Sök i arkiven
Genvägar MENY

Landstingets kansli  (1863 – 2003)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Administration + stödverksamheter)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Ledning/stab/styrelse)
Alternativa namn
Östergötlands läns landsting - ÖLL 1863-1973. Landstinget i Östergötland - LiÖ 1973-2014.
Landstingskansliet.
Ingående organ: direktioner, nämnder, utskott, kommittéer, delegationer, beredningar, råd, beställarstaber, fonder. Ekonomi, lön, personaladmin
HistorikSe bilagor Landstingets organisation 1983-2009
Politisk organisation
Landstingsmöten och landstingsstyrelsen
1863-01-01 inrättades landstinget enligt Kungl. förordningen om landsting beslutad av riksdagen 1862.
Då var namnet Östergötlands läns landsting. De ursprungliga uppgifterna bestod i:
- den allmänna hushållningen
- utveckla jourdbruket och andra näringar (fisket, trädgårdsnärigen, industrin etc.)
- kommunikationer (väghållning, skjutsväsendet, järnvägsbyggande)
- undervisning (folkskoleinspektör, småskollärarutbildning)
- hälso- och sjukvård (tog över ansvaret för lasaretten)
- allmän ordning och säkerhet
Landstinget fick beskattningsrätt för att få medel att verkställa sina beslut. Landstinget skulle också välja ledamöterna till riksdagens första kammare.
Landstingsledamöterna valdes av länets stadsfullmäktigeledamöter och av ombud utsedda av kommunalstämmorna. Man hade rösträtt efter hur mycket skatt man betalade, vilket fick till följd att främst uppsatta personer valdes. Landstingets ordförande utsågs av kungen t.o.m. 1920. Demokratiska val infördes efter rösträttsreformerna 1909 och 1918. Genom att den proportionella valmetoden infördes kom de politiska partierna in fr.o.m. 1910. De första två kvinnorna invaldes 1922.
Norrköpings stad utträdde ur landstinget 1872 i enlighet med den ursprungliga landstingslagen, som stadgade att städer med folkmängd över 25.000 skulle falla utanför landstingen och sköta dess uppgifter själva. Återinträde började disktueras redan på 1940-talet men genomfördes inte förrän 1967-01-01, efter att flera utredningar genomförts. Den särskilda landstingslagen upphävdes 1971 och landstingen fick en gemensam lagstiftning med primärkommunerna i Kommunallagen. Samma år ändrades landstingets namn till Landstinget i Östergötlands län och 1985 till enbart Landstinget i Östergötland. Handlingar som rör återföreningsfrågan finns både i Landstingets kanslis arkiv och i en egen arkivbildning (Planeringsnämnden för landstingskommunalt samgående i Östergötlands län)
Landstinget sammanträdde ursprungligen endast under ett årligt höstmöte (i ungefär en vecka), eventuella övriga möten benämndes urtima. De slopades dock fr.o.m. 1966 och istället infördes flera möten per år. T.o.m. 1979 års möten delades landstingsledamöterna upp i utskott under mötena, där landstingets frågor bereddes före beslut. Därefter hade landstingsmötet endast tillfälliga utskott?? Sammanträdena hölls de första 50 åren i Stora hotellets festsal, därefter i Stadshusets fullmäktigesal. Först 1982 i och med att Birgittaskolans nya aula stod klar fick landstinget en egen fullmäktigelokal. Landstingsmötet ändrade 1992 namn till landstingsfullmäktige. 2000-07-01 infördes åtta beredningar för olika verksamhetsområden för politikerna i fullmäktige.
1866 inrättades förvaltningsutskottet för att löpande sköta verkställandet av landstingets beslut under året. Förkortningen FU användes ofta. 1920-1941 hade förvaltningsutskottet två avdelningar: finansnämnden och sjukvårdsnämnden, vilka ligger arkivlagda i förvaltningsutskottets protokollsserie. Genom 1924 års landstingslag blev förvaltningsutskottet även förberedande organ. Fr.o.m. 1942 var FU åter odelat, istället inrättades beredningar för olika verksamhetsområden. 19?? fick FU istället delegationer??
(Personaldel 76-84/ Personal- o förhandlingsdel 86-91/ Förhandlingsdel 92-94/ Personaldel 95?--000630/ Personalbered 000701--)
Nämnder
Så småningom vidgades förvaltningen till att omfatta flera nämnder och styrelser för att sköta landstingets växande organisation. De första som inrättades var epideminämnden 1907 och veterinärstyrelsen 1908. De följdes 1919 av barnmorskestyrelsen och dispensärstyrelsen. Alla dessa är egna arkivbildare. De flesta nämnder och styrelser skötte dock sin administration genom landstingets centrala kansli och har därmed kommit att ingå i detta arkiv. Den första är upphandlingsnämnden inrättad 1920, efter att landstinget samma år fastställt en ny arbetsordning.
Kansliets och landstingets organisation har växlat mycket genom åren. Vissa perioder har verksamheten främst legat under förvaltingsutskottet, andra perioder har en mängd nämnder, styrelser och delegationer inrättats (efter utredningar) för att sköta beslutsfattande inom olika verksamheter. Se historik i anmärkningarna till respektive protokollsserie. Viktiga år för förändring av nämndorganisationen har varit:
1942 - lönenämndens, ambulanskommitténs och distriktsvårdsstyrelsens uppgifter drogs in till FU och sinnessjukvårdsstyrelsen ersattes av vårdhemsdirektionen. Även barnmorskestyrelsen och epideminämnden upphörde och uppgifterna övertogs av barnbördshus- samt epidemisjukhusdirektionerna som inrättades som centrala styrelser istället för de lokala.
1960 och 1961 - yrkesskoledelegationen, förhandlingsnämnden (rörande löner) och centrala byggnadskommittén inrättas. Den sistnämnda ersatte alla lokala byggnadskommittéer. Fr.o.m. 1961 börjar också företagsnämnder inrättas i landstinget som föregångare till medbestämmandegrupper.
1969 genomfördes en stor omorganisation enligt Förvaltningsutskotets organisations- och sjukvårdsutredning - FOSU (dnr 1518/65), som beslutades i landstinget i § 60/1968. Kulturnämnden, yrkesskolestyrelsen och undervisningsnämnden ersattes av utbildningsnämnden, hälsovårdsstyrelsen ersattes av sjukvårdsstyrelsen och slutligen ersattes lönenämnden av personalnämnden. Hemsjukvårdsstyrelsen ersattes av sjukvårdsstyrelsens hemsjukvårdsdelegation. Även sjukhemsdirektionen och den fristående arkivbildaren Centralstyrelsen för undervisning och vård av psykiskt efterblivna, upphörde och uppgifterna övertogs av sociala nämnden.
1974 genomfördes nya organisationsförändringar efter utredningarna "UFO-72" och "3-D", beslutade av landstinget § 48/73. I och med det beslutet blev de tre sjukhusstyrelserna i Linköping, Norrköping och Motala direktioner fullt ut för hela hälso- och sjukvården (utom tandvården och omsorgerna) i varsin länsdel: centrala, östra och västra. Dessa direktioner har bildat egna arkiv med respektive förvaltning. Till centrala länsdelen hörde området för Linköpings, Åtvidabergs, Kinda och Ydre kommuner. Västra länsdelen motsvarade området för kommunerna i Motala, Vadstena, Mjölby, Ödeshög och Boxholm. Östra länsdelen utjordes av området för Finspångs, Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommun.
1980 kom nästa stora omdaning efter beslut i landstingsstyrelsen § 241/1979 som byggde på en utredning av Landstingets organisationskommitté - "LOK-80" (dnr 6820/77). Enligt det nya reglementet togs flera nämnder bort fr.o.m. 1980, bland dem var besvärsnämnden och datadelegationen. Byggnads- och upphandlingsdelegationen ersattes av den nyinrättade tekniska nämnden (TN). Sjukvårdsstyrelsen med dess hjälpmedels- och hemsjukvårdsdelegation samt hälsovårdsdelegation, förändrades till hälso- och sjukvårdsstyrelse (HSS). Slutligen ändrades utbildningsnämnden med kulturdelegation till utbildnings- och kulturnämnd (UKN). LOK-80-utredningen ledde därefter till stora förändringar mot decentralisering i tjänstemannaorganisationen fr.o.m. 1981, se nedan under "Kansliet".
Sociala avdelningen av landstingets kansli blev den 1 januari 1981 egen förvaltning under namn Omsorgsförvaltningen. Förvaltningen flyttade i augusti 1981 till Barnhemsgatan 2 i kv Elefanten i Linköping.
1989 gjordes nya ändringar av nämndorganisationen efter utredningen "ÖLL-90" (dnr 269/87) som beslutades av landstinget i § 54/1988. De största förändringarna fr.o.m. 1989-01-01 var att: hälso- och sjukvårdsstyrelsen lades ned och uppgifterna övertogs av förvaltningsutskottet, utom de uppgifter som övertogs av den nya direktionen för folktandvård, hjälpmedels- och ambulansverksamhet (FHA), samt att tekniska nämnden ersattes av styrelsen för teknik och driftservice (STOD). Dessutom inrättades en särskild direktion med ansvar för hälso- och sjukvården och tandvården i Åtvidaberg (egen arkivbildare: Åtvidabergsförvaltningen). Senare fasades uppgifterna för STOD ut och styrandet av landstingets fastigheter avpolitiserades.
1992 infördes ett nytt reglemente (dnr LiÖ 500/91, beslut LF § 155/1991) efter utredningen, "LiÖ 92" (dnr LiÖ 262/91). Då togs nästa steg mot uppdelning mellan politisk styrning och produktion och ytterligare decentralisering av beslut till tjänstemannanivå, genom införandet av produktionsenheter som skriver avtal om sin verksamhet med de centrala nämnderna. De tre distriktsdirektionerna och direktionen i Åtvidaberg lades ned och de underlydande verksamheterna bildade produktionsenheter direkt lydande under landstingsstyrelsen. FHA-direktionen lades ned fr.o.m. 1992 och två nya avtalsnämnder bildades, primär- och tandvårdsnämnden (PTN) samt sjukhusvårdsnämnden (SHN). Dessutom inrättades en särskild avtalsnämnd för hälso- och sjukvården i Finspång. En förhandlingsdelegation till landstingsstyrelsen ersatte Personal- och förhandlingsdelegationen, liksom en länspolitisk delegation till landstingsstyrelsen inrättades för de regionalpolitiska frågorna. Styrelsen för teknik och driftservice lades ned och uppgifterna övertogs av landstingsstyrelsen.
1995 ändrades reglementet (LiÖ 832/94) åter efter beslut i landstingsfullmäktige §§ 68 och 120/1994, om ny nämndorganisation. Avtalsnämnden för Finspång lades ned och uppgifterna övertogs av sjukhusvårdsnämnden. Länspolitiska delegationen och utbildnings- och kulturnämnden lades ned (se eget arkiv) och uppgifterna övertogs av den nya avtalsnämnden för kultur, utbildning och länspolitik (KUL) i kansliet. Även sociala nämnden upphörde (se omsorgsförvaltningens arkiv) och de få kvarvarande uppgifterna (rörande hjälpmedel och habilitering) övertogs av primär- och tandvårdsnämnden.
År 2000 slogs primär- och tandvårdsnämnden och sjukhusvårdsnämnden samman för att åter bilda hälso- och sjukvårdsnämnd fr.o.m. 2000-07-01. Samtidigt upphörde nämnden för regional utveckling (efterträdare till KUL) och de få kvarvarande uppgifterna övertogs av landstingsstyrelsen. Landstingsfullmäktige beslutade i §§ 9 och 42/2000 om den nya organisationen.
Kommittéer
Genom åren har en mängd kommittéer tillsatts för utredningar eller administration under längre eller kortare tid. Några av dem har bildat egna protokollsserier, många finns i serie F 3 och många finns också i fristående nämndarkiv, bland handlingar till kansliets protokoll eller bland kansliets diarieförda handlingar (särskilt under 1970-talet). Men en mängd kommittéer har inte kunnat återfinnas, vare sig protokoll eller handlingar. I vissa fall finns det endast handlingar och/eller protokoll från vissa av åren, där kan man efter viss efterforskning hitta mer material i andra protokoll (allt som oftast FU) och bland de diarieförda handlingarna. Ett sådant exempel är kommittén för bidrag till enskilda vägar som tillkom enligt LiÖ 60/1972, sedan finns beslut för två år, vilket även tas upp i förvaltningsutskottets protokoll, samt ett förslag att förlänga den tillfälliga kommitténs uppdrag. Arkivhandlingarna i sig kan med andra ord verka ganska "värdelösa" eftersom de saknar kontext, men det går med andra ord att skapa en kontext till kommittéerna, det kräver endast lite arbete.
Verksamheten
Landstingets verksamheter har gått från ett brett ansvar för länets angelägenheter till dagens koncentration kring hälso- och sjukvård, inklusive tandvård. Under landstingets första årtionden ansvarade man bl.a. även för: vissa jakt- och naturvårdsfrågor (t.ex. skottpengar på skadedjur), länets arbetsförmedling, länets veterinärväsende, ridande länspolis och utbildning av småskollärare. Under 1900-talets gång försköts tyngdpunkten mot vården. På 1910- och 1920-talen skedde en utbyggnad av sjukhusen samtidigt som epidemi-, dispensär- och distriktsvården startades upp. Under 1930-talet började mödra- och barnavården organiseras och förlossningsvården byggdes ut. På 1940-talet startades folktandvården och på 1950-talet byggdes barnhemsvården och arbetsvården ut. Under 1960-talet satsades på nya vårdutbildningar och annan utbildningsverksamhet. 1963 blev provinsialläkarna landstingsanställda och en ny utbyggnad av distriktsvården började som fortsatte under 1970- och 1980-talen, då också sjukhusen byggdes ut i stora satsningar. Alla dessa förändringar i landstingets verksamhet speglas i kansliets arkiv eftersom det är här besluten fattas och mycket av planering och adiministrering har skett.
Kansliet
Genom den löpande förvaltningen anställdes ursprungligen en sekreterare och en kamrerare för expediering av skrivelser och räkenskapsföring, vilket var starten på landstingskansliet som det då kallades. De första årtiondena hyrdes olika rum eller lokaler för kansliet och 1866 inköptes en arkivkista att förvara handlingarna i. Först 1942 fick man egen kanslibyggnad i huset på Drottninggatan 42 (där inrymdes även barnavårdsstation och tandpoliklinik). Huset blev snart för trångt och hösten 1963 stod den nybyggda kanslibyggnaden på S:t Larsgatan 49 klar. Där hyrdes till en början vissa våningsplan ut, bl.a. till Linköping kommun.
Högsta chefen för landstingskansliet var landstingskamreraren. Titeln ändrades 1942 till landstingsdirektör och landstingskansliet kallas fr.o.m. 198? för landstingets kansli.
De flesta nämnder och styrelser i landstinget har skött sin administration i landstingets kansli, därmed har de också kommit att ingå i detta arkiv. Bland de tidigaste var epidemisjukhusadministrationen och distriktsvårdsadministrationen. Så småningom skapades avdelningar eller staber med chefer kring de olika nämnderna och verksamhetsområdena.
Ekonomiavdelning och personalavdelning tillhörde länge de grundläggande funktionerna. Personal-, löne- och ekonomiadministrationen för en stor del av landstinget sköttes centralt på kansliet in på 1960-talet? Därefter tog distriktskanslierna i östra och västra länsdelarna över hanteringen alltmer, medan centrala länsdelens administration fortsatt sköttes på kansliet ända tills 1990-talet? Fr.om. 1992? togs ekonomi- och löneadminstrationen över av Östgötaservice, senare ombildat till Adm-tjänst, och sedan dess handhar kansliet endast mer övergripande och strategisk ekonomi- och personaladminstration.
1964 omorganiserades ekonomihanteringen i och med att det första datasystemet togs i drift. Därefter byggdes en dataavdelning upp i takt med datoriseringen av ekonomi-, personal- och patientadministrationen. Avdelningen blev självständig produktionsenhet 1992? med namnet Östgötadata (se eget arkiv).
Hälso- och sjukvårdsadministrationen skapade hälso- och sjukvårdsavdelningen - HSA. Under åren 196?- 198? fanns också en sjukvårdspolitisk avdelning - SPA. Tandvårdsadministrationen som ingick i kansliet 1965-1980 förkortades TVA. Sociala nämnden skapade 1964-1980 sociala avdelningen - SA. Utbildningsnämnden skapade 1969-1980 utbildningsavdelningen - UA. Centrala byggnadsnämnden och dess arvtagare skapade tekniska avdelningen - TA.
Till följd av LOK-80-utredningen gjordes en mycket stor omorganisation av kansliet. 1981-01-01 infördes fristående förvaltningar för vissa verksamhetsområden: tandvårdsförvaltningen (TVF), omsorgsförvaltningen (OMS) och utbildnings- och kulturförvaltningen (UKF). Dessa tre är egna arkivbildare och till de två sistnämnda hör sociala nämnden respektive utbildnings- och kulturnämnden, vilka båda lades ned tillsammans med sina förvaltningar vid utgången av 1994. Då hade stora delar av båda förvaltningarnas verksamhetsområden överförts till primärkommunerna enligt ny lagstiftning. Kvar är tandvården som blev en produktionsenhet 1992?
Landstingets kansli hade från 1960-talet t.o.m. 1994? även stora lokaler på Barnhemsgatan i kvarteret Elefanten. Där satt Personaladministrativa avdelningen?, Tekniska avdelningen, Sociala avdelningen (senare Omsorgsförvaltingens stab) och Utbildnings- och kulturavdelningen (senare -förvaltningen).
När avtalsnämnder infördes 1992 organiserades tjänstemännen i beställarstaber som förhandlar fram avtal med produktionsenheterna enligt politikernas riktlinjer. De första två åren fick denna administration bilda ett fristående "Avtalsnämndernas kansli" men detta slopades fr.om. 1995 och beställarstaberna återgick till landstingets kansli. De få handlingar (diarium, diarieförda handlingar och ekonomi) som skapades i det egna kansliet har inte fått utgöra egen arkivbildare, utan har lagts som serier till detta arkiv. Även om avtalsnämnderna i sammanhanget inte fanns någon längre tid innebar det en förändring av arbetssätt som levt kvar även efter att nämnden avskaffats. Det innebar främst intåget för New public Management, där man framförallt kan lyfta fram beställar- och utförarmodellen, där politikerna ger riktlinjer för vad som ska utföras och någon, intern, eller extern utförare genomför det, till skillnad från den tidigare modellen där det var givet att det var den egna organisationen som skulle utföra besluten.
Under större delen av 1990-talet har kansliet bestått av kanslistab, ekonomistab, hälso- och sjukvårdsstab, personal (och utvecklings-)stab. 2002 slopades stabsorganisationen och ersattes av mindre grupper organisaerade kring programområden.
Andra verksamheter knutna till kansliet
Mera självständiga verksamheter som administrativt har hört till landstingets kansli är: Landstingshälsan 1973-199? (se Östgötahälsan), ambulansverksamheten 19??-1990 (egen PE/arkivbildare 1991-2002). Fr.o.m. 2003 övergick delar av Ambulanssjukvårdens kansliverksamhet till Landstingsets kansli och sedermera Ledningsstab.
Andra fristående verksamheter som hört till kansliet är: smittskyddsläkaren.
Läkemedelskommittén med föregångare är en egen arkivbildare, sedan 1996 finns det en lag som säger att det måste finnas en läkemedelskommitté. Det har dock funnits föregångare till den moderna läkemedelskommittén. Men dessa grupper var av en mer informell karaktär och sträcker sig tillbaka till 70-talet, rent generellt kan man säga att det funnits tre grupper, en för varje länsdel och större sjukhus, lokaliserade till Linköping, Norrköping och Motala. Indirekt har kommittén kopplingar till landstingets kansli, både fysiskt placerat och uppdragsmässigt, men det är först efter ledningsstabens införande som läkemedelskommittén för en offentlig tillvaro hos kansli/ledningsstab. Därför är kommittén en egen arkivbildare fram till 2004.
Landstingsarkivarien och landstingsarkivets personal hörde till kansliavdelningen t.o.m. 1987 men fördes 1988-1996 till Östgötaservice/AdmTjänsts produktionsenhet. 1997 återfördes landstingsarkivet till kansliets kommunikationsstab följt av administrativa staben från 2000, vilken fr.o.m. oktober 2003 blev juridiska gruppen. Landstingsarkivet flyttades senare över till Försörjningscentrums controllergrupp (ledningsstabstid). Landstingsarkivet är en egen arkivbildare.
Landstingets revisorer återfinns, på grund av deras fristående position även som en fristående arkivbildare och förblir oförändrad även när ledningsstaben bildas. För mer infornation se revisorernas arkivbildning.
Perioden efter Landstingets kansli
Det har vid några tillfällen redan berörts att landstingets kansli ersattes av en ny organisation vid namn Ledningsstaben. Vissa av serierna som tar sin början i den här arkivbildningen fortsätter in i den nya organisationen, till exempel LiÖ:s diarium fortsätter in i den nya arkivbildaren (serie C 1), på ett naturligt sätt blir det en fortsättning på serie E 2, diarieförda handlingar, som i ledningsstabens arkiv får signum E 1. I vissa fall blir en del serier luftserier, antingen i ledningsstaben eller landstingets kansli, en box kan med andra ord innehålla åren 2000-2006, men det som räknas som landstingets kansli är åren 2000-2003, det övriga ligger förvisso däri, men det tillhör ledningsstaben och tillhör en annan serie och en annan arkivbildare, i de fallen finns det hänvisningar i form av luftserier och volymspecifikationer som påvisar detta faktum.
*************************************************
Gallringsbeslut (ej fullständig lista);
Fu 1984-05-21, § 118 Mikrofilmade verifikationer
FU 1985-02-04, § 46 Redovisning och budgetarbete
FU 1987-01-26, § 8 Redovisning och budgetarbete
LiÖ 198/91 Svarsblanketter till landstingsenkäten.
LiÖ 227/93 Bidragsansökningar till ungdomsorganisationer
LiÖ 23/95 Verksamhetsberättelser från handikaporganisationer
LiÖ 789/98 Rapporten likvida medel; specifikation av placeringar och upplåning
LiÖ 2001-731 Gallringsplan för handlingar rörande redovisning och budgetarbete
LiÖ 2002-708 Patientenkäter 1997, 1998 och 2000
LiÖ 2002-861 "Webbisar"
LiÖ 2002-1210 Lönelistor 1967-1979
LiÖ 2002-1378 Gallring av kopior av original som sänts till Personskaderegleringen (PSR), Stockholm, från tiden före 2001.
LiÖ 2002-1407 Statistik över personalfrånvaro 1980-1989
LiÖ 2003-361 Bevarande- och gallringsplan för rapporter och underlag från externa kapitalförvaltare
LiÖ 2003-1150 Verifikationer, Se beslut.
LiÖ 2004-913 Svarsblanketter till landstingsenkäten
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/E023/LIO_159
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/sMSbqCpZa4ctCrZm8VySg4
SpråkSvenska
ExtraIDLIO_159