Volym

Ingen titel

Grunddata

Referenskod	SE/N009/VMA_11747-1/Z 1/[H10411]
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/arkiv/WRBKmrv4wqo97IMmKXeex3
ExtraID	[H10411]
Arkivinstitution	Länsmuseet Varberg

Innehåll

Allmän anmärkning

Brandväsendet fanns i Varberg vid sekelskiftet. Spruthus fanns på flera platser. Handpumpar användes och vatten fick köras till pumparna. Dessa drogs av två man.
Gerlach skänkte ångspruta till brandkåren. Denna installerades i dåvarande stadshusets källare, där brandstationen låg. Till sprutan skulle finnas så kallade utryckningshästar.
Gerlach ägde mekanisk verkstad och stenhuggeri, bland annat Ranchs stenhuggeri.
Ny brandstation byggdes vid Teatern. Brandbolagen beviljade anslag och underhöll brandkåren.
Då Nordblom installerades som brandchef inköpte han och skänkte den första brandbilen (troligen 1912).
Brandsyningsmän gick runt och tittade i husen. Det skulle finnas båtshake, stege, rep och hinkar och handspruta.
Halmtak fanns ej i Varberg vid sekelskiftet. Spåntak och plåttak var vanligt. På 1930-talet brann Torpa kvarn i Torpa socken.
I Varberg brann Bergs kvarn 1925 och Agrells kvarn 1920.
Kallbadhuset i Varberg drev upp på land 1902.
Gamla Varmbadhuset byggdes omkring 1900 och Nya Varmbadhuset byggdes 1923.
Historier om Tjocke-Love Nilsson.
Kadettbalerna på Societeten var för finare familjer och badgäster. Inträdet var 10 öre.
Allers var fösta veckotidningen och sedan kom Var Åttonde Dag.
Bolla-Kalle arbetade som sopare och bärare.
Basarer hölls i Societetsparken för badgästerna.
Första Barnens Dagsfirandet anordnades 1905 på Påskberget, Brunnsparken eller Esplanden av Småfåglarnas Vänner.
Kadettbaler förekom på Societeten och var endast för bättre familjer.
Badgästerna bodde å Stadshotellet, Hotell Gästis eller hyrde hos privata familjer.
Perssonska Trädgården, som revs på 1930-talet var populärt innan man byggde Societetshuset.
Om sin barndom och uppväxt berättar:
Anna (ej efternamn).
Fru Bremer från Klastorp.
(Ej namn) född i Klastorp.
Göte (ej efternamn) född i Fristad, Västergötland.
Karl Lyckberg från Stråvalla socken.
Kondrad (ej efternamn) från Norra Halland (berättar även om luffare som kom till Kungsäter).
(ej namn) från Klastorp.
Hedvig Weddig, Veddige, född i Stråvalla socken.
Lisa Nilsson, född i Gunnarps socken.
Anna Andersson född i Sällstorps socken.
Anna Börjesson född i Asige socken.
Ernst Wiberg, född i (Evig?) Skaraborgs län.
Ester Karlsson, född på Rosenfred, Varberg.
Axel Johansson, född i Dalskogs socken.
John Andersson född på Almeberg, Varberg.
På 1930-talet ändrades järnvägens sträckning. Stationen låg närmre vattnet då.
Banvakterna skulle köra mellan stationerna före varje tåg.
I Varberg fanns två stationer, Varberg-Ätrans station vid Monark och den nuvarande stationen som ägdes av Varberg-Boråsbanan.
Varberg-Ätranbanan byggdes 1908-1910.
Växeltåg användes för växling av tågen mellan Varberg-Ätrans station och Varbergs-borås station.
Göteborg-Varberg arrenderade sedemera stationen.
Att arbeta på järnvägen ansågs som ett finare jobb.
Järnvägsverkstaden byggdes samtidigt med järnvägen.
Från Råå i Skåne kom fiskare för att lära läjesborna fiska.
Fiskarna i Läjet startade Andelsfiskarnas Handelsförening. Flyttade sin fiskeflotta till Träslövsläge.
Fiskargummorna sålde fisk i stan.
Träslövsläge var fattigt och lungsoten härjade.
Kaffeservering fanns på Skrivareklippan, dit man åkte med segelbåtar.
Handel, hantverk och industri som fanns i Varberg:
Monark, grundad 1908 av Birger Svensson.
Yllefabriken som numera är Sweda.
Brännvinsbränneriet blev Trikåfabrik.
Varbergs Galvaniska vid Träslövsallén.
Skofabriken blev Robsmans. Ägare Robert Svensson.
Stenindustrier fanns flera stycken och hade de flesta anställda.
Av tunnbindare fanns de flest på Oskarsdal.
Gelbgjutare, skräddare och åkare fanns också.
Knutssons Marmeladfabrik startade 1927.
Bensons Marmeladfabrik och Petterssons Marmeladfabrik.
Hallands Ångbåtsbolag gick med sjöfrakt mellan Göteborg och Halmstad.
Ångbageriet ägdes av Viktor Persson.
Anton Larsson drev Mekanisk Verkstad på kvarteret Pipebruket.
Fattighjonen från Östergården lukade på torget.
Doktor Almer, grundare av Kustsanatoriet, inackorderade till en början några barn i närmaste bondgård. Kustsanatoriet byggdes efter hand ut till fem paviljonger. Doktor Almer ägde den första bilen i Varberg.
Lasarettet i Varberg byggdes 1902.
Marknader var i Varberg, Kungsbacka och Gunnarsjö och hölls på vår och höst.

Kontroll

Skapad	2018-08-28 10:49:41
Senast ändrad	2018-08-28 10:49:41