Sök i arkiven
Genvägar MENY

OMSORGSVERKSAMHETEN 1995-2000  (1995 – 2000)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad
HistorikOmsorgsnämnden 1995-98 och Omsorgsverksamheten 1999-2000
Omsorgsnämnden bildades 1986 då Habiliteringsnämnden och Sociala nämnden lades ner och deras uppgifter övertogs av den nya nämnden. Dessa uppgifter var:
- Habilitering för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna samt rörelsehindrade barn och vuxna.
- Särskola för barn och ungdomar med utvecklingsstörning.
- Social verksamhet för barn och ungdomar med psykiska och sociala problem.
- Familjerådgivning
- Vårdhem för utvecklingsstörda
Omsorgsnämndens verksamhet bedrevs indelad i fem geografiska omsorgsområden med egna förvaltningskontor och politiska styrelser samt en övergripande central förvaltning under ledning av den politiskt tillsatta nämnden. Den centrala förvaltningens funktion var samordning, långsiktig planering, beredning inför nämnden, budgetansvar, strategiskt arbete samt forskning och utveckling.
Omsorgslagen ersattes 1994 av LSS, lagen om stöd och service, som innebar att kommunerna och inte landstinget skulle tillgodose handikappades grundläggande skydd. Stora delar av omsorgsverksamheten gick därmed över till primärkommunerna. Särskolan hade, genom entrepenadavtal och övertaget huvudmannaskap, sedan 1986 successivt övergått till primärkommunerna. 1/1 1995 övergick det fullständiga huvudmannaskapet för särskolan och huvuddelen av övrig omsorgsverksamhet för utvecklingsstörda och övriga som omfattades av LSS till kommunerna.
Omsorgsnämnden omorganiserades 1 januari 1995 då kvarvarande omsorgsverksamhet inordnades under en ny nämnd och den geografiska indelningen i områden försvann. Den nya nämndorganisationen innebar en delning av förvaltningen mellan en beställarstab och ett produktionskontor.
Beställarstabens funktion var att förverkliga den politiska nämndens beslut och köpa tjänster av produktionsenheten eller annan extern producent. En annan viktig uppgift var att kartlägga och analysera befolkningens behov av omsorger. Beställarstaben hade ansvar för rådgivning och stöd enligt LSS, icke-sjukhusanknuten habilitering av barn och ungdomar enligt HSL, hälso- och sjukvårdslagen, öppen psykisk barn- och ungdomsvård (PBU) och avvecklingen av vårdhem. Produktionsenheten hade till uppgift att effektivt producera vård och behandling enligt överenskommelse med beställarstaben, samt att driva verksamhet på entreprenad. Beställare och producenter var egna resultatenheter och tillsammans utgjorde de båda enheterna förvaltningskontoret. Förvaltningen skulle fokusera på medel och metodfrågor och nämnden på övergripande frågor.
Under 1995 fanns en beställarchef och en produktionschef. Till en början var beställarchefen även förvaltningschef, en position som senare övertogs av produktionschefen som tidigare varit biträdande förvaltningschef. I övrigt bestod förvaltningen av stab, tre divisioner; PBU, habilitering och vårdhem, samt en administrativ serviceenhet, Konsult & Service. I förvaltningschefens stab ingick kansliet med ansvar för bl.a. nämndadministration, post, diarieföring, information, invandrarfrågor och IT. Konsult & Service hade kompetens inom ekonomi, personal, löner, IT, juridik, lokalplanering, utbildning och vaktmästeri. Under tiden 1995-98 bildades även FoUU-enheten för forskning och utbildning (1997) samt en fristående IT-enhet.
Omsorgsnämndens roll var att framför allt fungera som en kunskapsorganisation med expertis kring sociala och psykiska omsorger samt omsorger om handikappade. I nämndens regi genomfördes kurser och seminarier med strävan att sammanföra personer över fackgränserna och ett omfattande arbete bedrevs med utbildning och personalutveckling. Fr o m. 1995 förändrades Omsorgsnämndens verksamhet i hög grad. Den dagliga verksamheten för vuxenskadade och sommar- och lovverksamheten inom habiliteringen övergick till kommunerna, elevhem omstrukturerades och minskade i omfång och inom PBU följde nedläggningar av dagbehandlingsavdelningar och terapiskolor.
På Omsorgsnämndens uppdrag tillsattes utredningen Röda tråden för att belysa forsknings- och utvecklingsfrågor. Genom profileringen som ett kunskapsföretag blev dessa frågor en allt viktigare del av verksamheten och 1 januari 1997 blev FoUU, forskning, utbildning och utveckling, en egen enhet där dessa områden samordandes. Målet med bildandet av en speciell enhet inom kunskapsutveckling var att knyta samman forskning med praktiskt yrkesarbete ute på fältet. Inom enheten samordnades nämndens utbildningsverksamhet och till FoUU hörde även UBi, PBU:s forsknings- och utbildningsverksamhet. Vid UBi gavs legitimationsgrundande utbildningar i psykoterapi och ett stort antal kurser och kortare utbildningar. Som ett led i kompetensutvecklingen inom omsorgen organiserades regelbundet utbildning för internt behov och vid FoUU-enheten finansierades och producerades rapporter. I enheten ingick även invandrarkommittén.
År 1995 inrättades Handikappupplysningen som ett projekt med uppgift att bygga upp en informationstjänst för handikappade inom Stockholms län. Verksamheten blev permanent 1997 och var den första i sitt slag i landet.
PBU-divisionen, landstingets öppna psykiatriska öppenvård för barn och ungdomar upp till 20 år samt deras familjer, bestod av mottagningar, psykologverksamhet, terapikolonier och specialteam. På förvaltningskontoret fanns verksamhetschefer med ett övergripande ansvar för miljöterapi, psykologverksamhet vid mödra- och barnhälsovård och PBU-mottagningarna. Dessa var indelade geografiskt i sex områden. Därtill drevs de barn- och ungdomspsykiatriska behandlingshemmen Vita bergen och Kransen på uppdrag av Hälso-och sjukvårdsnämnden.
Habiliteringsverksamheten i Omsorgsnämndens regi skulle utgöras av habilitering i öppenvård som kompletterande verksamhet till den kommunala och utmärkas av hög professionell tvärvetenskaplig kompetens. I länet fanns ca 20 habiliteringscenter med kvalificerad rådgivning och individuellt anpassade insatser samt mellanvårdsformer för barn och ungdomar med svåra funktionshinder och stort medicinskt omvårdnadsbehov; samt, på uppdrag av kommunerna, viss verksamhet för vuxenskadade. Divisionen var uppdelad i geografiska områden samt mellan barn- och vuxenverksamhet. Verksamheten bestod av:
- Distriktskontor, habiliteringscenter från 1995-08-21
- Resursteamet för barn med autism
- Föräldrautbildning
- Kris- och samtalsteamet
- Behandlingsavdelningar skolor
- Syn och hörselkonsulenterna
- Omsorgsöverläkaren
Därtill fanns ytterligare specialistverksamheter:
- Centrum för kompetensutveckling inom vård och omsorg
- Motoriklaboratoriet
- Invandrarsekreterare
- Klara mera
- Resurser för små, svårt handikappade barn: resurscentrum Kristallen
- elevhemmen Ösmo, Storhagen och Villekulla
- sommar och lovverksamhet
Detta innebar att medverka i avvecklingen även av privata och kommunala vårdhem. Bakom vårdhemsavvecklingen låg det politiska beslutet att utvecklingsstördas levnadsvillkor skulle normaliseras och en egen bostad och daglig verksamhet skulle kombineras med adekvat vård.
1996 omorganiserades verksamheten på nytt och beställarenheten och produktionskontoret blev en gemensam förvaltning med en förvaltningschef. 1996-1998 fanns en förvaltningschef för hela förvaltningskontoret, omsorgsdirektören. Även fortsättningsvis var förvaltningskontoret uppdelat mellan beställarstab och produktionskontor, men gränsdragningen dem emellan var inte längre lika strikt. I övrigt förblev förvaltningskontorets organisation oförändrad.
Omsorgsnämnden hade under perioden 1995-1998 ca 1500 anställda på ett hundratal arbetsplatser i Stockholms län. Från 1 januari 1999 lades den politiska Omsorgsnämnden ner och ansvaret flyttades till landstingets produktionsnämnd. Organisationen omvandlades från nämnd till förvaltning och bytte namn till Omsorgsverksamheten. Högsta chef var omsorgschefen och Konsult & Service delades till en personal- och en ekonomiavdelning. Tillsammans med informationsavdelningen och IT utgjorde dessa stödfunktionerna till PBU- och habiliteringsdivisionerna. I verksamheten ingick även FoUU medan beställarenheten gick över till sydöstra sjukvårdsområdet.
Omsorgsverksamheten ansvarade under denna tid ännu för avvecklingen av vårdhemmet Björnkulla. Vid årsskiftet 1999/2000 övergick ansvaret för de kvarboende på Björnkulla till Stockholms stad. Samma år, fr o m 1 april lades Omsorgsverksamheten ner och PBU gick ihop med BUP (barn och ungdomspsykiatri, sluten vård) och inordnades under nybildade Norra länets produktionsområde. Habiliteringsverksamheten blev egen resultatenhet inom Södra Stockholms produktionsområde.
Arkivet
Arkivansvarig på Omsorgsnämnden var kanslichefen och arkivredogörare var registratorn. När nämnden lades ner och Omsorgsverksamheten bildades försvann kanslichefsfunktionen och arkivansvaret låg hos personalchefen.
Förvaltningskontoret med alla lokala enheter inom habilitering och vårdhem utgör en arkivbildare, Omsorgsnämnden och Omsorgsverksamheten. Förvaltningskontoret är dock förtecknat för sig, liksom PBU-, habiliteringsdivisionerna samt Björnkulla vårdhem. PBU:s utbildningsenhet UBi, som startade 1991, förtecknades först 2000 och tillhör i sin helhet Omsorgsnämndens och Omsorgsverksamhetens arkiv. Handlingar från PBU:s terapikoloniadministration finns i Sociala nämndens, Västra omsorgsområdets och här i Omsorgsnämndens och omsorgsverksamhetens arkiv. Från och med april 2000 hör verksamheten organisatoriskt till Norra länets produktionsområde. Enstaka handlingar, minnesanteckningar och korrespondens, från den tiden är trots det förtecknade här. Verksamheten upphör 2001 i landstingets regi.
De administrativa handlingarna inom PBU är år 2006 flyttade från Sociala nämndens, Omsorgsområdenas och omsorgsverksamhetens arkiv till BUP-divisionens arkiv, arkivnr 1108. Genom att hålla handlingarna samman kan man följa PBU-verksamheten från 1971 till i dag oberoende övergripande omorganisationer. Kvar är handlingar från PBU-divisionen på central nivå, övergripande informationsmaterial, statistikhandlingar och minnesanteckningar från sektorsövergripande träffar, som ofta hålls tillsammans med föräldrarådgivningen och HVB. Se revidering av tidigare arkivförteckning nedan.
Till det tryckta materialet hör Omsorgsnämndens tidning Omsorgsperspektiv som kom ut 4 ggr/år och behandlade utvecklings- och forskningsområden inom PBU, habilitering och vårdhemsavvecklingen. Under 1995 fanns även Sondera, produktionskontorets tidning, som från 1996 omvandlades till nyhetsblad.
I arkivet ingår framför allt ett flertal protokollserier, det datoriserade diariet med tillhörande akter, personaldossierer samt rapporter och utbildningsmaterial från Omsorgsnämnden och Omsorgsverksamheten. Bevarande- och gallringsplaner saknas för stora delar av verksamheten, men ekonomihandlingar har gallrats enligt bevarande och gallringsplan för decentraliserade ekonomisystem i Stockholms läns landsting, LA 9708-0161, bevarande och gallringsplan för personalhandlingar, LA 9205-0029, bevarande och gallringsplan för KPAI, personal- och löneadministrativt system, LA 9203-0022 samt gallringsplan för handlingar av tillfällig och ringa betydelse LA 9807-0130.
Sökingångarna i arkivet är framför allt diariet och arkivförteckningen. Habiliteringsregistret och Vårdhemsregistret kan användas för information om habiliteringens verksamhet, enskilda brukare samt om vårdhemsavvecklingen.
Handlingar ifrån tidigt 1980- tal förekommer i arkivet. Dessa handlingar går under
bl a Omsorgsnämndens centrala förvaltning och Habiliteringsnämnden vilka hör till föregångarna för OMS. (Se serie F4 och F7).
Serien är i kartong om inte annat anges.
Föregångare på Landstingsarkivet
Omsorgsstyrelsen, arkiv 0071, 1946-1970
Sociala nämnden, arkiv 0149, 1971-1985
Omsorgsnämnden, arkiv 0150, 1971-1981
Habiliteringsnämnden, arkiv 0150, 1982-1985
Omsorgsnämnden central förvaltning, arkiv 0315, 1986-1994
Nordöstra omsorgsområdet, arkiv 0298, 1986-1994
Åkersbergahemmet, arkiv 0314, 1972-1994
Nordvästra omsorgsområdet, arkiv 0305, 1986-1994
Västra omsorgsområdet, arkiv 0299, 1986-1994
Södra omsorgsområdet, arkiv 0308, 1986-1994
Sydvästra omsorgsområdet, arkiv 0300, 1986-1994
Björnkulla vårdhem, arkiv, 1969-1999
Återkommande förkortningar
BUP barn- och ungdomspsykiatrisk vård
FoUU forskning, utbildning och utveckling
LSS lagen om stöd och service
OMS Omsorgsverksamheten
ON Omsorgsnämnden
ONBE Omsorgsnämnden, beställarenheten
ONPR Omsorgsnämnden, produktionsenheten
PBU psykisk vård för barn och ungdom
UBi utbildningsenheten för PBU
Bilagor
Bilaga 1
Omsorgsnämndens / Omsorgsverksamhetens rapportserie och FoU-rapporter
Omsorgsnämndens rapportserie
95-01 Anne-Lie Bärzen, Aktivitetsanalyser, hur går det egentligen till när man fungerar
95-02 Karin Östling, Individintegrering av särskoleelever i en skärgårdsskola
95-03 Reidun Alfvén, Förvärvad hjärnskada - attityder och insatser
95-04 Roger Blomqvist och Tom Neegar, Kritiska situationer, tolkning och analys
95-05 Eva Neuman-Kamras och Agneta Åhlund, Läsningsfokuserad korttidsterapi - en möjlighet
95-06 Lisen Skeppstedt, Projektbeskrivning för uppbyggnad av kunskapscenter
95-07 Lena Teurnell, Sexuella övergrepp mot barn - en metod för utredning inom PBU
95-08 Susanne Grundin, Styrketräning för ökad självständighet
95-09 Pie Blume, BaraVara - en möjlighet för gravt utvecklingsstörda att få utveckla sina sinnen
95-10 Annelie Källerudd och Christina Norlén, Tidigt användande av datorer som kommunikationshjälpmedel
Tommy Cederqvist och Mats Wennerholm, Data på skolan på akut- och korttidshem
95-11 Annika Björklund och Margareta Hansson, Att arbeta med psykolog på barnavårdscentralen
95-12 Hemmestamodellen - en arbetsmetod
95-13 Jan Carlsson, "Avspjälkning" och "invåldering"
95-14 Ulla Karlbom, Anorexi och bulimi på PBU-mootagningarna i Stockholms läns landsting
95-15 Kerstin Hörnell och Lena Thorsson, En utbildning om autism för förskole- skol- och vårdpersonal samt föräldrar i Norrtälje
96-01 Ann-Marie Öhrvall och Barbro Vännström Gustafsson, Användning av magstöd vid finmotorisk aktivitet - en utvärdering
96-02 Krassimira Nikolova, Sover barnet på nätterna?
96-03 Gunilla Brolin Bjurmark och Gunilla Nilsson, Arbete med Barnorientrad familjeterapi BOF
96-04 Eva Brogren och Karin Theus, Ortopediska operationer för barn med spastisk diplegi
96-05 Lovisa Svensson, Kartläggning av vilja, intresse och motivation hos vuxenhjärnskadade - en metodik utvecklad utifrån The model of Human Occupation
96-06 Åsa Bartonek, Ammi Bexelius och Anette Stolpe, Rörelseintolerans hos barn med cerebral pares
96-07 Marie-Louise Hægermark, "Mår hon bra, så mår jag bra" Likheter och skillnader i mäns och kvinnors upplevelser av att få leva med ett funktionshindrat barn samt hur detta kan påverka parrelationen.
Omsorgsnämndens rapportserie, vintern 1996/97
97-01 Gunilla Brolin Bjurmark, PBU:s del i omhändertagandet av barn med särskilda behov i Norrtälje kommun
97-02 Birgitta Lyckner, "Jag var jätterädd när pappa slog mamma" Förskolebarn berättar
97-03 Barn flykt och trauma, rapport från flyktingprojektet Skärholmens PBU
97-04 Eva Runemark, Utvärdering av finmotoriskt bedömningsmaterial för vuxna personer med lätt och måttlig utvecklingsstörning
97-05 Eva Rubin, Elever i samverkansklass 1978-1994
97-06 Ann-Louise Åström, Kartläggning av motorisk funktionsförmåga hos och sjukgymansts behandling av barn med cerebral pares
97-07 Elisabeth Henning och Birgitta Toomingas, Hembesök, en unik effektiv möjlighet eller en förlegad resursslösande arbetsform?
97-08 Nils Assarson och Gudrun Hofsten, Familjeterapi för barn med neuropsykiatriska handikapp
97-09 Päivi Rissanen Nilsson, Att utvecklingsbedöma svårt CP-skadade barn
97-10 Pia Eresund, Individuell psykoterapi med beteendestörda pojkar
97-11 Margit Tengblad, Hur påverkas föräldraskap av trauma och flykt
97-12 Carina Ljung m fl, Projekt Grounding
97-13 Hans Adler, Patienter på PBU-.mottagningar bakgrunds- och behandlingsvariabler
97-22 Marcela Bravo och Eva-Britt Lönnback, Förebyggande psykosocialt arbete med invandrade familjer, rapport i samarbete med Resursförvaltningen i Stockholms FoU-enhet
98-01 Annika Axlund och Ulla Wallerius, Funktionsinriktad musikgrupp - ett sätt att förbättra rörelsehindrade barns motoriska färdigheter
98-02 Margareta Carlberg m fl, Att systematiskt erbjuda korttidsterapi till föräldrar och barn
98-03 Berit Johansson, Personlig assistans, Problemområden och kunskapsbehov i arbetet med personer med förvärvade hjärnskador
98-04 Anna Tydén, Möte med ett barn, Terapeuters reflektioner kring korta kontakter på PBU
98-05 Karin Forler, Barn med bristande förmåga till social och emotionell ömsesidighet
98-06 Christina Norlén, Utveckling och utvärdering av musikterapi som behandling inom habilitering
Kunskap att hämta, Omsorgsnämndens rapportkatalog 1998
Om habiliteringskompetens i Omsorgssnämnden, ett bidrag till bestämning och inriktning, utredning september 1998, Gudrun Awiti
FoU-rapport
97-01 Anna Skagerberg och Kay Karlsson, Tidig hjälp på längre sikt - en granskning av behandlingsmetoder på spädbarnsverksamheten Maskan illustrerade genom 10 mor- barnpar
1998 Britta Högberg, …Dom bara ligger där - en bild av Omsorgsnämndens
rapportserie 1985-1996
98-01 Eva Nyberg, Spädbarn och deras mödrar i ett mångkulturellt område
99-01 Pia Eresund, Psykisk barna- och ungdomsvåed och de vanartiga barnen
99-02 Helena Bogsten m fl, Synundersökning av vuxna personer med utvecklingsstörning
99-03 Astrid Altschul Junesjö, Psykisk hälsa - ohälsa - en mångtydig bild
99-04 Ann-Christin Eliasson, Effekter och intryck, Utvärdering av insatser för 23 barn som deltagit i Move & Walk-Institutets träningsprogram i Nässjö
99-05 Elisabeth Lundström, Samspel när barnet har ett funktionshinder
Bilaga 2
Trappan, UBi-rapporter 1 - 17,
Omsorgsnämnden, Omsorgsverksamheten
Examensarbeten, legitimationsgrundande utbildning i ungdomspsykoterapi
1995-1996
UBi nr 1. Gun Lindqvist, Ungdomars budskap till vuxna, om ungdomars syn på vuxna och relationen till vuxna
UBi nr 2. Gunvor Nordin, Vad gjorde mormors mor för att få vackra och välskapta barn, folkliga föreställningar om graviditet och spädbarnsvård i psykologisk belysning
UBi nr 3. Annika Daag och Anna Malmström, Jag lever ju i alla fall!! Retrospektiv studie av 18 ungdomar på PBU, som gjort självmordsförsök
UBi nr 4. Ola Duregård, Vårdkedjan i ungdomspsykiatrin - 31 ungdomar som efter inläggning på Bup gått vidare till PBU
UBi nr 5. Ercan Sahin och Gunnel Vettergren, "Jag är emot sån´t där som att gå och prata men jag beslutade att ge det en chans" Intervjundersökning med 14 -16-åringar som varit på PBU med sina föräldrar.
UBi nr 6. Britta Berg, Bosniska tonåringar i Sverige, intervjuundersökning med ungdomar som tvingats fly från kriget i Bosnien
UBi nr 7. Lena Ivarsson, Ett år med Patrik, sammanfattning av spädbarnsobservationer
UBi nr 8. Anna-Lena Urdmark, Att arbeta med unga ätstörningspatienter och deras familjer, intervju med 10 behandlare
UBi nr 9. Susanne Härnsten, Motöverföringsrteaktioner i psykoterapi med barn och ungdomar
UBi nr 10. Monika Bukowska-Jacobsson, Barn- och ungdomspsykiatrisk utredning 1980-81. Hur var det? Hur gick det sedan? Telefonsamtal med åtta f d patienter
UBi nr 11. Sten Slettengren, Kronisk sjukdom, ungdomsutveckling, psykoterapi (Specialarbete vid utbildning i ungdomspsykoterapi 1996)
UBi nr 12. Vita bergen 11 år, 1985-1996, erfarenheter, idéer och tankar kring en integrerad behandlingsmodell (Jubileumsföredrag hållna 26 oktober 1996)
UBi nr 13. Britt Wettergren, Vad tycker ungdomarna om barn- och ungdomspsykiatrisk utrednig på Västerängskliniken? En uppföljning av 10 ungdomar som under 1992 genomgick utredning på korttidsvårds- och utredningsavdelningen
Uppsatsarbeten vid utbildningen i gruppsykoterapi för barn och ungdom 1998
UBi nr 14. Sevil Bremer, Ledarskap och grupprocesser utifrån aspekten kreativitet
UBi nr 15. Per-Olov Carlsson, Självpsykologi och barngruppsterapi
UBi nr 16. Eva Arvidsson och Viveka Göthlund, Co-terapirelationens uppbyggnad
UBi nr 17. Kristina Jädersten och Dick Westlund, Hur var det på kollo? Om gruppklimatet i en behandlingsgrupp vid PBU:s terapikolonier
Övriga rapporter och uppsatser från UBi
Examensarbeten, legitimationsgrundande utbildning i parpsykoterapi
Omsorgsnämnden
1995
Jane Appelgren, Förhandsinformation från paret - kan den hjälpa behandlarna i deras bedömningar
Inger Leczinsky Fohlin, Förändring av rutiner vid en familjerådgivningsbyrå
Marie-Louise Haegermark, "Livet går vidare, men det är tufft i början" Likheter och skillnader i mäns och kvinnors upplevelser av att ha ett handikappat barn samt hur detta återverkar på parrelationen
Lena Ivarsson, Motöverföring - en rapport på djup nivå från parets inre värld
Jorge Maluenda, Motöverföringsaspekter i parpsykoterapi med det traumatiserade paret
Ove Strandberg, Familjen och problemen, insatser från psykisk barn- och ungdomsvård (PBU) resp familjerådgivning när familjen har problem med både barn och parrelation
Harriet Thedvall, Om länken mellan jag och du, att bedöma parets potentialitet för behandling vid familjerådgivning
Margareta Törnqvist, När var tar sin… Partnervalet
1997
AnnSofie Schulz-Viberg, Aktiv kvinna - passiv man, ett uttryck för omvänd könsidentifikation hos heterosexuella par?
Bilaga 3
Projektrapporter Habiliteringsdivisionen 1996-98
Per Åke Molin, Helhet i skolsituationen med skola, behandling och kompisar, allt under samma tak (1996)
Annika Lindstrand, "Man vänder sig till kurator med personliga grejer" ett brukarperspektiv på kuratorsrollen inom habiliteringscenter för vuxna (1997)
Åsa Bjernerup, Intensivträning för vuxna rörelsehindrade personer (1998)
Bilaga 4
Meddelanden och information, eget tryck
Nytt från Omsorgsnämnden 1996-97, nr 6-7 1997 saknas
Pressmeddelanden 1995-98, stort antal odaterade
Information Omsorgsnämnden
Omsorgsnämnden tar vid när särskild kunskap och stöd behövs
Kort om Omsorgsnämnden
kONtakten, Omsorgsnämndens intranät
Invandrarkommittén
Invandrarfrågor inom Omsorgsnämnden
Utveckling av samverkan mellan intresseorganisationerna och Omsorgsnämnden
Produktionen / PBU / Habilitering / Vårdhem
Omsorgsnämndens vision
Konsult & Service kvalitetspolicy
Ditt barn - vår omsorg
Dina rättigheter enligt nya lagen LSS
Kort om LSS
Omsorgsnämndens historiesamlingar
Profilregler för Omsorgsnämnden 1996
Du har rätt att vara delaktig, Råd och stöd enligt LSS
Rätten till rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS för barn och ungdom med omfattande funktionshinder
Rätten till rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS för vuxna med omfattande funktionshinder
Omsorgsverksamheten
Omsorgsverksamhetens FoUU-enhet
Presentationsmaterial
Omsorgsnämnden övergripande, PBU- habiliterings- och vårdhemsdivisionerna 1998
Information för invandrare, om Omsorgsnämnden, PBU och LSS på arabiska, engelska, finska, grekiska, persiska, polska, ryska, spanska, turkiska
Information PBU
PBU-verksamheten
PBU:s historiska samlingar
Övrig information om PBU-verksamheten, se BUP-divisionen, arkivnr 1108, serie B2.
Informationsmaterial, habiliteringsdivisionen
Expertstöd i team, Omsorgsnämndens habiliteringscenter
Omsorgsnämndens habiliteringscenter för vuxna
Habiliteringscenter Täby för barn och ungdom
Verksamheten för små och mindre kända handikappgrupper
Omsorgsnämndens länscenter
Kristallen, resurscentrum för barn med flerhandikapp
Modell för omhändertagande av barn med autism och liknande tillstånd i Stockholms län
Projektet Stödteam för barn och ungdomar med synskada och deras familjer
En bok om habiliteringscenter
Resursteam för barn och ungdomar med MBD/DAMP
Habiliteringsprogram för samverkan mellan familj och barn- och ungdomshabilitering i öppenvård i Stockholms län
Information Handikappupplysningen
Handikappupplysningen, samlad information om handikappfrågor och en livaktig mötesplats för erfarenhetsutbyte
Tillägg om PBU-verksamheten:
Birgitta Eriksson
Landstingsarkivet
januari 2006
Bilagor:
1. PBU-verksamheten i Omsorgsnämnden 1995-1998
2. PBU-verksamheten i Omsorgsverksamheten 1999-2000
Revidering av Omsorgsnämndens och Omsorgsverksamhetens arkivförteckning
Handlingar från PBU-verksamheten som är flyttade till BUP-divisionens arkiv:
Tidigare signa anges i fet stil. Jämför även med tidigare arkivförteckning, serie D1.
B4:2
Rapporter och uppsatser, Trappan - volymen flyttad till BUP-divisionens arkiv, serie B2
B5:2
Verksamhetsberättelser från Spädbarnsverksamheten, Psykologverksamheten - volymen flyttad till BUP-divisionens arkiv, serie B1
"BOA- bostad- och arbete" - flyttad till BUP-divisionens arkiv, serie B2
"Utvärdering av RoA:s arbetsträning" - flyttad till BUP-divisionens arkiv, serie B2
B5:3
Informationsmaterial om PBU:s enheter - flyttat till BUP-divisionens arkiv, serie B3
B5:5
Informationsmaterial om lokala enheter inom PBU - flyttat till BUP-divisionens arkiv, serie B3
F7:5
Personalkonferenser Stureby terapiskola - flyttat till BUP-divisionens arkiv, serie A2C
Handlingar från PBU-verksamheten som finns kvar i Omsorgsnämndens och omsorgsverksamhetens arkiv:
Minnesanteckningar från central PBU-avdelning och gemensamma möten med Habiliteringsavdelningen och staben. APT-möten ligger kvar eftersom det ibland inte är angivet vilken enhet det rör sig om. Samlad information om PBU och informationsmaterial på olika språk. Central enkätsammanställning. Statistikuppgifter - sammanställs på central nivå. Pressklipp.
Ytterligare ändringar:
Arkivbildarnamnet Omsorgsnämnden och Omsorgsverksamheten, förvaltningskontor har ändrats till Omsorgsverksamheten 1995-2000 (2011-08-11/cn)
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_299
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/o9NoZ7sSkakzzE9jGgFhQ2
SpråkSvenska
ExtraIDLA_299