Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Lindholmens gårdsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31104:01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/o8zMHY53Do39ZRJEvZAyxF
ExtraID31104:01
Omfång
241 Volymer  (-)
9 Hyllmeter  (-)
0,3 Hyllmeter  (Ny deposition 2014.)
0,1 Hyllmeter  (En volym inlämnad november 2014.)
1,3 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i juli 2019.)
Datering
1688–2016(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 140/2008., Arkivet ordnat och förtecknat av arkivarie Annika Tergius 2008.
Arkivförteckning (godkänd), Annika Tergius
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Lindholmens gård
Kategori: Gård. Gårdar

Innehåll

Allmän anmärkningLiggare över låntagare i Skånska Hypoteksföreningen överförd till Hypoteksföreningens arkiv efter överenskommelse med familjen 2009-03-06.
Inledning (äldre form)Lindholmen

Lindholmens gods i Svedala socken, Oxie härad har sitt ursprung i den medeltida borgen Lindholmen. 1685 försvann de sista resterna av den gamla borgen som stått i ruiner sedan 1500-talet.
1723 skatteköpte Erasmus Cleve Lindholmen vilken sedan länge arrenderat gården. Det var troligtvis nu som den första delningen av den ursprungliga egendomen skedde. En medlem av familjen Dahlman förvärvade en del som han kom att kalla Lindved och som senare delades i två delar, Södra och Norra Lindved.

Någon gång mellan 1723 och 1742 köptes Lindholmen av Cleves dotterson Anders Johansson Ehrenpohl (1690-1764) vilken i sin tur sålde egendomen till Carl Georg Siöblad till Marsvinsholm 1742. Dennes arvingar lät 1763 försälja godset till Henning Reinhold Wrangel (1720-1783) till Ovesholm. Han innehade gården i tio år innan han 1773 sålde den till Carl Wikman Tigerschiöld. Tigerschiöld var bankman med dålig hand om den egna ekonomin, han belånade sin nyinköpta egendom och kunde inte betala av lånet varpå banken bjöd ut Lindholmen till försäljning 1779.

Näste att bli ägare till Lindholmen var Johan Christopher Toll (1743-1817) som även han belånade egendomen. Det genom att samma år som han köpte den, pantsätta den till 60-talet av traktens bönder på 199 år. De fick dock bara behålla Lindholmen fram till 1785 då Tage Thott (1739-1824) g.m. Ulrika Christina Barnekow (1736-1823) efter att ha löst in Tolls lån kom i besittning av Lindholmen. Gården gick därefter till sonen Christian Thott (1770-1844) g. m. Ulrika Eleonora Barnekow (1774-1823) för att sedan gå till deras son Kjell Christoffer Thott (1799-1873). Enligt Slott och herresäten i Sverige ska Lindholmen ha delats i tre delar Södra, Norra och Lilla Lindholmen 1827 och sedan lämnats till försäljning. I arkivet finns handlingar rörande auktioner på delar av Lindholmens säteri från 1829. Flertalet av dessa delar ropades in av framstående köpmän i Malmö. En av delarna, Norra Lindholmen, köptes av Johan Daniel (Jan) Kockum (1787-1854) g. m. Anna Brita Bergh (1794-1867). Därmed börjar en ny epok i Lindholmens historia eftersom gården sedan dess på ett eller annat vis varit i samma släkt.
Genom att nära släktingar till dem ur familjerna Bergh och Ruhe ropat in andra delar av Lindholmen blev det relativt lätt för Johan Daniel Kockum att återköpa delar av egendomen. Johan Daniel Kockums far, Henrik Kockum (1748-1825), hade köpt lantegendomen Bulltofta i Malmö och Johan Daniel blev därmed stamfar för den s.k. Bulltoftagrenen av släkten Kockum. Paret Kockums son, Peter Kockum (1821-1891) g. m. Hilda Cecilia Bergh (1825-1906), fortsatte att öka på egendomen genom inköp av Södra Lindholmen på 1860-talet. Peter Kockum bodde liksom sin far aldrig på Lindholmen utan på familjens egendom i Malmö. Han övertog godset efter faderns död och innehade det till 1891 då han själv avled. Ny ägare blev då barnen Ellen Kockum (f. 1853) g. m. Gotthard Dieden (f. 1848) och Jan Kockum (1857-1945) g. m. Olga Rye-Lassen (f. 1865). 1930 köpte Jan Kockum systerns del. Han ansågs av samtiden var en mycket framstående lantbrukare och under flera år arrenderade han Jordberga gård och skötte lantbruket där parallellt med driften av Lindholmen. 1945 övergick egendomen till hans dotter Emmy Kockum (1889-1942) son med Ernst C:son Herslow (1884-1967), Carl Herslow (1911-1975).

Arkivet
Arkivet från Lindholmen omfattar främst handlingar från tiden då gården varit i familjerna Kockums och Herslows ägo. En del äldre handlingar finns dock bevarade i serie A 3 A vilken utgörs av tre inbundna volymer. Dessa handlingar går tillbaka till Erasmus Cleves tid som innehavare till gården.
Bland dessa äldre handlingar finns bl. a. avskrifter av 1688 års arbetskontrakt med Lindholmens bönder. I tillägg till detta finns order om förbud mot tobaksrökning från 1766 samt en order om användande av plog istället för årder vid brukandet av jorden från 1768. Ett par äldre jordeböcker bl. a. från 1730 ingår också i denna serie liksom lantmäterihandlingar och handlingar i tvistemål av olika slag. Här finns bl. a. rättegångshandlingar från då Tage Thott hävdade sin bördsrätt till Lindholmen samt handlingar rörande delningen och försäljningen av egendomen från Christian Thotts tid. Handlingar rörande den stora delningen av Lindholmen återfinns även i serie A 1 dit köpehandlingar och gravationsbevis m.m. först.
Räkenskaperna börjar med kassaböcker 1860. Huvudböckerna börjar först 1893, två år efter Jan Kockums tillträde av egendomen. Tidvis har det förts separate böcker för Norra och Södra Lindholmen. Det har emellertid varit svårt att med säkerhet avgöra vilka räkenskaper som först på vilken gård varför ingen åtskillnad gjorts mer än där det framgår tydligt. En del äldre räkenskaper finns bevarade i serie B 6.
Lindholmen har varit lantbruk med djurhållning, bl.a. har man haft nötkreatur och bedrivit fåravel. Under Johan Daniel och Peter Kockums tid sköttes egendomen av inspektorer. En del brev mellan Peter Kockum och förvaltare Montell finns bevarade i arkivet. Till egendomen har även hört en del skog samt en torvmosse. Bland handlingarna rörande skogen märks bl. a. en inventering av den danske forstmästaren Edvard Svanenskiold från 1858.
Till egendomen har även hört ett grustag vilket skötts av Jancow grus AB samt Lindholmens grusförsäljnings AB vars arkiv följde med leveransen till Landsarkivet. Vid samma tillfälle inkom även en del handlingar rörande Svedala mejeriförening.
Både Jan Kockum och Carl Herslow har lämnat efter sig en del privata handlingar såsom korrespondens, räkenskaper, handlingar rörande styrelseuppdrag och intresseorganisationer m.m. Bland Jan Kockums handlingar finns en del brev från äldre medlemmar av familjen Kockum vara samtliga brev är transkriberade.

Mindre tillägg från 2014 inordnat i november 2016 av arkivarie Annika Tergius.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Svedala kommun

Tillgänglighet

SekretessNej
DepositionJa

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Skånska mejeriarkiv. Svedala mejeriförenings arkiv (SE/LLA/30628:195)
Se även: Räkenskaper och handlingar med främmande proveniens (SE/LLA/30781/Ö 1)

Kontroll

Skapad2008-01-22 00:00:00
Senast ändrad2019-09-04 14:10:17