Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Forsmarks bruk


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11866
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/4iD6bDX9rH6cxG02H087k3
ExtraID11866
Omfång
124,2 Hyllmeter 
Datering
1600-tal–1970-tal(Tidsomfång)
VillkorDelvis
TillståndsgivareLandsarkivarien
VillkorsanmVillkor gäller för volymerna E III:1 - 3 och Ö III:1.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
af Uggla, Samuel (1750 – 1812)
Kategori: Person (släkt). Adel
 
Forsmarks bruk (1586 – 1965)
Kategori: Företag
 
Forsmarks brukshandel
Kategori: Företag. Handel
 
Forsmarks Cellulosa Fabrik
Kategori: Företag. Processindustri
 
Forsmarks sockens borgeliga kommun
Kategori: Kommunal myndighet. Kommunala myndigheter
 
Forsmarks sockens kyrkliga kommun
Kategori: Statlig myndighet
 
Forsmarks sockens överförmyndare
Kategori: Kommunal myndighet. Kommunala myndigheter
 
Almare-Stäkets egendom
Kategori: Gård. Gårdar
 
Berkinge egendom
Kategori: Gård. Lantbruk och fiske, ospecificerat
 
Forsbols masugn
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Gräsö herrgård (med Gräsö ångsåg), Gräsö socken
Kategori: Gård. Lantbruk och fiske, ospecificerat
Kategori: Gård. Processindustri
 
Lövstaholms herrgård, Sankt Olofs socken
Kategori: Gård. Lantbruk och fiske, ospecificerat
 
Johannisfors bruk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Männäis bruk
Alternativa namn: Männäis masugn
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Norra Roslagens hingstförening
Kategori: Förening. Ekonomiska föreningar
 
Snesslingebergs herrgård, Börstil
Kategori: Gård. Lantbruk och fiske, ospecificerat
 
Söderby egendom
Kategori: Gård. Lantbruk och fiske, ospecificerat
 
af Uggla (Släkten)
Kategori: Person (släkt). Adel
 
af Uggla, Gustaf
Kategori: Person (släkt). Adel
 
af Uggla, Ludvig
Kategori: Person (släkt). Adel

Innehåll

Ordning & strukturArkivet omfattar, förutom handlingar rörande Forsmarks bruk och gård, även handlingar från ett stort antal bruk och gårder i norra Uppland, företrädesvis socknarna Forsmark, Gräsö, Börstil och Valö. Bland egendomarna utanför detta område bör särskilt nämnas Männäis masugn med underlydande egendomar i Finland, samt Almare-Stäkets säteri i Stockholms-Näs socken.

För samtliga ovan nämnda handlingar gäller att de i proveniensmässigt anknyter till de olika innehavarna av huvudegendomen Forsmarks bruk. För en utförlig redovisning av de olika egendomarna hänvisas till serierna G XI - G XVII, dvs. räkenskaper rörande övriga egendomar, samt till serien F III, Handlingar rörande egendomar.

Pergamentbreven, i allmänhet s.k. fastebrev, har brutits ut och bildar en egen serie K, pergamentsbrev.

De handlingar som är så fukt - och/eller mögelskadade, att de inte kan hanteras utan risk för ytterligare skador, har inordnats med en summarisk innehållsredogörelse i en egen serie L, skadade handlingar. Denna serie består av 9 volymer.

Därutöver har också tre föremål - två sigill och en läderpärm, förts till en egen serie M, föremål.

Till serie Ö I - Ö IV, Handlingar med annan proveniens, har förts de handlingar som härrör från andra arkivbildare än Forsmarks bruk, enligt ovan gjorda definitioner. Dessa fyra övriga arkivbildare är Forsmarks socken borgerliga och kyrkliga kommuner, Överförmyndarens i Forsmarks socken distrikt samt Norra Roslags hingstförening. Gemensamt för dessa arkivbildare är att ägarna till Forsmarks bruk innehaft framskjutna poster i deras respektive verksamheter.

76 volymer har bedömts så svårt skadade att de ej kan lånas ut innen konservering skett. Dessa volymer har rödmärkts. De volymer, 350 st, som befunnits så svårt skadade att de måste handhas med yttersta försiktighet har grönmärkts. Fyra volymer, E III:1 - 3 och Ö III:1, utlånas ej utan landsarkivariens tillstånd.

Bilaga A utgörs av en utförlig förteckning över innehållet i vissa volymer.

I bilaga B redogörs för de handlingar ur arkivet, vilka vid leveransen undantogs för förvaring i Forsmarks museum.
ArkivhistorikEn i maj 2012 inkommen efterleverans omfattande 32,8 hyllmeter har ännu inte förtecknats.
Inledning (äldre form)FORSMARKS BRUK

Ursprunget till Forsmarks bruk, som ingår i den s.k. Dannemoragruppen, torde ha varit de masugnar och hamrar som anlades i närheten av bruksdammen i Forsmarks socken i slutet på 1500-talet. (Not 1.) Verksamheten övertogs senare av kronan och utarrenderades år 1624 till en grupp personer, av vilka särskilt nämns Gerhard de Besche och Petter Rochette. (Not 2.) Dessa två förvärvade bruket från kronan år 1646. (Not 3.)

Från 1650-talet var arvingarna till Gerhard de Besche ensamma ägare till egendomen, vilken de innehade till år 1737. 1737 - 1741 innehades bruket med underlydande egendomar av lagmannen, m.m. Jean Wattrang (Not 4.), innan det åter övergick till Gundel, en av de Besches arvingar. (Not 5.) Denne sålde egendomen till kammarherre Jean Jacob de Geer, i vars ägo den endast kvarblev till år 1751, då den såldes till handelshuset Finlay och Jennings. (Not 6.)

I samband med upplösningen av detta i bolagsform drivna handelshus, år 1762, övergick bruksegendomen helt i hovmarskalken, m.m. Jon Jennings ägo. (Not 7.) Dennes änka, Hedvig Sofia Plomgren, innehade bruket till år 1781, då det på en av bankofullmäktige anordnad auktion försåldes till landshövdingen, m.m. Samuel af Ugglas. (Not 8.) Från detta år har egendomen ägts inom släkten af Ugglas.

År 1885 bildades AB Forsmarks bruk, vilket likviderades år 1914. Redan mot slutet av 1800-talet lades dock järnbruket ned och verksamheten, förutom den jordbruksverksamhet som bedrevs vid Forsmarks m.fl. gårdar, kom istället att inriktas på framför allt trävaruhantering och kemisk-teknisk fabrikation. Bland annat igångsattes 1893 Forsmarks Cellulosafabrik, vilken lades ned 1932.

Arkivet omfattar, förutom handlingar rörande Forsmarks bruk och gård, även handlingar från ett stort antal bruk och gårder i norra Uppland, företrädesvis socknarna Forsmark, Gräsö, Börstil och Valö. Bland egendomarna utanför detta område bör särskilt nämnas Männäis masugn med underlydande egendomar i Finland, samt Almare-Stäkets säteri i Stockholms-Näs socken.

Den dominerande typen av handlingar utgörs av bundna räkenskapsböcker. Några räkenskapsserier inom huvudarkivet är bevarade i så gott som obruten följd från 1760-talet. Hit hör kapitalböckerna, som omfattar 172 volymer för åren 1765-1931, avräkningsböckerna, som är 212 till antalet för åren 1765-1934, och journalerna, som omfattar 173 volymer för åren 1730-1948.

Från mitten av 1800-talet tillkommer kassaböcker och kassaspecialer. Ytterligare räkenskapsserier tillkommer 1885 eller åren daromkring, i samband med att Forsmarks bruks AB bildas. Då infördes bl.a. huvudböcker, kassajournaler, särskilda försäljningsräkenskaper och spannmålsspecialer. För åren 1875-1884 finns dessutom flera räkenskapsserier från brukshandeln bevarade.

Också vid de större underlydande egendomarna fördes särskilda räkesnkaper. Av dessa har fr.a. huvudböcker ("bruksböcker"), journaler och avräkningsböcker bevararats. För Johannisfors bruk och Berkinge egendom tar dessa sin början på 1760-talet, medan de äldsta volymerna från Männäis bruk härrör från 1780-talet. Motsvarande tidpunkter för Söderby egendom och Gräsö gårdar är 1820- repektive 1830-talet.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
af Uggla, Samuel.
af Uggla, Gustaf.
af Uggla, Ludvig.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1995-06-26 00:00:00
Senast ändrad2023-06-30 11:26:20