Sök i arkiven
Genvägar MENY

PATIENTNÄMNDEN

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
Alternativa namn
Förtroendenämnden
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
974 PATIENTNÄMNDEN
ORGANISATION
(Landstingsets politiska organisation, organisationsschema se bilaga 1)
Patientnämnden svarar för sådan patientnämndverksamhet som landstinget är skyldigt att bedriva enligt lag. Nämnden består av fem politiskt valda ledamöter och deras ersättare. Patient­nämnden har en egen förvaltning med ekonomisk, juridisk och sociologisk kompetens.
HISTORIK
Lagen om förtroendenämnder tillkom 1980 och i Stockholms läns landsting har förtroende­nämnden funnits sedan 1981. Inrättandet av förtroendenämnder och lagen om dem baserar sig på erfarenheter från en verksamhet med patientombudsman som Uppsala läns landsting började bedriva 1976. 1 januari, 1999 trädde en ny lag i kraft (Lag om patientnämnds­verksamhet mm 1998:1656) och i samband därmed bytte Förtroendenämnden namn till Patient­nämnden. Sedan 1 juli 1992 sköter nämnden även patientnämndverksamheten inom ”Äldre­sjuk­­vården” genom avtal med samtliga kommuner i Stockholms län. Från och med 1992 har nämnden också enligt särskild lag uppdrag att förordna stödpersoner för patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin.
ARBETSUPPGIFTER
Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som man kan vända sig till när man fått problem i kontakterna med den offentligt finansierad hälso- och sjukvården inom kommunen och landstinget. Arbets­området för nämnden omfattar all offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt vissa socialtjänstfrågor inom äldreomsorgen. Detta innebär alltså att även sådan privat verksamhet som är kopplad till landstinget genom så kallade samverkansavtal, vårdavtal, entreprenadavtal eller motsvarande är nämndens ansvarsområde. Hjälpen är kostnadsfri för patient och anhörig.
Nämndens uppgift är:
Att hjälpa patienter och anhöriga när de inte lyckas lösa problem som uppstått i kontakten med hälso- och sjukvården.
Att göra grundliga utredningar kring alla klagomål.
Att förmedla kontakt med rätt myndighet eller instans om ett ärende ska drivas vidare.
Att genom redovisning av inkomna klagomål, framförda idéer och förslag mm påverka vården att bli bättre för alla.
Att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin.
Nämndens strävan är att snabbt och obyråkratiskt lösa eventuella problem. Nämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar som en rådgivande instans. Den har ingen egen medicinsk kompetens och kan därför inte göra egna medicinska bedömningar. Nämnden ska fungera som en objektiv instans för kontakt med både patienter och personal. Utifrån inkomna klagomål och annan information som nämnden får görs utredningar och framställningar till ansvariga nämnder inom landstinget och till andra berörda organ. Ärenden till Patientnämnden registreras fr o m 1993 i en databas, som utgör underlag för den statistik som regelbundet tas fram och redovisas i sammanställningar till berörda sjukhus osv. Årligen avges enligt lag också en rapport till socialstyrelsen. Vissa ärenden som är av principiellt viktig natur behandlas vid Patientnämndens sammanträden. Nämnden gör uttalanden och lägger förslag till förbättringar utifrån de klagomål och synpunkter som framförts till nämnden. I förebyggande syfte gör nämnden uttalanden när det gäller generella iakttagelser och tendenser som kräver vårdpersonalens uppmärksamhet. Inom förvalt­ningen hanterar man årligen 4000-5000 patient- och anhörig­kontakter eller ärenden.
ÄRENDESLAG OCH HANDLINGSTYPER
De flesta ärenden initieras av patienter eller anhörig, men ärenden kan också överlämnas av från någon myndighet t ex Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. De skriftliga anmälningarna diarieförs och bildar akter till diariet (serie E 1). De huvudsakliga handlingstyperna i patientärenden är; anmälan, bekräftelse på an­mälan, yttranden från berörda (t ex vårdgivare) och beslut.
Stödpersonsärenden initieras genom att en anmälan inkommer från chefsöverläkare eller en ansökan görs av patienten. Ärendet diarieförs och om patienten vill ha en stödperson utfärdas ett förordnande. Ärendet avslutas när förordnandet upphör. Handlingar rörande stödpersoner finns i serie F 1.
Till nämndsammanträdena (7-8 per år) lämnas en anmälningslista från handläggarna med inkomna och avslutade patientärenden. Av dessa väljs vissa ärenden (ca 20-25 per år) ut och behandlas i nämnden som principiellt viktiga, s k principärenden. Beslut i dessa ärenden fattas i nämnden i övrigt är beslutsrätten delegerad till kanslichef. Övriga ärenden som behandlas är bl a yttranden över t ex betänkanden och motioner, rapporter från förvaltningen angående t ex informationsverksamhet och ärenden rörande förvaltningens administration och ekonomi. Nämndsammanträdena protokollförs (serie A 1) och handlingar kopplade till protokollen finns i serie A 2.
Verksamhetsberättelse (serie B 2) upprättas årligen och lämnas bl a till Socialstyrelsen. Här redovisas statistiska sammanställningar av patientärenden, patientnämndens förebyggande arbete och stödpersonsverksamheten.
ARKIV
Delar av arkivet, omfattande perioden 1981-1998, har levererats till Landstingsarkivet och i övrigt förvaras arkivet i Patient­nämndens lokaler.
Sökingångar i arkivet är:
Arkivförteckning finns på Patientnämnden och på Landstingsarkivet i Stockholm (arkiv­nummer 974).
Diariet:
1981-1999 (på papper) sökbart på diarienummer, ankomstdatum, korres­pondent och sökord II
1999- 30 juni 2002 (datasystem) sökbart på diarienummer, ankomstdatum och person­nummer
1 juli 2002 - (datasystem) sökbart på diarienummer, ankomstdatum, person­nummer och anmälare
Databas över patientärenden och stödpersoner ”Fokus”, vilket fr o m 1 juli 2002 ersätts av ”Vård­synpunkter”. Ärendena kodas bl a på kontakttyp (telefon, e-post, skriftligt) och problem (t ex behandling, tillgänglighet och juridik). Sammanställningar kan bl a göras med avseende på geografiska vårdområden, vårdtyper, kön och ålder.
GALLRING
Gallring sker enligt tillämpliga generella bevarande och gallringsplaner för Stockholms läns landsting.
SEKRETESS
Sekretess tillämpas främst med hänsyn till skyddet för enskilds personliga förhållanden enligt bestämmelser i sekretesslagen 7 kap. 1 §.
ANSVARIG
Arkivansvarig är Åsa Rundquist, förvaltningschef och arkivredogörare är Gunilla Eriksson, registrator.
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_974
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/YlacJgXUTash4sXbZCPR03
SpråkSvenska
ExtraIDLA_974