Deutsche Gesellschaft zu Stockholm (Tyska Sällskapet)  (1862 – )

Historik

Für Historik in Deutsch sieh de Jubiläumsbüchern in Vol. B1:1!

Detta är inte avsett att vara en heltäckande historieskildring, utan bara ge en kort, översiktlig information. Tyvärr har inte tiden tillåtit en mer genomarbetad historik.

Deutsche Gesellschaft (Tyska Sällskapet) grundades den 23 augusti 1862 på Café Diana på Djurgården. Grundarna var en samling unga tyska män, varav flera redan var engagerade i en klubb vid namn Deutsche Gesellschaft Concordia (se dess historik). Det verkar inte ha rört sig om ett regelrätt fraktionsutbrott, eftersom flera var medlemmar av båda sällskapen efteråt, uppenbarligen sågs i alla fall behovet av en tysk klubb med lite annan inriktning. Enligt 1962 års jubileumsbok var den drivande kraften bakom grundandet Otto Blanck. (De första protokollen finns bevarade, men är skriven med en svår Sütterlin som jag vid förtecknandet inte har lyckats dechiffrera.)

Genom åren träffades man på olika värdshus: Tyska Lejonet, Hotel du Nord, Operahuset, Grand Hotel m.fl. Flera av de tidiga medlemmarna blev mycket framgångsrika inom näringslivet som den kanske viktigaste kraften inom DG:s historia, Franz Heiß som var huvudägare och chef för Hamburgerbryggeriet, Hermann Meeths, Ferdinand Grumme, Berns. Senare kom även Warburg, Joseph Sachs, Louis Fraenckel m.fl. framstående företagare med. Däremot var det ursprungligen få akademiker.

Verksamheten växte mycket snabbt. Man hade regelbundna medlemsträffar under vilka man bl.a. spelade kort, läste tidningar, samtalade och drack öl, men ställde även till med stora fester (ofta med damer och inbjudna gäster). Redan 1876 firades den första representativa balen på Grand Hotell. T.ex. firades kejsarens födelsedag, tyska rikets grundande och liknande högtidsdagar. När tyskt statsbesök avlades, tyska flottan gästade Stockholm eller andra prominenta tyskar var på besök ställde man självklart till med bankett eller bal. Utflykter, julfester, skattävlingar och vid minst ett tillfälle även Bierkommers var andra aktiviteter som förekom.

Med tiden uppstod ett starkt band till tyska ambassaden, under en lång period var ambassadören alltid hedersordförande. Nära relationer uppstod även med evangelisk-lutherska församlingen S:t Getrude (Tyska Kyrkan) och katolska församlingen. Trots att det förekom ett tiotal andra tyska klubbar, verkar DG ganska tidigt ha blivit den mest betydande.

I och med 1:a världskriget blev det naturligt att engagera sig mer i välgörenhet. Redan 1877 hade dock den sociala verksamheten (bl.a. hjälp till fattiga tyskar i Sverige) förlagts i den närstående organisationen Deutsche Hülfsverien.

I och med det nazistiska maktövertagandet i Tyskland påverkades även de tyska föreningarna i Stockholm. Alla större, officiella firanden skulle nu ske av föreningen ?Der Deutschen Kolonie in Stockholm?, ursprungligen namnet på samarbetet mellan de olika tyska föreningarna i Stockholm, men nu en från Tredje riket styrd förening som försökte samla alla tyskar i Stockholm under ett tak. Medlemmar i de tyska föreningarna som inte var ?ariska? var dock inte välkomna. Naturligtvis influerades även Deutsche Gesellschaft kraftigt av läget i Tyskland, precis som man tidigare bytt den svart-vit-röda kejsarflaggan mot den svart-röd-guld-färgade riksflaggan vid förra regimskiftet, förekom nu ett hakkors som tysk symbol i jubileumsboken från 1937. Man må anta att viss opposition mot detta måste ha förekommit med tanke på att det t.ex. fanns judiska medlemmar i sällskapet.

Efter Tredje rikets fall och Tysklands totala sammanbrott i och med krigsslutet befann sig även Deutsche Gesellschaft in Stockholm i en mycket svår situation. Medlemsantalet och aktiviteten sjönk kraftigt, kapitalet var en period infryst av Flyktkapitalbyrån, medan man utredde om de kunde ses som en del av Tyskland och inte bara som en svensk förening för tyskar. Sällskapet hämtade sig dock relativt snabbt och efter fem år med låg profil firade man 1950 åter en högtidlig Stiftungsfest, något man inte gjort sedan 1938.

Efter kriget steg medlemssiffrorna och DG fick en lite mer blandad medlemskader, inte bara framstående affärsmän, läkare, jurister och lärda, så såg det i alla fall ut under 1960-talet.

Någon ytterligare jubileumsbok har märkligt nog inte getts ut sedan 1962. För information om de senare årens verksamhet får man gå på protokoll och övriga styrelsehandlingar, vilket jag inte haft möjlighet att göra till denna hastigt skrivna historik. Sällskapet är dock mycket aktivt med regelbundna middagar, föredrag m.m.; medlemsantalet högt och ekonomin utmärkt (bl.a. äger man en fastighet i Berlin och medlemmarna får middagarna kraftigt subventionerade). Idag har man även en stor grupp ständiga gäster som inbjuds till aktiviteterna. (För medlemskap gäller idag som vid grundandet att man skall vara född tysk eller tyskspråkig och man.)