
Volym Signum Innehåll
85 E 1 a10 Korrespondens
115 E 2 h3 Korrespondens
116 E 2 h4 Korrespondens
147 F 4 n
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
196 F 19 e5 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1054.
Ullatti arbetsstuga
Verksamhetsår: 1931-1954
Volym Signum Innehåll
116 E 2 i Korrespondens
147 F 4 o1
148 F 4o2
148 F 4o3
194 F 19 d 1, F 19 d2 (Obs! RESTRIKTIONER)
195 F 19 d 3 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1056.
Vittangi arbetsstuga
Verksamhetsår: 1907-1920
Stugan etablerades direkt efter nedläggningen av Pajala arbetsstuga. Föreståndarinna och inventarier flyttades över från Pajala till Vittangi. Stugan i Vittangi drevs som kommunalt skolhem fr o m 1920, men kallades trots detta framgent Pajala arbetsstuga.
Volym Signum Innehåll
85 E 1 a11 Korrespondens
117 E 2 i2 Korrespondens
Samt eget arkiv FAN nr 1060.
Vojakkala arbetsstuga
Verksamhetsår: 1930-1954
Volym Signum Innehåll
117 E 2 i3 Korrespondens
148 F 4o3
148 F 4 p1-p2
190 F 19 c 1, F 19 c2 (Obs! RESTRIKTIONER)
191 F 19 c 3, F 19 c4 (Obs! RESTRIKTIONER)
192 F 19 c5, F 19 c6 (Obs! RESTRIKTIONER)
193 F 19 c 7, F 19 c8 (Obs! RESTRIKTIONER)
Samt eget arkiv FAN nr 1055.
33/77 62/85 30/01 46/01
Bildningsförbundet och Åsa Andersson
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/FABD/NF_1018
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/BK7UjiFSZacQOPc2e0XJS2
SpråkSvenska
ExtraIDNF_1018