Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

S:T Görans Gymnasium


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0798B
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/UVnoXVL5CqYdwJZ4wTaOi3
ExtraID0798 B
Omfång
41 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
Sankt Görans gymnasium (1971 – 2008)

Innehåll

ArkivhistorikSANKT GÖRANS GYMNASIUMS HISTORIK

1. Skolans namn

Skolans namn: Sankt Görans gymnasium
Gatuadress: Sankt Göransgatan 95
Postadress: 112 45 Stockholm
Telefon: 08 - 617 27 00

2. Skolformer och elevantal

2.1 Gymnasium

Sankt Görans gymnasium blev gymnasieskola 1971. Inriktnigen med yrkesutbildning inom beklädnadsteknik, konsumtionstekniska, livsmedelstekniska linjer samt vårdlinjen förekom från starten läsåret 1971/1972. Samtliga linjer var 2-åriga. Specialkurser för vidarepåbyggnad inom de olika ämnesområdena har förekommit i samtliga teknikområden.

Konfektionssömnad, dam- och herr-skrädderi samt klänningssömnad var ettårig, Pälssömnad 2-årig och specialkurs för körsnärer var 3-årig.
Körsnärkursen gick sista gången 1978.

Specialkurser inom konsumtion har varit i olika längd, allt från fyra veckor till 6 månader.
Specialkurser för konditori och bageri har varit 2-åriga, medan specialkurser inom vårdyrken har omfattat 1 termin till ett år.

Till läsåret 1993/1994 kommer de 3-åriga gymnasieutbildningarna första gången, i samband med de kursrelaterade utbildningarna kom de att benämnas "program".
Nationella program för hotell och restaurang utbildningarna, individuella program (HR), samt Estetiska program för konst och formgivning och Hantverksprogrammet för skrädderi, tapetserare, guldsmeder och florister, samtliga program var treåriga.
Utbildningen för tapetserare och guldsmeder lades ned med den sista avgångsklassen 2001.

2.2 Kommunala vuxenskolan

Kommunala vuxenskolans utbildningar har varit väletablerade på skolan sedan början av 70-talet.
Läsåret 1977/1978 påbörjades den "kommunala vuxenhögskolan" för internatföreståndare vid Sankt Görans gymnasium en utbildning på tre terminer. Vuxenutbildningarna utökades med åren och i början av 1980-talet specificerades vuxenskolans utbildningar i en egen broschyr som inte har bevarats i skolans arkiv.
En oberoende komvuxskola bildades 1983 med namnet Sankt Görans vuxengymnasium, den var verksam till 1986. Dess arkivhandlingar förvaras idag på Stockholms Stadsarkiv. Från läsåret 1996/1997 redovisas komvux påbyggnadsutbildningar för hantverksprogrammet första gången i skolans egna kataloger.
Då finns utbildningar inom dam- och herrskrädderi, klänningssömmerskor samt påbyggnadsutbildning för hotell- och restaurangprogrammet som pågick i ett år.

2.3 Kunskapslyftet

Kunskapslyftet startade läsåret 1997/1998. Verksamheten skilde sig från ordinarie kommunal vuxenutbildning endast genom att den var statligt finansierad utbildningsform för utbildning av vuxna, (SFS 1998:276) som inrättades på flera håll i landet.
Kunskapslyftet utgjorde en fortsättning på de utbildningar som redan förekom på gymnasieskolan.
Det första året 1997/1998 som kunskapslyftet gick på skolan fanns två tre-terminers utbildningar för Omvårdnad och Bageri och konditori.
Kunskapslyftet avslutades 2001.

2.4 Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan kom till skolan från Tensta gymnasium. Första läsåret var 1997/1998. Särskolans elevantal har varierat från år till år men ligger mellan 40 - 50 elever per läsår. Särskolan är fyra-årig och dess utbildning följer i stort skolans inriktningar mot yrkeslivet.

2.5 Elevantal

Skolan hade under under läsåren följande elevplatser/elevantal i undervisning på gymnasiet, vuxenskola och särskolan. Läsåren 1971/1972, 1972/1973, 1973/1974, 1974/1975 har inte redovisats då inga uppgifter från de åren har funnits att tillgå i skolans arkiv eller hos de tjänstemän som idag finns verksamma i skolan.
Elevantalet som redovisas mellan läsåren 1975/1976 till 2002/2003 är det totala elevantalet på samtliga kurser eftersom det faktiska antalet elever som gått utbildningar inte funnits bevarade. Efter hösten 2003 redovisas det faktiska antalet elever som registrerats på utbildningarna, uppgiterna kommer i de fallen från datoriserade Hanna-systemet och markeras då med en *. (Källa: Skolans kataloger)

1975/1976: 1008
1976/1977: Uppgift saknas
1977/1978: 877
1978/1979: Uppgift saknas
1979/1980: Uppgift saknas
1980/1981: 947
1981/1982: 980
1982/1983: 972
1983/1984: 965
1984/1985: 935
1985/1986: 947
1986/1987: 912
1987/1988: 938
1988/1989: 1010
1989/1990: 962
1990/1991: 962
1991/1992: 896
1992/1993: 994
1993/1994: 1127
1994/1995: 1244
1995/1996: 1502
1996/1997: 1531
1997/1998: 1720
1998/1999: 1716
1999/2000: 1035
2000/2001: 1247
2001/2002: Uppgift saknas
2002/2003: Uppgift saknas
2003/2004: 981*
2004/2005: 1333*
2005/2006: 960*
2006/2007: 1083*
2007/2008: 654*

* = Elevantalet som redovisas i dokumentet "Utbildningar vid Sankt Görans gymnasium" från år 2003 kommer från det datoriserade Hanna-systemet.

3.

3.1 Skolans föregångare

Skolans föregångare var två av Stockholms Stads yrkesskolor, den ena var Hushållsskolan och den andra var Sömnadsskolan, vilken verkade på olika håll i staden mellan åren 1912 - 1971.
Den äldre skolan utbildade även internatföreståndare, barnskötare och flygvärdinnor.
Gymknasieskolans nuvarande namn tillkom 1971. I samband med att Stockholms alla yrkesskolor blev gymnasium förändrades Hushållsskolan till Hotell och Restaurang inriktad kurs.
Sömnadsskolan har blivit hantverksprogram. Ytterligare program har tillkommit med eller utan anknytning till den ursprungliga skolan.
För handlingar som rör yrkesskolan mellan 1913 - 1971, hänvisas till separat arkivförteckning över arkivet som förvaras hos Stockholms Stadsarkiv.

3.2 Skolhuset

Inez Göransson och Anna Kjederqvist är de rektorer vid yrkesskolan som deltog i planeringen och skapandet av byggnaden för Stockholms Stads yrkesskolor, sömnads- och hushållsskolan som sedemera fick namnet Sankt Görans gymnasium.

Skolbyggnaden i kvarteret Vallgossen vid Sankt Göransgatan 95, på Kungsholmen byggdes mellan åren 1954 - 1960. Projekteringen påbörjades 1 november 1954 och hela byggnationen var tänkt att omfatta ca: 30 000 kvadratmeter.
Byggnadens arkitekter var Léonie och Charles Edouard Geisendorf som fick i uppdrag att uppföra en skola för Centralskolorna för husligt arbete och yrkessömnad.
Byggnaden har ett arkitektoniskt sett starkt innflytande från Le Corbusier som väckte stor uppmärksamhet när den uppfördes. Byggnaden var föremål för flera artiklar i facktidskrifter för arkitektur och miljö, vilket i sin tur medförde att studiebesöken blev många från olika länder i världen.
Byggnadens exteriör är idag K-märkt.

För skolans inredning och skolbutiker anlitades arkitekt SIR Thea Leonhard för att utrusta med en för tiden modern och funktionell utrustning som skulle passa för skolans verksamhet. Både de allmänna utrymmena och hemvårdlokalerna inreddes med inredning från framstående svenska formgivare som Viola Gråsten, Carl Malmsten, Bruno Mathsson och Märta Måås Fjetterström. De framstående formgivarnas inredning skulle ge eleverna en känsla av kvalité och skönhet.

Tomten på Kungsholmen var en av de få återstående i det centrala Stockholm och skulle utnyttjas intensivt.
Byggnadsprogrammet omfattade yrkesskolornas lärlings- och yrkesskolstyrelsens centralförvaltning, stadens konsulentcentral, ett elevhem för ca: 50 elever, skolmåltidslokaler med kök och ekonomiutrymmen för ca 2000 portioner per dag, ett daghem för 60 små barn, en barnparkering för ytterligare 30 barn, fem lägenheter för personal, samlingssal med scen för 350 personer samt att 50 bilar skulle kunna parkera inm området.
Skolan var planerad att kunna ta emot 1000 elever som mest.

Skolans skulle byggas i två etapper och etapp ett var klar i slutet av 1959. Skolan togs i bruk redan under hösten 1959, men invigningen av skolan skedde först 1960 då hela byggnaden stod färdig. Eftersom byggnationen av skolan blev avsevärt mycket dyrare än beräknat så kom aldrig etapp två att byggas.

3.3 Lokalerna

Den 10 våningar höga fastigheten med den låga flygeln mot Sankt Göransgatan 95, uppfördes ursprungligen för de två yrkesskolorna som fanns i Stockholm på 1950 och 1960-talen.
Skolan var i praktiken två yrkesskolor staplade på varandra. De två nedre planen var ämnade för cafeteria, bibliotek, musiksal och expeditioner. I souterrängplanet fanns bageri, butiker och beställningskök.
Plan 3 - 5 var undervisningsenheter med undervisning i så kallade hemvårdsrum. Plan 6 var sömmerskeskolans bottenplan dit hissarna gick direkt i rusningstid. Plan 10 inrymmer skolans gymnastiksal. Från läsåret 2005/2006 ändras plan- och rumnumreringarna på skolan till fastighetsägarens standard, plan 1 blir i fortsättningen plan 2 och så vidare.

Gymnasieskolan som startade 1971 har alltid varit inrymd i dessa lokaler men årens lopp flyttat runt till olika plan och lokaler i fastigheten.

4. Skolans rektorer

Karin Fredriksson 1968 - 1988 Vårterminen ut
Barbro Hummel 1988 - 2000 Vårterminen ut
Lars Sydler 2000 - 2002 Vårterminen ut
Hans Cederberg 2002 - 2005 Avslutar i februari
Anita Dehlbom 2005 - 2008 Tillförordnad från mars, avslutar 30 juni 2008.

5. Skolans ledningsorganisation

Sankt Görans gymnasium har alltid haft en rektor som ledare. Av de fem rektorer som skolan har haft sedan 1971 har tre varit kvinnor och två män. I mitten av 1970-talet hade rektorn två biträdande rektorer Margit Åkervall och Margareta Brumér. Utbildningarna var då indelade i åtta ansvarsområden som vart och ett leddes av en studierektor. Områdes indelning i mitten av 1970-talet.

Område 1 - Beklädnadsteknisk linje för damkläder
Specialkurser
Teckning

Område 2 - Beklädnadsteknisk linje för herrkläder
Specialkurser
Konfektion
Vävutbildning
Gymnastik

Område 3 - Konsumtionslinje
Specialkurser
Arbetslivsorientering

Område 4 - Livsmedelsteknisk linje
Specialkurser
Yrkeskurs för internatföreståndare
Matematik
Vuxenutbildning

Område 5 - Vårdlinje med specialkurser
Svenska, Engelska och Franska

Område 6 - Vuxenutbildning Konsumtionsteknisk linje
Vård
Specialkurser

Område 7 - Vuxenutbildning för beklädnadsteknisk linje
Konsumtion
Specialkurser

Område 8 - Vuxenutbildning för beklädnadsteknisk linje
Konsumtion
Specialkurser

De åtta olika områdena förändrades successivt med åren, beroende på efterfrågan och elevantalet. Till läsåret 1977/1978 hade ansvarsområdena förändrats till fem olika områden, för att tillfälligt öka till sju områden under läsåret 1982/1983. Till läsåret 1983/1984 återgick antalt områden till fem och förblev så till läsåren 1985/1986 och 1986/1987 då områdena reducerades ytterligare till fyra för att tillfälligt öka till fem läsåret 1987/1988, 1988/1989.

Studierektorstjänsterna omvandlades till biträdande rektorstjänster till läsåret 1993/1994. De första två läsåren finns tre biträdande rektorer vid skolan. Sedan läsåret 1995/1996 har skolan fyra biträdande rektorer som svarar för fyra utbildningsområden på skolan. Ansvarsområdena idag är fördelade som nedan:

Område 1 - Hantverkprogrammet för skräddare och florister
Individuella program för Barn och fritid
Gymnasiesärskolan
Komvux. Omvårdnadsprogrammet

Område 2 - Hotell och restaurang + Individuella program
Introduktionskurs för vårdyrken för invandrare

Område 3 - Estetiska program gren för konst och formgivning
Samhällsvetenskapliga program med inriktning design och turist management

Område 4 - Barn- och fritids-programmet
Omvårdnadsprogrammet

Skolans ledningsorganisation har flera funktioner och arbetsmetoder som styrs av olika mötesformer som förekommit i skolan under åren. De olika mötesformerna och deras funktion och samband redovisas under nästa kapitel.

6. Samarbetsorganisationen vid skolan

6.1 ANT-grupppen

ANT-gruppen startar till läsåret 1997/1998 och har sju deltagare. Förkortningen står för Alkohol, Narkotika och Tobak. Gruppen uppstod för att samordna information och rådgivning kring ämnet. Gruppen bestod av lärare och skolsköterska vid skolan. ANT-gruppen verkade till slutet av 1990-talet.

6.2 Arbetarskydd

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetsskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten (ARS 68) träffad mellan kommunförbunden och personalorganisationerna i december 1968.
Organisationen av arbetarskyddet innebär att skoldirektionens arbetsområde är indelat i ett antal skyddsområden.
Den centrala förvaltningen och varje rektorsområde/gymnasieskola betraktades som ett arbetsställe och skyddsområde. Inom varje skyddsområde finns ett antal skyddsombud som representerar alla där verksamma personalkategorier. Samrådsgruppen fungerar också som lokala skyddskommitteér.
Skyddskommitteén sammanträdde minst fyra gånger per år. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.3 Arbetsmiljögruppen

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetarskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten och personalorganisationerna 1982.

Inom den centrala förvaltningen finns en skyddskommitteé, där antalet ledamöter skall vara 24 och antalet ersättare för dessa 24, varav hälften utses av de enskilda personalgrupperna.
Skyddsombud utses av varje arbetstagarorganisation (ett eller flera efter behov).
För samordnande verksamhet för skyddsombuden är huvudskyddsombud utsedda av personalorganisationerna.

6.4 Utskott för skyddsfrågor

Utskott för skyddsfrågor tillsattes för att speciellt hålla i dessa frågor. Ordförande i detta utskott är föredragare i skolans samrådsgrupp. Skyddsombud utses inom varje arbetsområde. Dessa ombud bildar utskottet för skyddsfrågor. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976)

6.5 Biblioteksnämd

Enligt skolstadgan kan en biblioteksnämd finnas i gymnasieskolan. Nämnden består av rektor som är ordförande, bibliotekarien och fyra lärare och två elever.

6.6 Elevrådet

Varje klass utser 1 ordinarie ledamot och en suppleant i elevrådet. Elevrådet väljer en styrelse som också fungerar som arbetsutskott. Styrelsen utser elevrepresentanter i samarbetsnämnd, biblioteksnämnd och i klass- och ämnes-konferenser. Elevrådets protokoll kan arkiveras i skolans arkiv. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976)

6.7 Elevvårdskonferens

Skolans skoldirektion faställde den 26 juni 1969 för formerna kring hur elevvårdskonferenserna skulle utföras på skolorna. Inom varje rektorsområde/läroanstalt skall konferens för elevvårdsfrågor finnas. På elevvårdskonferensen handläggs elevvårdsärenden företrädesvis avseende enskild elev.
Ledamöter av elevvårdskonferensen är rektor/biträdande rektor, biträdande skolpsykolog, skolkurator och skolsköterska samt vid behandling av enskild elevs förhållanden vederbörandes klassföreståndare.
Enligt rektors beslut skall följande ingå som adjungerade ledamöter i elevvårdskonferensen: studierektor, skolläkare, skolpsykolog, yrkesvalslärare, och eventuellt annan av visst ärende berörd lärare samt tjänsteman vid barn- och ungdomsvårdande myndighet.
Vid behandling av viss elevs förhållanden skall rektor efter samråd med elevvårdskonferensen kalla elevens föräldrar eller vårdnadshavare till konferensen.
Ordföranden vid elevvårdskonferensen är rektor, eller efter dennes anmodan studierektor.
Elevvårdskonferensen sammankallas av rektor. Vid konferensen skall det föras protokoll av skolkurator eller skolpsykologen. Protokollet skall undertecknas av rektor och skolkuratorn.
Enligt ASÖ-Aktuellt 1973/1974 55 ingår även syo-konsulenten som ledamot i elevvårdskonferensen.
Den som är involverad i dessa konbferenser har tystnadsplikt. Inget får yppas om vad eller vilka som har behandlats under de möten som hålls. Bilagor till elevvårdskonferensens protokoll kan vara sekretessbelagda,
SekrL. Kap 7 § 9.

6.8 Festkommittén

Inom skolan har en utsetts en speciell kommitteé som har hand om personalens sammankomster. Festkommitteén har aldrig fört protokoll. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.9 Fortbildningsgruppen

Fortbildningsgruppen startar till läsåret 1995/1996. Gruppen består av nio representanter som verkar för olika program på skolan.

6.10 Företagsnämnden

Företagsnämnd fanns på skolan i syfte att främja goda arbetsförhållanden, trivsel och samarbetsanda samt gagna verksamhetens fortsatta utvecklilng och rationalisering. Skoldirektionens företagsnämnd är sammansatta av 22 ledamöter och 22 suppleanter lika fördelade mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Den sammanträder minst fyra gånger per år. Dessutom inrättades lokala underorgan, omkring 100 samrådsgrupper, dvs. i allmänhet en samrådsgrupp vid varje skolenhet och en vid centrala förvaltningen, i syfte att decentralisera och göra företagsnämdens arbete smidigt. Till företagsnämden hör tre kommitteér: lokal- och materiel-kommitteén, personalvårdskommitteén, och förslagskommitteén. Den förstnämnda handhar frågor rörande lokalernas utrustning och utformning.
Personalvårdskommitteén behandlar miljö-, hälso-, trivsel- och personalutbildningsfrågor samt personalfrågor i övrigt. Förslagskommitteén handlägger av personalen inlämnade förslag till förbättring och rationalisering av arbete. Förslagen kan om så önskas inlämnas anonymt. Sedan de remitterats till vederbörande avdelning inom skolförvaltningen., avgörs om om penningbelöning skall utgå eller ej. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.11 Krisgruppen

Krisgruppen är en grupp sammansatt av personal verksamma på skolan. Gruppen består av en krisledning med sex personer samt en krisgrupp med ytterligare sex personer. Rektor har det yttersta ansvaret och är sammankallande. Krisgruppen hålleri alla personalen underrättade vid olycka samt sköter alla kontakter med media. Krisledningen har ansvar för skolans akuta handlande.
Krisgruppen tar kontakt med personer och institutioner utanför skolan som kan bli inkopplade om något hänt.
Krisgruppen startar läsåret 1994/1995.

6.12 Konstgruppen

På kulturrotelns uppmaning har på skolan tillsatts en konstgrupp.

6.13 MBL-gruppen

MBL-gruppen har förekommit inom skolan sedan 1970-talet. MBL förhandlingar har förekommit med jämna mellanrum på skolan. I dessa möten förhandlas om olika tjänsteförhållanden inom skolan. Mötesformen förändrades vid halvårsskiftet 1988 då mötesformen Samverkansgruppen (SVG) uppstår. Tanken är att man skall samverka till enighet och de olika parterna ej kan enas där går ärendet vidare till en MBL-förhandling. På skolan förekommer endast MBL förhandlingar vid ett par tillfällen per år.

6.14 Samarbetsnämnden

Samarbetsnämnden är ett rådgivande organ som skall underlätta ett gott samarbete mellan alla som är verksamma inom vår skola. Nämnden var obligatorisk för gymnasieskolan. Nämnden var består av rektor, två lärare, två elever och två andra ledamöter. De två sistnämnda ledamöterna och ordförande utses av skolstyrelsen.
(Skolans information till personalen läsåret 1975/1976). Mötesformen är i dag upplöst.

6.15 Samrådsgruppen

Samrådsgruppen är ett lokalt underorgan för företagsnämnden. I samrådsgruppen skall arbetsledare och arbetstagare vara representerade. Representanter utses av respektive fackförening. Ordförande utses av samrådsgruppen.

6.16 Samverkansgruppen

Samverkansgruppen påbörjade sin verksamhet läsåret 1998/1999. Gruppen är en efterföljande konstruktion av av den äldre MBL-förhandlingsformen som upphör vid halvårsskiftet 1998. I Samverkansgruppen ingår rektor, biträdande rektor samt personalrepresentanter. Gruppen för protokoll som skall arkiveras i skolans arkiv.

6.17 Skoladministrativt sammanträde

Skoladministrativt sammanträde hölls som regel första måndagen varje månad. Vid dessa informerade arbetsledare och skoladministrativa funktionärer varandra om olika arbetsuppgifter, och de olika arbetsområdena samordnas. ( Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.18 Skolkonferens

Sklokonferens är ett organ för information och samråd. Den skall sammanträda två till fyra gånger per termin.
I skolkonferensen skall ingå sex elevrepresentanter, som utses av eleverna, samt sex personalrepresentanter fördelade på tre lärare, en vaktmästare, lokalvårdare eller skolmåltidspersonal. Två övrig personal som kurator, skolsköterska, psykolog, syokonsulent, bibliotekarie, expeditionspersonal m.fl.
Personalrepresentanter utses på personalkonferensen för ett läsår i taget.
1982/1983. Skolkonferensens arbetsvillkor bestäms av gymnasieförordningens 4:e kapitel, Samverkansorganisationen 2002.

6.19 Skolledarsammanträde

Skolledarsammanträde hölls som regel varje måndag. Vid dessa planerade, rapporterade och informerade skolledarna varandra. (Skolans informatoin till personalen läsåret 1975/1976).
Skolledaresammanträden har fortgått men bytt namn till Ledningsgruppen. Ledningsgruppen har protokoll för sina möten fram till 2002 då man slutar föra protokoll vid dessa möten.

6.20 Skyddskommitteén

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetarskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskomelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten och personalorganisationerna 1975.
Organisationen av arbetarskyddet innebär: Varje rektorsområde/gymnasieenhet utgör i princip ett skyddsområde.
Alla skyddsombud vid gymnasieenheten bildar tillsammans med rektor och en studierektor, vilka är arbetsgivarrepresentanter, en skyddsgrupp. Skyddsombud utses inom varje arbetstagarorganisation. För samordnande verksamhet för skyddsombuden är huvudskyddsombud utsedda av personalorganisationerna.
Varje klass utser ett skyddsombud bland eleverna. (Skolans information till personalen läsåret 1977/1978).

7. Medbestämmande för elever och personal

7.1 Personalens ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och att ta ansvar i sitt arbete skall omfatta alla i personalen. Arbetsplatsträffarna (APT) tar upp frågor från (SVG) samverkansgruppen och ger SVG egna frågeställningar eller förslag för att all personal skall bli delaktig.

7.2 Elevernas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla samarbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (1 kap. 2 och 9 §).

8. Historiska notiser

Genom årens lopp har skolan haft många internationella kontakter via studiebesök, vilket man kan se i de gästböcker som finns bevarade i skolans arkiv.

Under 1970-talet höll man en speciell dag med visningar av folkdräkter som skapats på skolan i samband med denna visning hade man musik och folkdans i skolans entré vid visning.
Skolan har även hållit flera modevisningar där eleverna själva fått visa upp sina alster i skolan.

Skolan har även haft samarbete med flera företag och institutioner där man visat upp sina kunskaper i gemmensamma utställningar. Ett exempel är "Hantverk" på Stockholms hantverksförening, Götgatan 61 i Stockholm. Utställningen "Yrkesutbildningen i Stockholm 75 år. Från 3 yrken till 200" visades på Stockholms kulturhus 1987. Våren 2005 ställde skolans elever ut sina elevarbeten i Västermalmsgallerian.

Skolans elever på Hotell- och restaurangprogrammet har varit delaktiga i arbete bakom årets kock, som hjälpkockar under flera år.

Skolans elever på Floristlinjen har under flera år dekorerat Stadshuset med blommor i samband med Nobelfesten.

9. Förkortningar som används på Sankt Görans gymnasium

I skolans handlingar förekommer ett stort antal förkortningar från åren 1975 och fram till i dag. De som förekommer i olika protokoll och kataloger har sammanställts här nedan. Efter läsåret 1986/1987 förekommer inte längre några förkortningslistor i skolkatalogerna.

Be = Beklädnadsteknisk linje
BF = Barn- och Fritidsprogrammet
Bsk = Kurs för utbildning till barnskötare

EB = Kurs för grundutbildning av ekonomibiträden
ES = Estetiska programmet
ES/SP = Estetiska programmet, Samhällsvetenskapligt program
ES/HR = Estetiska programmet, Hotell- och restaurang

FHV = Fortbildningskurs för vårdare

Hantv = Kurs för utbildning i hantverksyrken, från 1984/1985
Ht = Hemteknisk kurs
HtS = Hemteknisk skolan, särskild kurs
HV = Yrkeskurs för hemvårdare (Hantverksprogrammet)

IK = Yrkeskurs för inter
IL = Internatföreståndarlinje från 1977/1978
IV = Individuella programmet
IVIK = Individuella programmet, introduktionskurs

KB = Verkstadsskola för konditorer och bagare
KeK = Konsumentekonomisk kurs, från 1983/1984
KIP = Yrkesskola för klänningssömmerskor (Påbyggnadskurs)
KIK = Kurs för komplettering av internatföreståndarutbildning.
KLP = Verkstadsskola för klänningssömmerskor(påbyggnadskurs), 1977/1978

Ko = Konsumtionslinje
Konf = Verkstadsskola i konfektionssömnad
KUL = Kurs för utbildning av lekplatspersonal
Kö = Verkstadsskola för körsnärer

Li = Livsmedelsteknisk linje
LiEB = Livsmedelsteknisk kurs - för ekonomibiträden i storhushåll från1985/1986
LiRe = Livsmedelsteknisk kurs - för, Restaurang, 50 veckor, från 1986/1987
LiSt = Livsmedelsteknisk kurs - för storhushåll, från 1985/1986
LiSTII = Livsmedelsteknisk kurs - för storhushåll II, från 1985/1986
LP = Kurs för lokalvårdspersonal
LYO = Kurs för lokalvårdspersonal, från 1980/1981

OP = Omvårdnadsprogrammet

Pä = Verkstadsskola för pälssömnad, Pälsteknisk linje, från 1977/1978

SDP = Yrkesskola för damskräddare (Påbyggnadskurs)
SHP = Yrkesskola för herrskräddare (Påbyggnadskurs)
SK = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (sjukhus kök)
SM = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (skolmåltider)
Ss = Social servicelinje
S-skolan = Särskolan
Stk = Storhushållsteknisk yrkeskurs

TS = Kurs i textilkunskap, sömnad
TV = Kurs i textilkunskap, vävning

Vd = Vårdlinje

YB = Yrkeskurs vid barnavårdsskolan
YF = Yrkeskurs för fartygskockar
YK = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (större hushåll)
2YV = Ettårig yrkeskurs för vävning i institutioner och företag

10. Arkivmaterialet

10.1 Viktigare handlingstyper

Verksamhetsprotokoll, utgåendehandlingar i kopior, diariet, register och liggare, inkommande handlingar såsom skrivelser, ämnesordnade handlingar som skolans diarieförda handlingar, räkenskaper, kalendarium, pressklipp, receptsamling, betyg, klasslistor, fotografier m.m.
Arkivet är förtcknat enligt det allmänna arkivschemar och handligarna ligger i arkivkartonger i A4-format i de flesta fall. Affischer förvaras i rulle.

10.2 Förvaring

Den 30 juni 2008 lades skolan ned och arkivmaterialet förvaras från och med den 13 augusti 2008 på Stockholms Stadsarkiv.

Skolhälsojournaler förvaras på Utbildningsförvaltningens Centralarkiv, Hantverkargatan 2. Där finns även personaladministrativa handlingar.

10.3 Luckor i materialet
SANKT GÖRANS GYMNASIUMS HISTORIK

1. Skolans namn

Skolans namn: Sankt Görans gymnasium
Gatuadress: Sankt Göransgatan 95
Postadress: 112 45 Stockholm
Telefon: 08 - 617 27 00

2. Skolformer och elevantal

2.1 Gymnasium

Sankt Görans gymnasium blev gymnasieskola 1971. Inriktningen med yrkesutbildning inom beklädnadsteknik, konsumtionstekniska, livsmedelstekniska linjer samt vårdlinjen förekom från starten läsåret 1971/1972. Samtliga linjer var 2-åriga. Specialkurser för vidarepåbyggnad inom de olika ämnesområdena har förekommit i samtliga teknikområden.

Konfektionssömnad, dam- och herr-skrädderi samt klänningssömnad var ettårig, Pälssömnad 2-årig och specialkurs för körsnärer var 3-årig.
Körsnärkursen gick sista gången 1978.

Specialkurser inom konsumtion har varit i olika längd, allt från fyra veckor till 6 månader.
Specialkurser för konditori och bageri har varit 2-åriga, medan specialkurser inom vårdyrken har omfattat 1 termin till ett år.

Till läsåret 1993/1994 kommer de 3-åriga gymnasieutbildningarna första gången, i samband med de kursrelaterade utbildningarna kom de att benämnas "program".
Nationella program för hotell och restaurang utbildningarna, individuella program (HR), samt Estetiska program för konst och formgivning och Hantverksprogrammet för skrädderi, tapetserare, guldsmeder och florister, samtliga program var treåriga.
Utbildningen för tapetserare och guldsmeder lades ned med den sista avgångsklassen 2001.

2.2 Kommunala vuxenskolan

Kommunala vuxenskolans utbildningar har varit väletablerade på skolan sedan början av 70-talet.
Läsåret 1977/1978 påbörjades den "kommunala vuxenhögskolan" för internatföreståndare vid Sankt Görans gymnasium en utbildning på tre terminer. Vuxenutbildningarna utökades med åren och i början av 1980-talet specificerades vuxenskolans utbildningar i en egen broschyr som inte har bevarats i skolans arkiv.
En oberoende Komvuxskola bildades 1983 med namnet Sankt Görans vuxengymnasium, den var verksam till 1986. Dess arkivhandlingar förvaras idag på Stockholms Stadsarkiv. Från läsåret 1996/1997 redovisas komvux påbyggnadsutbildningar för hantverksprogrammet första gången i skolans egna kataloger.
Då finns utbildningar inom dam- och herrskrädderi, klänningssömmerskor samt påbyggnadsutbildning för hotell- och restaurangprogrammet som pågick i ett år.

2.3 Kunskapslyftet

Kunskapslyftet startade läsåret 1997/1998. Verksamheten skilde sig från ordinarie kommunal vuxenutbildning endast genom att den var statligt finansierad utbildningsform för utbildning av vuxna, (SFS 1998:276) som inrättades på flera håll i landet.
Kunskapslyftet utgjorde en fortsättning på de utbildningar som redan förekom på gymnasieskolan.
Det första året 1997/1998 som kunskapslyftet gick på skolan fanns två tre-terminers utbildningar för Omvårdnad och Bageri och konditori.
Kunskapslyftet avslutades 2001.

2.4 Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan kom till skolan från Tensta gymnasium. Första läsåret var 1997/1998. Särskolans elevantal har varierat från år till år men ligger mellan 40 - 50 elever per läsår. Särskolan är fyraårig och dess utbildning följer i stort skolans inriktningar mot yrkeslivet.

2.5 Elevantal

Skolan hade under läsåren följande elevplatser/elevantal i undervisning på gymnasiet, vuxenskola och särskolan. Läsåren 1971/1972, 1972/1973, 1973/1974, 1974/1975 har inte redovisats då inga uppgifter från de åren har funnits att tillgå i skolans arkiv eller hos de tjänstemän som idag finns verksamma i skolan.
Elevantalet som redovisas mellan läsåren 1975/1976 till 2002/2003 är det totala elevantalet på samtliga kurser eftersom det faktiska antalet elever som gått utbildningar inte funnits bevarade. Efter hösten 2003 redovisas det faktiska antalet elever som registrerats på utbildningarna, uppgifterna kommer i de fallen från datoriserade Hanna-systemet och markeras då med en *. (Källa: Skolans kataloger)

1975/1976: 1008
1976/1977: Uppgift saknas
1977/1978: 877
1978/1979: Uppgift saknas
1979/1980: Uppgift saknas
1980/1981: 947
1981/1982: 980
1982/1983: 972
1983/1984: 965
1984/1985: 935
1985/1986: 947
1986/1987: 912
1987/1988: 938
1988/1989: 1010
1989/1990: 962
1990/1991: 962
1991/1992: 896
1992/1993: 994
1993/1994: 1127
1994/1995: 1244
1995/1996: 1502
1996/1997: 1531
1997/1998: 1720
1998/1999: 1716
1999/2000: 1035
2000/2001: 1247
2001/2002: Uppgift saknas
2002/2003: Uppgift saknas
2003/2004: 981*
2004/2005: 1333*
2005/2006: 960*
2006/2007: 1083*
2007/2008: 654*

* = Elevantalet som redovisas i dokumentet "Utbildningar vid Sankt Görans gymnasium" från år 2003 kommer från det datoriserade Hanna-systemet.

3.

3.1 Skolans föregångare

Skolans föregångare var två av Stockholms Stads yrkesskolor, den ena var Hushållsskolan och den andra var Sömnadsskolan, vilken verkade på olika håll i staden mellan åren 1912 - 1971.
Den äldre skolan utbildade även internatföreståndare, barnskötare och flygvärdinnor.
Gymnasieskolans nuvarande namn tillkom 1971. I samband med att Stockholms alla yrkesskolor blev gymnasium förändrades Hushållsskolan till Hotell och Restaurang inriktad kurs.
Sömnadsskolan har blivit hantverksprogram. Ytterligare program har tillkommit med eller utan anknytning till den ursprungliga skolan.
För handlingar som rör yrkesskolan mellan 1913 - 1971, hänvisas till separat arkivförteckning över arkivet som förvaras hos Stockholms Stadsarkiv.

3.2 Skolhuset

Inez Göransson och Anna Kjederqvist är de rektorer vid yrkesskolan som deltog i planeringen och skapandet av byggnaden för Stockholms Stads yrkesskolor, sömnads- och hushållsskolan som sedermera fick namnet Sankt Görans gymnasium.

Skolbyggnaden i kvarteret Vallgossen vid Sankt Göransgatan 95, på Kungsholmen byggdes mellan åren 1954 - 1960. Projekteringen påbörjades 1 november 1954 och hela byggnationen var tänkt att omfatta ca: 30 000 kvadratmeter.
Byggnadens arkitekter var Léonie och Charles Edouard Geisendorf som fick i uppdrag att uppföra en skola för Centralskolorna för husligt arbete och yrkessömnad.
Byggnaden har ett arkitektoniskt sett starkt inflytande från Le Corbusier som väckte stor uppmärksamhet när den uppfördes. Byggnaden var föremål för flera artiklar i facktidskrifter för arkitektur och miljö, vilket i sin tur medförde att studiebesöken blev många från olika länder i världen.
Byggnadens exteriör är idag K-märkt.

För skolans inredning och skolbutiker anlitades arkitekt SIR Thea Leonhard för att utrusta med en för tiden modern och funktionell utrustning som skulle passa för skolans verksamhet. Både de allmänna utrymmena och hemvårdlokalerna inreddes med inredning från framstående svenska formgivare som Viola Gråsten, Carl Malmsten, Bruno Mathsson och Märta Måås Fjetterström. De framstående formgivarnas inredning skulle ge eleverna en känsla av kvalité och skönhet.

Tomten på Kungsholmen var en av de få återstående i det centrala Stockholm och skulle utnyttjas intensivt.
Byggnadsprogrammet omfattade yrkesskolornas lärlings- och yrkesskolstyrelsens centralförvaltning, stadens konsulentcentral, ett elevhem för ca: 50 elever, skolmåltidslokaler med kök och ekonomiutrymmen för ca 2000 portioner per dag, ett daghem för 60 små barn, en barnparkering för ytterligare 30 barn, fem lägenheter för personal, samlingssal med scen för 350 personer samt att 50 bilar skulle kunna parkera inom området.
Skolan var planerad att kunna ta emot 1000 elever som mest.

Skolans skulle byggas i två etapper och etapp ett var klar i slutet av 1959. Skolan togs i bruk redan under hösten 1959, men invigningen av skolan skedde först 1960 då hela byggnaden stod färdig. Eftersom byggnationen av skolan blev avsevärt mycket dyrare än beräknat så kom aldrig etapp två att byggas.

3.3 Lokalerna

Den 10 våningar höga fastigheten med den låga flygeln mot Sankt Göransgatan 95, uppfördes ursprungligen för de två yrkesskolorna som fanns i Stockholm på 1950 och 1960-talen.
Skolan var i praktiken två yrkesskolor staplade på varandra. De två nedre planen var ämnade för cafeteria, bibliotek, musiksal och expeditioner. I souterrängplanet fanns bageri, butiker och beställningskök.
Plan 3 - 5 var undervisningsenheter med undervisning i så kallade hemvårdsrum. Plan 6 var sömmerskeskolans bottenplan dit hissarna gick direkt i rusningstid. Plan 10 inrymmer skolans gymnastiksal. Från läsåret 2005/2006 ändras plan- och rumnumreringarna på skolan till fastighetsägarens standard, plan 1 blir i fortsättningen plan 2 och så vidare.

Gymnasieskolan som startade 1971 har alltid varit inrymd i dessa lokaler men årens lopp flyttat runt till olika plan och lokaler i fastigheten.

4. Skolans rektorer

Karin Fredriksson 1968 - 1988 Vårterminen ut
Barbro Hummel 1988 - 2000 Vårterminen ut
Lars Sydler 2000 - 2002 Vårterminen ut
Hans Cederberg 2002 - 2005 Avslutar i februari
Anita Dehlbom 2005 - 2008 Tillförordnad från mars, avslutar 30 juni 2008.

5. Skolans ledningsorganisation

Sankt Görans gymnasium har alltid haft en rektor som ledare. Av de fem rektorer som skolan har haft sedan 1971 har tre varit kvinnor och två män. I mitten av 1970-talet hade rektorn två biträdande rektorer Margit Åkervall och Margareta Brumér. Utbildningarna var då indelade i åtta ansvarsområden som vart och ett leddes av en studierektor. Områdes indelning i mitten av 1970-talet.

Område 1 - Beklädnadsteknisk linje för damkläder
Specialkurser
Teckning

Område 2 - Beklädnadsteknisk linje för herrkläder
Specialkurser
Konfektion
Vävutbildning
Gymnastik

Område 3 - Konsumtionslinje
Specialkurser
Arbetslivsorientering

Område 4 - Livsmedelsteknisk linje
Specialkurser
Yrkeskurs för internatföreståndare
Matematik
Vuxenutbildning

Område 5 - Vårdlinje med specialkurser
Svenska, Engelska och Franska

Område 6 - Vuxenutbildning Konsumtionsteknisk linje
Vård
Specialkurser

Område 7 - Vuxenutbildning för beklädnadsteknisk linje
Konsumtion
Specialkurser

Område 8 - Vuxenutbildning för beklädnadsteknisk linje
Konsumtion
Specialkurser

De åtta olika områdena förändrades successivt med åren, beroende på efterfrågan och elevantalet. Till läsåret 1977/1978 hade ansvarsområdena förändrats till fem olika områden, för att tillfälligt öka till sju områden under läsåret 1982/1983. Till läsåret 1983/1984 återgick antalet områden till fem och förblev så till läsåren 1985/1986 och 1986/1987 då områdena reducerades ytterligare till fyra för att tillfälligt öka till fem läsåret 1987/1988, 1988/1989.

Studierektorstjänsterna omvandlades till biträdande rektorstjänster till läsåret 1993/1994. De första två läsåren finns tre biträdande rektorer vid skolan. Sedan läsåret 1995/1996 har skolan fyra biträdande rektorer som svarar för fyra utbildningsområden på skolan. Ansvarsområdena idag är fördelade som nedan:

Område 1 - Hantverksprogrammet för skräddare och florister
Individuella program för Barn och fritid
Gymnasiesärskolan
Komvux. Omvårdnadsprogrammet

Område 2 - Hotell och restaurang + Individuella program
Introduktionskurs för vårdyrken för invandrare

Område 3 - Estetiska program gren för konst och formgivning
Samhällsvetenskapliga program med inriktning design och turist management

Område 4 - Barn- och fritids-programmet
Omvårdnadsprogrammet

Skolans ledningsorganisation har flera funktioner och arbetsmetoder som styrs av olika mötesformer som förekommit i skolan under åren. De olika mötesformerna och deras funktion och samband redovisas under nästa kapitel.

6. Samarbetsorganisationen vid skolan

6.1 ANT-grupppen

ANT-gruppen startar till läsåret 1997/1998 och har sju deltagare. Förkortningen står för Alkohol, Narkotika och Tobak. Gruppen uppstod för att samordna information och rådgivning kring ämnet. Gruppen bestod av lärare och skolsköterska vid skolan. ANT-gruppen verkade till slutet av 1990-talet.

6.2 Arbetarskydd

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetsskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten (ARS 68) träffad mellan kommunförbunden och personalorganisationerna i december 1968.
Organisationen av arbetarskyddet innebär att skoldirektionens arbetsområde är indelat i ett antal skyddsområden.
Den centrala förvaltningen och varje rektorsområde/gymnasieskola betraktades som ett arbetsställe och skyddsområde. Inom varje skyddsområde finns ett antal skyddsombud som representerar alla där verksamma personalkategorier. Samrådsgruppen fungerar också som lokala skyddskommittéer.
Skyddskommittén sammanträdde minst fyra gånger per år. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.3 Arbetsmiljögruppen

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetarskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten och personalorganisationerna 1982.

Inom den centrala förvaltningen finns en skyddskommitté, där antalet ledamöter skall vara 24 och antalet ersättare för dessa 24, varav hälften utses av de enskilda personalgrupperna.
Skyddsombud utses av varje arbetstagarorganisation (ett eller flera efter behov).
För samordnande verksamhet för skyddsombuden är huvudskyddsombud utsedda av personalorganisationerna.

6.4 Utskott för skyddsfrågor

Utskott för skyddsfrågor tillsattes för att speciellt hålla i dessa frågor. Ordförande i detta utskott är föredragare i skolans samrådsgrupp. Skyddsombud utses inom varje arbetsområde. Dessa ombud bildar utskottet för skyddsfrågor. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976)

6.5 Biblioteksnämnd

Enligt skolstadgan kan en biblioteksnämnd finnas i gymnasieskolan. Nämnden består av rektor som är ordförande, bibliotekarien och fyra lärare och två elever.

6.6 Elevrådet

Varje klass utser 1 ordinarie ledamot och en suppleant i elevrådet. Elevrådet väljer en styrelse som också fungerar som arbetsutskott. Styrelsen utser elevrepresentanter i samarbetsnämnd, biblioteksnämnd och i klass- och ämneskonferenser. Elevrådets protokoll kan arkiveras i skolans arkiv. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976)

6.7 Elevvårdskonferens

Skolans skoldirektion faställde den 26 juni 1969 för formerna kring hur elevvårdskonferenserna skulle utföras på skolorna. Inom varje rektorsområde/läroanstalt skall konferens för elevvårdsfrågor finnas. På elevvårdskonferensen handläggs elevvårdsärenden företrädesvis avseende enskild elev.
Ledamöter av elevvårdskonferensen är rektor/biträdande rektor, biträdande skolpsykolog, skolkurator och skolsköterska samt vid behandling av enskild elevs förhållanden vederbörandes klassföreståndare.
Enligt rektors beslut skall följande ingå som adjungerade ledamöter i elevvårdskonferensen: studierektor, skolläkare, skolpsykolog, yrkesvalslärare, och eventuellt annan av visst ärende berörd lärare samt tjänsteman vid barn- och ungdomsvårdande myndighet.
Vid behandling av viss elevs förhållanden skall rektor efter samråd med elevvårdskonferensen kalla elevens föräldrar eller vårdnadshavare till konferensen.
Ordföranden vid elevvårdskonferensen är rektor, eller efter dennes anmodan studierektor.
Elevvårdskonferensen sammankallas av rektor. Vid konferensen skall det föras protokoll av skolkurator eller skolpsykologen. Protokollet skall undertecknas av rektor och skolkuratorn.
Enligt ASÖ-Aktuellt 1973/1974 55 ingår även syokonsulenten som ledamot i elevvårdskonferensen.
Den som är involverad i dessa konferenser har tystnadsplikt. Inget får yppas om vad eller vilka som har behandlats under de möten som hålls. Bilagor till elevvårdskonferensens protokoll kan vara sekretessbelagda,
SekrL. Kap 7 § 9.

6.8 Festkommittén

Inom skolan har en utsetts en speciell kommitté som har hand om personalens sammankomster. Festkommittén har aldrig fört protokoll. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.9 Fortbildningsgruppen

Fortbildningsgruppen startar till läsåret 1995/1996. Gruppen består av nio representanter som verkar för olika program på skolan.

6.10 Företagsnämnden

Företagsnämnd fanns på skolan i syfte att främja goda arbetsförhållanden, trivsel och samarbetsanda samt gagna verksamhetens fortsatta utveckling och rationalisering. Skoldirektionens företagsnämnd är sammansatta av 22 ledamöter och 22 suppleanter lika fördelade mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Den sammanträder minst fyra gånger per år. Dessutom inrättades lokala underorgan, omkring 100 samrådsgrupper, dvs. i allmänhet en samrådsgrupp vid varje skolenhet och en vid centrala förvaltningen, i syfte att decentralisera och göra företagsnämndens arbete smidigt. Till företagsnämnden hör tre kommittéer: lokal- och materiel-kommittéen, personalvårdskommittéen, och förslagskommittéen. Den förstnämnda handhar frågor rörande lokalernas utrustning och utformning.
Personalvårdskommittéen behandlar miljö-, hälso-, trivsel- och personalutbildningsfrågor samt personalfrågor i övrigt. Förslagskommittéen handlägger av personalen inlämnade förslag till förbättring och rationalisering av arbete. Förslagen kan om så önskas inlämnas anonymt. Sedan de remitterats till vederbörande avdelning inom skolförvaltningen., avgörs om penningbelöning skall utgå eller ej. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.11 Krisgruppen

Krisgruppen är en grupp sammansatt av personal verksamma på skolan. Gruppen består av en krisledning med sex personer samt en krisgrupp med ytterligare sex personer. Rektor har det yttersta ansvaret och är sammankallande. Krisgruppen håller i alla personalen underrättade vid olycka samt sköter alla kontakter med media. Krisledningen har ansvar för skolans akuta handlande.
Krisgruppen tar kontakt med personer och institutioner utanför skolan som kan bli inkopplade om något hänt.
Krisgruppen startar läsåret 1994/1995.

6.12 Konstgruppen

På kulturrotelns uppmaning har på skolan tillsatts en konstgrupp.

6.13 MBL-gruppen

MBL-gruppen har förekommit inom skolan sedan 1970-talet. MBL förhandlingar har förekommit med jämna mellanrum på skolan. I dessa möten förhandlas om olika tjänsteförhållanden inom skolan. Mötesformen förändrades vid halvårsskiftet 1988 då mötesformen Samverkansgruppen (SVG) uppstår. Tanken är att man skall samverka till enighet och de olika parterna ej kan enas där går ärendet vidare till en MBL-förhandling. På skolan förekommer endast MBL förhandlingar vid ett par tillfällen per år.

6.14 Samarbetsnämnden

Samarbetsnämnden är ett rådgivande organ som skall underlätta ett gott samarbete mellan alla som är verksamma inom vår skola. Nämnden var obligatorisk för gymnasieskolan. Nämnden var består av rektor, två lärare, två elever och två andra ledamöter. De två sistnämnda ledamöterna och ordförande utses av skolstyrelsen.
(Skolans information till personalen läsåret 1975/1976). Mötesformen är i dag upplöst.

6.15 Samrådsgruppen

Samrådsgruppen är ett lokalt underorgan för företagsnämnden. I samrådsgruppen skall arbetsledare och arbetstagare vara representerade. Representanter utses av respektive fackförening. Ordförande utses av samrådsgruppen.

6.16 Samverkansgruppen

Samverkansgruppen påbörjade sin verksamhet läsåret 1998/1999. Gruppen är en efterföljande konstruktion av den äldre MBL-förhandlingsformen som upphör vid halvårsskiftet 1998. I Samverkansgruppen ingår rektor, biträdande rektor samt personalrepresentanter. Gruppen för protokoll som skall arkiveras i skolans arkiv.

6.17 Skoladministrativt sammanträde

Skoladministrativt sammanträde hölls som regel första måndagen varje månad. Vid dessa informerade arbetsledare och skoladministrativa funktionärer varandra om olika arbetsuppgifter, och de olika arbetsområdena samordnas. ( Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.18 Skolkonferens

Skolkonferens är ett organ för information och samråd. Den skall sammanträda två till fyra gånger per termin.
I skolkonferensen skall ingå sex elevrepresentanter, som utses av eleverna, samt sex personalrepresentanter fördelade på tre lärare, en vaktmästare, lokalvårdare eller skolmåltidspersonal. Två övrig personal som kurator, skolsköterska, psykolog, syokonsulent, bibliotekarie, expeditionspersonal m.fl.
Personalrepresentanter utses på personalkonferensen för ett läsår i taget.
1982/1983. Skolkonferensens arbetsvillkor bestäms av gymnasieförordningens 4:e kapitel, Samverkansorganisationen 2002.

6.19 Skolledarsammanträde

Skolledarsammanträde hölls som regel varje måndag. Vid dessa planerade, rapporterade och informerade skolledarna varandra. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).
Skolledaresammanträden har fortgått men bytt namn till Ledningsgruppen. Ledningsgruppen har protokoll för sina möten fram till 2002 då man slutar föra protokoll vid dessa möten.

6.20 Skyddskommittén

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetarskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten och personalorganisationerna 1975.
Organisationen av arbetarskyddet innebär: Varje rektorsområde/gymnasieenhet utgör i princip ett skyddsområde.
Alla skyddsombud vid gymnasieenheten bildar tillsammans med rektor och en studierektor, vilka är arbetsgivarrepresentanter, en skyddsgrupp. Skyddsombud utses inom varje arbetstagarorganisation. För samordnande verksamhet för skyddsombuden är huvudskyddsombud utsedda av personalorganisationerna.
Varje klass utser ett skyddsombud bland eleverna. (Skolans information till personalen läsåret 1977/1978).

7. Medbestämmande för elever och personal

7.1 Personalens ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och att ta ansvar i sitt arbete skall omfatta alla i personalen. Arbetsplatsträffarna (APT) tar upp frågor från (SVG) samverkansgruppen och ger SVG egna frågeställningar eller förslag för att all personal skall bli delaktig.

7.2 Elevernas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla samarbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (1 kap. 2 och 9 §).

8. Historiska notiser

Genom årens lopp har skolan haft många internationella kontakter via studiebesök, vilket man kan se i de gästböcker som finns bevarade i skolans arkiv.

Under 1970-talet höll man en speciell dag med visningar av folkdräkter som skapats på skolan i samband med denna visning hade man musik och folkdans i skolans entré vid visning.
Skolan har även hållit flera modevisningar där eleverna själva fått visa upp sina alster i skolan.

Skolan har även haft samarbete med flera företag och institutioner där man visat upp sina kunskaper i gemensamma utställningar. Ett exempel är "Hantverk" på Stockholms hantverksförening, Götgatan 61 i Stockholm. Utställningen "Yrkesutbildningen i Stockholm 75 år. Från 3 yrken till 200" visades på Stockholms kulturhus 1987. Våren 2005 ställde skolans elever ut sina elevarbeten i Västermalmsgallerian.

Skolans elever på Hotell- och restaurangprogrammet har varit delaktiga i arbete bakom årets kock, som hjälpkockar under flera år.

Skolans elever på Floristlinjen har under flera år dekorerat Stadshuset med blommor i samband med Nobelfesten.

9. Förkortningar som används på Sankt Görans gymnasium

I skolans handlingar förekommer ett stort antal förkortningar från åren 1975 och fram till i dag. De som förekommer i olika protokoll och kataloger har sammanställts här nedan. Efter läsåret 1986/1987 förekommer inte längre några förkortningslistor i skolkatalogerna.

Be = Beklädnadsteknisk linje
BF = Barn- och Fritidsprogrammet
Bsk = Kurs för utbildning till barnskötare

EB = Kurs för grundutbildning av ekonomibiträden
ES = Estetiska programmet
ES/SP = Estetiska programmet, Samhällsvetenskapligt program
ES/HR = Estetiska programmet, Hotell- och restaurang

FHV = Fortbildningskurs för vårdare

Hantv = Kurs för utbildning i hantverksyrken, från 1984/1985
Ht = Hemteknisk kurs
HtS = Hemteknisk skolan, särskild kurs
HV = Yrkeskurs för hemvårdare (Hantverksprogrammet)

IK = Yrkeskurs för internatföreståndare
IL = Internatföreståndarlinje från 1977/1978
IV = Individuella programmet
IVIK = Individuella programmet, introduktionskurs

KB = Verkstadsskola för konditorer och bagare
KeK = Konsumentekonomisk kurs, från 1983/1984
KIP = Yrkesskola för klänningssömmerskor (Påbyggnadskurs)
KIK = Kurs för komplettering av internatföreståndarutbildning.
KLP = Verkstadsskola för klänningssömmerskor(påbyggnadskurs), 1977/1978

Ko = Konsumtionslinje
Konf = Verkstadsskola i konfektionssömnad
KUL = Kurs för utbildning av lekplatspersonal
Kö = Verkstadsskola för körsnärer

Li = Livsmedelsteknisk linje
LiEB = Livsmedelsteknisk kurs - för ekonomibiträden i storhushåll från1985/1986
LiRe = Livsmedelsteknisk kurs - för, Restaurang, 50 veckor, från 1986/1987
LiSt = Livsmedelsteknisk kurs - för storhushåll, från 1985/1986
LiSTII = Livsmedelsteknisk kurs - för storhushåll II, från 1985/1986
LP = Kurs för lokalvårdspersonal
LYO = Kurs för lokalvårdspersonal, från 1980/1981

OP = Omvårdnadsprogrammet

Pä = Verkstadsskola för pälssömnad, Pälsteknisk linje, från 1977/1978

SDP = Yrkesskola för damskräddare (Påbyggnadskurs)
SHP = Yrkesskola för herrskräddare (Påbyggnadskurs)
SK = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (sjukhus kök)
SM = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (skolmåltider)
Ss = Social servicelinje
S-skolan = Särskolan
Stk = Storhushållsteknisk yrkeskurs

TS = Kurs i textilkunskap, sömnad
TV = Kurs i textilkunskap, vävning

Vd = Vårdlinje

YB = Yrkeskurs vid barnavårdsskolan
YF = Yrkeskurs för fartygskockar
YK = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (större hushåll)
2YV = Ettårig yrkeskurs för vävning i institutioner och företag

10. Arkivmaterialet

10.1 Viktigare handlingstyper

Verksamhetsprotokoll, utgåendehandlingar i kopior, diariet, register och liggare, inkommande handlingar såsom skrivelser, ämnesordnade handlingar som skolans diarieförda handlingar, räkenskaper, kalendarium, pressklipp, receptsamling, betyg, klasslistor, fotografier m.m.
Arkivet är förtecknat enligt det allmänna arkivschemat och handlingarna ligger i arkivkartonger i A4-format i de flesta fall. Affischer förvaras i rulle.

10.2 Förvaring

Den 30 juni 2008 lades skolan ned och arkivmaterialet förvaras från och med den 13 augusti 2008 på Stockholms Stadsarkiv.

Skolhälsojournaler förvaras på Utbildningsförvaltningens Centralarkiv, Hantverkargatan 2. Där finns även personaladministrativa handlingar.

10.3 Luckor i materialet

Flera av de serier som materialet har förtecknats i är inte fullständiga. Det är framförallt de fyra största läsåren som saknas i materialet t.ex. protokollserierna A2 - A7. Det finns inget diarium bevarat före den 1990 eftersom skolan inte har haft ett system för diarieföring före 1991. Enstaka volymer ur arkivet är på drift och efterlyses för närvarande i skolans personaltidning.
I många fall saknas de första fem åren av Sankt Görans gymnasiums tid, en orsak till detta kan vara att man vid övergången från yrkesskola till gymnasium, inte har avslutat handlingsserierna vid yrkesskolans nedläggning och inte startat på nytt när gymnasiet startade 1971. Delar av materialet kan troligen sökas i Hushålls- och sömmerskeskolans material, något som kommer att fodra mycket tid och varsam genomgång av det äldre materialet som ännu inte ordnats och förtecknats.

10.4 Sökingångar i materialet

Arkivförteckning med innehållsförteckning har sammanställts och reviderats under arbetets gång våren 2005.
En arkivbildningsplan där alla handlingstyper som förekommer inom skolan har upprättats under våren 2005. Arkivbildningsplanen är den samma för alla Stockholms gymnasieskolor.

10.5 Gallringsbeslut

Gallringsbeslut finns men har inte hunnit sammanställas vid skrivande stund.
Gallringslistor och beslut kommer att sammanställas under våren 2005.

10.6 Sekretess

Sekretess kan förekomma i vissa serier av materialet t.ex. vissa handlingar som berör Särskolan. De seriesignum som berörs av sekretess är t.ex. kuratorshandlingar.

10.7 Giltig arkivbildningsplan

Arkivbildningsplanen för Sankt Görans gymnasium är den samma som för alla skolor inom Stockholms utbildningsförvaltning, denna revideras med jämna mellanrum.

10.8 Arkivansvarig

Ansvariga för arkivet från och med 2008 08 13 är Stockholms Stadsarkiv.

11. Källförteckning

Skolans kataloger 1975/1976, 1977/1978, 1978/1979, 1980/1981, 1981/1982, 1982/1983, 1983/1984, 1984/1985, 1985/1986, 1986/1987, 1987/1988, 1988/1989, 1989/1990, 1990/1991, 1991/1992, 1992/1993, 1993/1994, 1994/1995, 1995/1996, 1996/1997, 1997/1998, 1998/1999, 1999/2000, 2000/2001, 2004/2005.

Gymnasieförordningen 2002

Pressklipp

Arkivhandlingar i skolans material


Upprättare av Arkivhistorik
Caroline Swenson
Inledning (äldre form)SANKT GÖRANS GYMNASIUMS HISTORIK

1. Skolans namn

Skolans namn: Sankt Görans gymnasium
Gatuadress: Sankt Göransgatan 95
Postadress: 112 45 Stockholm
Telefon: 08 - 617 27 00

2. Skolformer och elevantal

2.1 Gymnasium

Sankt Görans gymnasium blev gymnasieskola 1971. Inriktnigen med yrkesutbildning inom beklädnadsteknik, konsumtionstekniska, livsmedelstekniska linjer samt vårdlinjen förekom från starten läsåret 1971/1972. Samtliga linjer var 2-åriga. Specialkurser för vidarepåbyggnad inom de olika ämnesområdena har förekommit i samtliga teknikområden.

Konfektionssömnad, dam- och herr-skrädderi samt klänningssömnad var ettårig, Pälssömnad 2-årig och specialkurs för körsnärer var 3-årig.
Körsnärkursen gick sista gången 1978.

Specialkurser inom konsumtion har varit i olika längd, allt från fyra veckor till 6 månader.
Specialkurser för konditori och bageri har varit 2-åriga, medan specialkurser inom vårdyrken har omfattat 1 termin till ett år.

Till läsåret 1993/1994 kommer de 3-åriga gymnasieutbildningarna första gången, i samband med de kursrelaterade utbildningarna kom de att benämnas "program".
Nationella program för hotell och restaurang utbildningarna, individuella program (HR), samt Estetiska program för konst och formgivning och Hantverksprogrammet för skrädderi, tapetserare, guldsmeder och florister, samtliga program var treåriga.
Utbildningen för tapetserare och guldsmeder lades ned med den sista avgångsklassen 2001.

2.2 Kommunala vuxenskolan

Kommunala vuxenskolans utbildningar har varit väletablerade på skolan sedan början av 70-talet.
Läsåret 1977/1978 påbörjades den "kommunala vuxenhögskolan" för internatföreståndare vid Sankt Görans gymnasium en utbildning på tre terminer. Vuxenutbildningarna utökades med åren och i början av 1980-talet specificerades vuxenskolans utbildningar i en egen broschyr som inte har bevarats i skolans arkiv.
En oberoende komvuxskola bildades 1983 med namnet Sankt Görans vuxengymnasium, den var verksam till 1986. Dess arkivhandlingar förvaras idag på Stockholms Stadsarkiv. Från läsåret 1996/1997 redovisas komvux påbyggnadsutbildningar för hantverksprogrammet första gången i skolans egna kataloger.
Då finns utbildningar inom dam- och herrskrädderi, klänningssömmerskor samt påbyggnadsutbildning för hotell- och restaurangprogrammet som pågick i ett år.

2.3 Kunskapslyftet

Kunskapslyftet startade läsåret 1997/1998. Verksamheten skilde sig från ordinarie kommunal vuxenutbildning endast genom att den var statligt finansierad utbildningsform för utbildning av vuxna, (SFS 1998:276) som inrättades på flera håll i landet.
Kunskapslyftet utgjorde en fortsättning på de utbildningar som redan förekom på gymnasieskolan.
Det första året 1997/1998 som kunskapslyftet gick på skolan fanns två tre-terminers utbildningar för Omvårdnad och Bageri och konditori.
Kunskapslyftet avslutades 2001.

2.4 Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan kom till skolan från Tensta gymnasium. Första läsåret var 1997/1998. Särskolans elevantal har varierat från år till år men ligger mellan 40 - 50 elever per läsår. Särskolan är fyra-årig och dess utbildning följer i stort skolans inriktningar mot yrkeslivet.

2.5 Elevantal

Skolan hade under under läsåren följande elevplatser/elevantal i undervisning på gymnasiet, vuxenskola och särskolan. Läsåren 1971/1972, 1972/1973, 1973/1974, 1974/1975 har inte redovisats då inga uppgifter från de åren har funnits att tillgå i skolans arkiv eller hos de tjänstemän som idag finns verksamma i skolan.
Elevantalet som redovisas mellan läsåren 1975/1976 till 2002/2003 är det totala elevantalet på samtliga kurser eftersom det faktiska antalet elever som gått utbildningar inte funnits bevarade. Efter hösten 2003 redovisas det faktiska antalet elever som registrerats på utbildningarna, uppgiterna kommer i de fallen från datoriserade Hanna-systemet och markeras då med en *. (Källa: Skolans kataloger)

1975/1976: 1008
1976/1977: Uppgift saknas
1977/1978: 877
1978/1979: Uppgift saknas
1979/1980: Uppgift saknas
1980/1981: 947
1981/1982: 980
1982/1983: 972
1983/1984: 965
1984/1985: 935
1985/1986: 947
1986/1987: 912
1987/1988: 938
1988/1989: 1010
1989/1990: 962
1990/1991: 962
1991/1992: 896
1992/1993: 994
1993/1994: 1127
1994/1995: 1244
1995/1996: 1502
1996/1997: 1531
1997/1998: 1720
1998/1999: 1716
1999/2000: 1035
2000/2001: 1247
2001/2002: Uppgift saknas
2002/2003: Uppgift saknas
2003/2004: 981*
2004/2005: 1333*
2005/2006: 960*
2006/2007: 1083*
2007/2008: 654*

* = Elevantalet som redovisas i dokumentet "Utbildningar vid Sankt Görans gymnasium" från år 2003 kommer från det datoriserade Hanna-systemet.

3.

3.1 Skolans föregångare

Skolans föregångare var två av Stockholms Stads yrkesskolor, den ena var Hushållsskolan och den andra var Sömnadsskolan, vilken verkade på olika håll i staden mellan åren 1912 - 1971.
Den äldre skolan utbildade även internatföreståndare, barnskötare och flygvärdinnor.
Gymknasieskolans nuvarande namn tillkom 1971. I samband med att Stockholms alla yrkesskolor blev gymnasium förändrades Hushållsskolan till Hotell och Restaurang inriktad kurs.
Sömnadsskolan har blivit hantverksprogram. Ytterligare program har tillkommit med eller utan anknytning till den ursprungliga skolan.
För handlingar som rör yrkesskolan mellan 1913 - 1971, hänvisas till separat arkivförteckning över arkivet som förvaras hos Stockholms Stadsarkiv.

3.2 Skolhuset

Inez Göransson och Anna Kjederqvist är de rektorer vid yrkesskolan som deltog i planeringen och skapandet av byggnaden för Stockholms Stads yrkesskolor, sömnads- och hushållsskolan som sedemera fick namnet Sankt Görans gymnasium.

Skolbyggnaden i kvarteret Vallgossen vid Sankt Göransgatan 95, på Kungsholmen byggdes mellan åren 1954 - 1960. Projekteringen påbörjades 1 november 1954 och hela byggnationen var tänkt att omfatta ca: 30 000 kvadratmeter.
Byggnadens arkitekter var Léonie och Charles Edouard Geisendorf som fick i uppdrag att uppföra en skola för Centralskolorna för husligt arbete och yrkessömnad.
Byggnaden har ett arkitektoniskt sett starkt innflytande från Le Corbusier som väckte stor uppmärksamhet när den uppfördes. Byggnaden var föremål för flera artiklar i facktidskrifter för arkitektur och miljö, vilket i sin tur medförde att studiebesöken blev många från olika länder i världen.
Byggnadens exteriör är idag K-märkt.

För skolans inredning och skolbutiker anlitades arkitekt SIR Thea Leonhard för att utrusta med en för tiden modern och funktionell utrustning som skulle passa för skolans verksamhet. Både de allmänna utrymmena och hemvårdlokalerna inreddes med inredning från framstående svenska formgivare som Viola Gråsten, Carl Malmsten, Bruno Mathsson och Märta Måås Fjetterström. De framstående formgivarnas inredning skulle ge eleverna en känsla av kvalité och skönhet.

Tomten på Kungsholmen var en av de få återstående i det centrala Stockholm och skulle utnyttjas intensivt.
Byggnadsprogrammet omfattade yrkesskolornas lärlings- och yrkesskolstyrelsens centralförvaltning, stadens konsulentcentral, ett elevhem för ca: 50 elever, skolmåltidslokaler med kök och ekonomiutrymmen för ca 2000 portioner per dag, ett daghem för 60 små barn, en barnparkering för ytterligare 30 barn, fem lägenheter för personal, samlingssal med scen för 350 personer samt att 50 bilar skulle kunna parkera inm området.
Skolan var planerad att kunna ta emot 1000 elever som mest.

Skolans skulle byggas i två etapper och etapp ett var klar i slutet av 1959. Skolan togs i bruk redan under hösten 1959, men invigningen av skolan skedde först 1960 då hela byggnaden stod färdig. Eftersom byggnationen av skolan blev avsevärt mycket dyrare än beräknat så kom aldrig etapp två att byggas.

3.3 Lokalerna

Den 10 våningar höga fastigheten med den låga flygeln mot Sankt Göransgatan 95, uppfördes ursprungligen för de två yrkesskolorna som fanns i Stockholm på 1950 och 1960-talen.
Skolan var i praktiken två yrkesskolor staplade på varandra. De två nedre planen var ämnade för cafeteria, bibliotek, musiksal och expeditioner. I souterrängplanet fanns bageri, butiker och beställningskök.
Plan 3 - 5 var undervisningsenheter med undervisning i så kallade hemvårdsrum. Plan 6 var sömmerskeskolans bottenplan dit hissarna gick direkt i rusningstid. Plan 10 inrymmer skolans gymnastiksal. Från läsåret 2005/2006 ändras plan- och rumnumreringarna på skolan till fastighetsägarens standard, plan 1 blir i fortsättningen plan 2 och så vidare.

Gymnasieskolan som startade 1971 har alltid varit inrymd i dessa lokaler men årens lopp flyttat runt till olika plan och lokaler i fastigheten.

4. Skolans rektorer

Karin Fredriksson 1968 - 1988 Vårterminen ut
Barbro Hummel 1988 - 2000 Vårterminen ut
Lars Sydler 2000 - 2002 Vårterminen ut
Hans Cederberg 2002 - 2005 Avslutar i februari
Anita Dehlbom 2005 - 2008 Tillförordnad från mars, avslutar 30 juni 2008.

5. Skolans ledningsorganisation

Sankt Görans gymnasium har alltid haft en rektor som ledare. Av de fem rektorer som skolan har haft sedan 1971 har tre varit kvinnor och två män. I mitten av 1970-talet hade rektorn två biträdande rektorer Margit Åkervall och Margareta Brumér. Utbildningarna var då indelade i åtta ansvarsområden som vart och ett leddes av en studierektor. Områdes indelning i mitten av 1970-talet.

Område 1 - Beklädnadsteknisk linje för damkläder
Specialkurser
Teckning

Område 2 - Beklädnadsteknisk linje för herrkläder
Specialkurser
Konfektion
Vävutbildning
Gymnastik

Område 3 - Konsumtionslinje
Specialkurser
Arbetslivsorientering

Område 4 - Livsmedelsteknisk linje
Specialkurser
Yrkeskurs för internatföreståndare
Matematik
Vuxenutbildning

Område 5 - Vårdlinje med specialkurser
Svenska, Engelska och Franska

Område 6 - Vuxenutbildning Konsumtionsteknisk linje
Vård
Specialkurser

Område 7 - Vuxenutbildning för beklädnadsteknisk linje
Konsumtion
Specialkurser

Område 8 - Vuxenutbildning för beklädnadsteknisk linje
Konsumtion
Specialkurser

De åtta olika områdena förändrades successivt med åren, beroende på efterfrågan och elevantalet. Till läsåret 1977/1978 hade ansvarsområdena förändrats till fem olika områden, för att tillfälligt öka till sju områden under läsåret 1982/1983. Till läsåret 1983/1984 återgick antalt områden till fem och förblev så till läsåren 1985/1986 och 1986/1987 då områdena reducerades ytterligare till fyra för att tillfälligt öka till fem läsåret 1987/1988, 1988/1989.

Studierektorstjänsterna omvandlades till biträdande rektorstjänster till läsåret 1993/1994. De första två läsåren finns tre biträdande rektorer vid skolan. Sedan läsåret 1995/1996 har skolan fyra biträdande rektorer som svarar för fyra utbildningsområden på skolan. Ansvarsområdena idag är fördelade som nedan:

Område 1 - Hantverkprogrammet för skräddare och florister
Individuella program för Barn och fritid
Gymnasiesärskolan
Komvux. Omvårdnadsprogrammet

Område 2 - Hotell och restaurang + Individuella program
Introduktionskurs för vårdyrken för invandrare

Område 3 - Estetiska program gren för konst och formgivning
Samhällsvetenskapliga program med inriktning design och turist management

Område 4 - Barn- och fritids-programmet
Omvårdnadsprogrammet

Skolans ledningsorganisation har flera funktioner och arbetsmetoder som styrs av olika mötesformer som förekommit i skolan under åren. De olika mötesformerna och deras funktion och samband redovisas under nästa kapitel.

6. Samarbetsorganisationen vid skolan

6.1 ANT-grupppen

ANT-gruppen startar till läsåret 1997/1998 och har sju deltagare. Förkortningen står för Alkohol, Narkotika och Tobak. Gruppen uppstod för att samordna information och rådgivning kring ämnet. Gruppen bestod av lärare och skolsköterska vid skolan. ANT-gruppen verkade till slutet av 1990-talet.

6.2 Arbetarskydd

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetsskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten (ARS 68) träffad mellan kommunförbunden och personalorganisationerna i december 1968.
Organisationen av arbetarskyddet innebär att skoldirektionens arbetsområde är indelat i ett antal skyddsområden.
Den centrala förvaltningen och varje rektorsområde/gymnasieskola betraktades som ett arbetsställe och skyddsområde. Inom varje skyddsområde finns ett antal skyddsombud som representerar alla där verksamma personalkategorier. Samrådsgruppen fungerar också som lokala skyddskommitteér.
Skyddskommitteén sammanträdde minst fyra gånger per år. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.3 Arbetsmiljögruppen

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetarskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten och personalorganisationerna 1982.

Inom den centrala förvaltningen finns en skyddskommitteé, där antalet ledamöter skall vara 24 och antalet ersättare för dessa 24, varav hälften utses av de enskilda personalgrupperna.
Skyddsombud utses av varje arbetstagarorganisation (ett eller flera efter behov).
För samordnande verksamhet för skyddsombuden är huvudskyddsombud utsedda av personalorganisationerna.

6.4 Utskott för skyddsfrågor

Utskott för skyddsfrågor tillsattes för att speciellt hålla i dessa frågor. Ordförande i detta utskott är föredragare i skolans samrådsgrupp. Skyddsombud utses inom varje arbetsområde. Dessa ombud bildar utskottet för skyddsfrågor. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976)

6.5 Biblioteksnämd

Enligt skolstadgan kan en biblioteksnämd finnas i gymnasieskolan. Nämnden består av rektor som är ordförande, bibliotekarien och fyra lärare och två elever.

6.6 Elevrådet

Varje klass utser 1 ordinarie ledamot och en suppleant i elevrådet. Elevrådet väljer en styrelse som också fungerar som arbetsutskott. Styrelsen utser elevrepresentanter i samarbetsnämnd, biblioteksnämnd och i klass- och ämnes-konferenser. Elevrådets protokoll kan arkiveras i skolans arkiv. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976)

6.7 Elevvårdskonferens

Skolans skoldirektion faställde den 26 juni 1969 för formerna kring hur elevvårdskonferenserna skulle utföras på skolorna. Inom varje rektorsområde/läroanstalt skall konferens för elevvårdsfrågor finnas. På elevvårdskonferensen handläggs elevvårdsärenden företrädesvis avseende enskild elev.
Ledamöter av elevvårdskonferensen är rektor/biträdande rektor, biträdande skolpsykolog, skolkurator och skolsköterska samt vid behandling av enskild elevs förhållanden vederbörandes klassföreståndare.
Enligt rektors beslut skall följande ingå som adjungerade ledamöter i elevvårdskonferensen: studierektor, skolläkare, skolpsykolog, yrkesvalslärare, och eventuellt annan av visst ärende berörd lärare samt tjänsteman vid barn- och ungdomsvårdande myndighet.
Vid behandling av viss elevs förhållanden skall rektor efter samråd med elevvårdskonferensen kalla elevens föräldrar eller vårdnadshavare till konferensen.
Ordföranden vid elevvårdskonferensen är rektor, eller efter dennes anmodan studierektor.
Elevvårdskonferensen sammankallas av rektor. Vid konferensen skall det föras protokoll av skolkurator eller skolpsykologen. Protokollet skall undertecknas av rektor och skolkuratorn.
Enligt ASÖ-Aktuellt 1973/1974 55 ingår även syo-konsulenten som ledamot i elevvårdskonferensen.
Den som är involverad i dessa konbferenser har tystnadsplikt. Inget får yppas om vad eller vilka som har behandlats under de möten som hålls. Bilagor till elevvårdskonferensens protokoll kan vara sekretessbelagda,
SekrL. Kap 7 § 9.

6.8 Festkommittén

Inom skolan har en utsetts en speciell kommitteé som har hand om personalens sammankomster. Festkommitteén har aldrig fört protokoll. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.9 Fortbildningsgruppen

Fortbildningsgruppen startar till läsåret 1995/1996. Gruppen består av nio representanter som verkar för olika program på skolan.

6.10 Företagsnämnden

Företagsnämnd fanns på skolan i syfte att främja goda arbetsförhållanden, trivsel och samarbetsanda samt gagna verksamhetens fortsatta utvecklilng och rationalisering. Skoldirektionens företagsnämnd är sammansatta av 22 ledamöter och 22 suppleanter lika fördelade mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Den sammanträder minst fyra gånger per år. Dessutom inrättades lokala underorgan, omkring 100 samrådsgrupper, dvs. i allmänhet en samrådsgrupp vid varje skolenhet och en vid centrala förvaltningen, i syfte att decentralisera och göra företagsnämdens arbete smidigt. Till företagsnämden hör tre kommitteér: lokal- och materiel-kommitteén, personalvårdskommitteén, och förslagskommitteén. Den förstnämnda handhar frågor rörande lokalernas utrustning och utformning.
Personalvårdskommitteén behandlar miljö-, hälso-, trivsel- och personalutbildningsfrågor samt personalfrågor i övrigt. Förslagskommitteén handlägger av personalen inlämnade förslag till förbättring och rationalisering av arbete. Förslagen kan om så önskas inlämnas anonymt. Sedan de remitterats till vederbörande avdelning inom skolförvaltningen., avgörs om om penningbelöning skall utgå eller ej. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.11 Krisgruppen

Krisgruppen är en grupp sammansatt av personal verksamma på skolan. Gruppen består av en krisledning med sex personer samt en krisgrupp med ytterligare sex personer. Rektor har det yttersta ansvaret och är sammankallande. Krisgruppen hålleri alla personalen underrättade vid olycka samt sköter alla kontakter med media. Krisledningen har ansvar för skolans akuta handlande.
Krisgruppen tar kontakt med personer och institutioner utanför skolan som kan bli inkopplade om något hänt.
Krisgruppen startar läsåret 1994/1995.

6.12 Konstgruppen

På kulturrotelns uppmaning har på skolan tillsatts en konstgrupp.

6.13 MBL-gruppen

MBL-gruppen har förekommit inom skolan sedan 1970-talet. MBL förhandlingar har förekommit med jämna mellanrum på skolan. I dessa möten förhandlas om olika tjänsteförhållanden inom skolan. Mötesformen förändrades vid halvårsskiftet 1988 då mötesformen Samverkansgruppen (SVG) uppstår. Tanken är att man skall samverka till enighet och de olika parterna ej kan enas där går ärendet vidare till en MBL-förhandling. På skolan förekommer endast MBL förhandlingar vid ett par tillfällen per år.

6.14 Samarbetsnämnden

Samarbetsnämnden är ett rådgivande organ som skall underlätta ett gott samarbete mellan alla som är verksamma inom vår skola. Nämnden var obligatorisk för gymnasieskolan. Nämnden var består av rektor, två lärare, två elever och två andra ledamöter. De två sistnämnda ledamöterna och ordförande utses av skolstyrelsen.
(Skolans information till personalen läsåret 1975/1976). Mötesformen är i dag upplöst.

6.15 Samrådsgruppen

Samrådsgruppen är ett lokalt underorgan för företagsnämnden. I samrådsgruppen skall arbetsledare och arbetstagare vara representerade. Representanter utses av respektive fackförening. Ordförande utses av samrådsgruppen.

6.16 Samverkansgruppen

Samverkansgruppen påbörjade sin verksamhet läsåret 1998/1999. Gruppen är en efterföljande konstruktion av av den äldre MBL-förhandlingsformen som upphör vid halvårsskiftet 1998. I Samverkansgruppen ingår rektor, biträdande rektor samt personalrepresentanter. Gruppen för protokoll som skall arkiveras i skolans arkiv.

6.17 Skoladministrativt sammanträde

Skoladministrativt sammanträde hölls som regel första måndagen varje månad. Vid dessa informerade arbetsledare och skoladministrativa funktionärer varandra om olika arbetsuppgifter, och de olika arbetsområdena samordnas. ( Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.18 Skolkonferens

Sklokonferens är ett organ för information och samråd. Den skall sammanträda två till fyra gånger per termin.
I skolkonferensen skall ingå sex elevrepresentanter, som utses av eleverna, samt sex personalrepresentanter fördelade på tre lärare, en vaktmästare, lokalvårdare eller skolmåltidspersonal. Två övrig personal som kurator, skolsköterska, psykolog, syokonsulent, bibliotekarie, expeditionspersonal m.fl.
Personalrepresentanter utses på personalkonferensen för ett läsår i taget.
1982/1983. Skolkonferensens arbetsvillkor bestäms av gymnasieförordningens 4:e kapitel, Samverkansorganisationen 2002.

6.19 Skolledarsammanträde

Skolledarsammanträde hölls som regel varje måndag. Vid dessa planerade, rapporterade och informerade skolledarna varandra. (Skolans informatoin till personalen läsåret 1975/1976).
Skolledaresammanträden har fortgått men bytt namn till Ledningsgruppen. Ledningsgruppen har protokoll för sina möten fram till 2002 då man slutar föra protokoll vid dessa möten.

6.20 Skyddskommitteén

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetarskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskomelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten och personalorganisationerna 1975.
Organisationen av arbetarskyddet innebär: Varje rektorsområde/gymnasieenhet utgör i princip ett skyddsområde.
Alla skyddsombud vid gymnasieenheten bildar tillsammans med rektor och en studierektor, vilka är arbetsgivarrepresentanter, en skyddsgrupp. Skyddsombud utses inom varje arbetstagarorganisation. För samordnande verksamhet för skyddsombuden är huvudskyddsombud utsedda av personalorganisationerna.
Varje klass utser ett skyddsombud bland eleverna. (Skolans information till personalen läsåret 1977/1978).

7. Medbestämmande för elever och personal

7.1 Personalens ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och att ta ansvar i sitt arbete skall omfatta alla i personalen. Arbetsplatsträffarna (APT) tar upp frågor från (SVG) samverkansgruppen och ger SVG egna frågeställningar eller förslag för att all personal skall bli delaktig.

7.2 Elevernas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla samarbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (1 kap. 2 och 9 §).

8. Historiska notiser

Genom årens lopp har skolan haft många internationella kontakter via studiebesök, vilket man kan se i de gästböcker som finns bevarade i skolans arkiv.

Under 1970-talet höll man en speciell dag med visningar av folkdräkter som skapats på skolan i samband med denna visning hade man musik och folkdans i skolans entré vid visning.
Skolan har även hållit flera modevisningar där eleverna själva fått visa upp sina alster i skolan.

Skolan har även haft samarbete med flera företag och institutioner där man visat upp sina kunskaper i gemmensamma utställningar. Ett exempel är "Hantverk" på Stockholms hantverksförening, Götgatan 61 i Stockholm. Utställningen "Yrkesutbildningen i Stockholm 75 år. Från 3 yrken till 200" visades på Stockholms kulturhus 1987. Våren 2005 ställde skolans elever ut sina elevarbeten i Västermalmsgallerian.

Skolans elever på Hotell- och restaurangprogrammet har varit delaktiga i arbete bakom årets kock, som hjälpkockar under flera år.

Skolans elever på Floristlinjen har under flera år dekorerat Stadshuset med blommor i samband med Nobelfesten.

9. Förkortningar som används på Sankt Görans gymnasium

I skolans handlingar förekommer ett stort antal förkortningar från åren 1975 och fram till i dag. De som förekommer i olika protokoll och kataloger har sammanställts här nedan. Efter läsåret 1986/1987 förekommer inte längre några förkortningslistor i skolkatalogerna.

Be = Beklädnadsteknisk linje
BF = Barn- och Fritidsprogrammet
Bsk = Kurs för utbildning till barnskötare

EB = Kurs för grundutbildning av ekonomibiträden
ES = Estetiska programmet
ES/SP = Estetiska programmet, Samhällsvetenskapligt program
ES/HR = Estetiska programmet, Hotell- och restaurang

FHV = Fortbildningskurs för vårdare

Hantv = Kurs för utbildning i hantverksyrken, från 1984/1985
Ht = Hemteknisk kurs
HtS = Hemteknisk skolan, särskild kurs
HV = Yrkeskurs för hemvårdare (Hantverksprogrammet)

IK = Yrkeskurs för inter
IL = Internatföreståndarlinje från 1977/1978
IV = Individuella programmet
IVIK = Individuella programmet, introduktionskurs

KB = Verkstadsskola för konditorer och bagare
KeK = Konsumentekonomisk kurs, från 1983/1984
KIP = Yrkesskola för klänningssömmerskor (Påbyggnadskurs)
KIK = Kurs för komplettering av internatföreståndarutbildning.
KLP = Verkstadsskola för klänningssömmerskor(påbyggnadskurs), 1977/1978

Ko = Konsumtionslinje
Konf = Verkstadsskola i konfektionssömnad
KUL = Kurs för utbildning av lekplatspersonal
Kö = Verkstadsskola för körsnärer

Li = Livsmedelsteknisk linje
LiEB = Livsmedelsteknisk kurs - för ekonomibiträden i storhushåll från1985/1986
LiRe = Livsmedelsteknisk kurs - för, Restaurang, 50 veckor, från 1986/1987
LiSt = Livsmedelsteknisk kurs - för storhushåll, från 1985/1986
LiSTII = Livsmedelsteknisk kurs - för storhushåll II, från 1985/1986
LP = Kurs för lokalvårdspersonal
LYO = Kurs för lokalvårdspersonal, från 1980/1981

OP = Omvårdnadsprogrammet

Pä = Verkstadsskola för pälssömnad, Pälsteknisk linje, från 1977/1978

SDP = Yrkesskola för damskräddare (Påbyggnadskurs)
SHP = Yrkesskola för herrskräddare (Påbyggnadskurs)
SK = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (sjukhus kök)
SM = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (skolmåltider)
Ss = Social servicelinje
S-skolan = Särskolan
Stk = Storhushållsteknisk yrkeskurs

TS = Kurs i textilkunskap, sömnad
TV = Kurs i textilkunskap, vävning

Vd = Vårdlinje

YB = Yrkeskurs vid barnavårdsskolan
YF = Yrkeskurs för fartygskockar
YK = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (större hushåll)
2YV = Ettårig yrkeskurs för vävning i institutioner och företag

10. Arkivmaterialet

10.1 Viktigare handlingstyper

Verksamhetsprotokoll, utgåendehandlingar i kopior, diariet, register och liggare, inkommande handlingar såsom skrivelser, ämnesordnade handlingar som skolans diarieförda handlingar, räkenskaper, kalendarium, pressklipp, receptsamling, betyg, klasslistor, fotografier m.m.
Arkivet är förtcknat enligt det allmänna arkivschemar och handligarna ligger i arkivkartonger i A4-format i de flesta fall. Affischer förvaras i rulle.

10.2 Förvaring

Den 30 juni 2008 lades skolan ned och arkivmaterialet förvaras från och med den 13 augusti 2008 på Stockholms Stadsarkiv.

Skolhälsojournaler förvaras på Utbildningsförvaltningens Centralarkiv, Hantverkargatan 2. Där finns även personaladministrativa handlingar.

10.3 Luckor i materialet
SANKT GÖRANS GYMNASIUMS HISTORIK

1. Skolans namn

Skolans namn: Sankt Görans gymnasium
Gatuadress: Sankt Göransgatan 95
Postadress: 112 45 Stockholm
Telefon: 08 - 617 27 00

2. Skolformer och elevantal

2.1 Gymnasium

Sankt Görans gymnasium blev gymnasieskola 1971. Inriktningen med yrkesutbildning inom beklädnadsteknik, konsumtionstekniska, livsmedelstekniska linjer samt vårdlinjen förekom från starten läsåret 1971/1972. Samtliga linjer var 2-åriga. Specialkurser för vidarepåbyggnad inom de olika ämnesområdena har förekommit i samtliga teknikområden.

Konfektionssömnad, dam- och herr-skrädderi samt klänningssömnad var ettårig, Pälssömnad 2-årig och specialkurs för körsnärer var 3-årig.
Körsnärkursen gick sista gången 1978.

Specialkurser inom konsumtion har varit i olika längd, allt från fyra veckor till 6 månader.
Specialkurser för konditori och bageri har varit 2-åriga, medan specialkurser inom vårdyrken har omfattat 1 termin till ett år.

Till läsåret 1993/1994 kommer de 3-åriga gymnasieutbildningarna första gången, i samband med de kursrelaterade utbildningarna kom de att benämnas "program".
Nationella program för hotell och restaurang utbildningarna, individuella program (HR), samt Estetiska program för konst och formgivning och Hantverksprogrammet för skrädderi, tapetserare, guldsmeder och florister, samtliga program var treåriga.
Utbildningen för tapetserare och guldsmeder lades ned med den sista avgångsklassen 2001.

2.2 Kommunala vuxenskolan

Kommunala vuxenskolans utbildningar har varit väletablerade på skolan sedan början av 70-talet.
Läsåret 1977/1978 påbörjades den "kommunala vuxenhögskolan" för internatföreståndare vid Sankt Görans gymnasium en utbildning på tre terminer. Vuxenutbildningarna utökades med åren och i början av 1980-talet specificerades vuxenskolans utbildningar i en egen broschyr som inte har bevarats i skolans arkiv.
En oberoende Komvuxskola bildades 1983 med namnet Sankt Görans vuxengymnasium, den var verksam till 1986. Dess arkivhandlingar förvaras idag på Stockholms Stadsarkiv. Från läsåret 1996/1997 redovisas komvux påbyggnadsutbildningar för hantverksprogrammet första gången i skolans egna kataloger.
Då finns utbildningar inom dam- och herrskrädderi, klänningssömmerskor samt påbyggnadsutbildning för hotell- och restaurangprogrammet som pågick i ett år.

2.3 Kunskapslyftet

Kunskapslyftet startade läsåret 1997/1998. Verksamheten skilde sig från ordinarie kommunal vuxenutbildning endast genom att den var statligt finansierad utbildningsform för utbildning av vuxna, (SFS 1998:276) som inrättades på flera håll i landet.
Kunskapslyftet utgjorde en fortsättning på de utbildningar som redan förekom på gymnasieskolan.
Det första året 1997/1998 som kunskapslyftet gick på skolan fanns två tre-terminers utbildningar för Omvårdnad och Bageri och konditori.
Kunskapslyftet avslutades 2001.

2.4 Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan kom till skolan från Tensta gymnasium. Första läsåret var 1997/1998. Särskolans elevantal har varierat från år till år men ligger mellan 40 - 50 elever per läsår. Särskolan är fyraårig och dess utbildning följer i stort skolans inriktningar mot yrkeslivet.

2.5 Elevantal

Skolan hade under läsåren följande elevplatser/elevantal i undervisning på gymnasiet, vuxenskola och särskolan. Läsåren 1971/1972, 1972/1973, 1973/1974, 1974/1975 har inte redovisats då inga uppgifter från de åren har funnits att tillgå i skolans arkiv eller hos de tjänstemän som idag finns verksamma i skolan.
Elevantalet som redovisas mellan läsåren 1975/1976 till 2002/2003 är det totala elevantalet på samtliga kurser eftersom det faktiska antalet elever som gått utbildningar inte funnits bevarade. Efter hösten 2003 redovisas det faktiska antalet elever som registrerats på utbildningarna, uppgifterna kommer i de fallen från datoriserade Hanna-systemet och markeras då med en *. (Källa: Skolans kataloger)

1975/1976: 1008
1976/1977: Uppgift saknas
1977/1978: 877
1978/1979: Uppgift saknas
1979/1980: Uppgift saknas
1980/1981: 947
1981/1982: 980
1982/1983: 972
1983/1984: 965
1984/1985: 935
1985/1986: 947
1986/1987: 912
1987/1988: 938
1988/1989: 1010
1989/1990: 962
1990/1991: 962
1991/1992: 896
1992/1993: 994
1993/1994: 1127
1994/1995: 1244
1995/1996: 1502
1996/1997: 1531
1997/1998: 1720
1998/1999: 1716
1999/2000: 1035
2000/2001: 1247
2001/2002: Uppgift saknas
2002/2003: Uppgift saknas
2003/2004: 981*
2004/2005: 1333*
2005/2006: 960*
2006/2007: 1083*
2007/2008: 654*

* = Elevantalet som redovisas i dokumentet "Utbildningar vid Sankt Görans gymnasium" från år 2003 kommer från det datoriserade Hanna-systemet.

3.

3.1 Skolans föregångare

Skolans föregångare var två av Stockholms Stads yrkesskolor, den ena var Hushållsskolan och den andra var Sömnadsskolan, vilken verkade på olika håll i staden mellan åren 1912 - 1971.
Den äldre skolan utbildade även internatföreståndare, barnskötare och flygvärdinnor.
Gymnasieskolans nuvarande namn tillkom 1971. I samband med att Stockholms alla yrkesskolor blev gymnasium förändrades Hushållsskolan till Hotell och Restaurang inriktad kurs.
Sömnadsskolan har blivit hantverksprogram. Ytterligare program har tillkommit med eller utan anknytning till den ursprungliga skolan.
För handlingar som rör yrkesskolan mellan 1913 - 1971, hänvisas till separat arkivförteckning över arkivet som förvaras hos Stockholms Stadsarkiv.

3.2 Skolhuset

Inez Göransson och Anna Kjederqvist är de rektorer vid yrkesskolan som deltog i planeringen och skapandet av byggnaden för Stockholms Stads yrkesskolor, sömnads- och hushållsskolan som sedermera fick namnet Sankt Görans gymnasium.

Skolbyggnaden i kvarteret Vallgossen vid Sankt Göransgatan 95, på Kungsholmen byggdes mellan åren 1954 - 1960. Projekteringen påbörjades 1 november 1954 och hela byggnationen var tänkt att omfatta ca: 30 000 kvadratmeter.
Byggnadens arkitekter var Léonie och Charles Edouard Geisendorf som fick i uppdrag att uppföra en skola för Centralskolorna för husligt arbete och yrkessömnad.
Byggnaden har ett arkitektoniskt sett starkt inflytande från Le Corbusier som väckte stor uppmärksamhet när den uppfördes. Byggnaden var föremål för flera artiklar i facktidskrifter för arkitektur och miljö, vilket i sin tur medförde att studiebesöken blev många från olika länder i världen.
Byggnadens exteriör är idag K-märkt.

För skolans inredning och skolbutiker anlitades arkitekt SIR Thea Leonhard för att utrusta med en för tiden modern och funktionell utrustning som skulle passa för skolans verksamhet. Både de allmänna utrymmena och hemvårdlokalerna inreddes med inredning från framstående svenska formgivare som Viola Gråsten, Carl Malmsten, Bruno Mathsson och Märta Måås Fjetterström. De framstående formgivarnas inredning skulle ge eleverna en känsla av kvalité och skönhet.

Tomten på Kungsholmen var en av de få återstående i det centrala Stockholm och skulle utnyttjas intensivt.
Byggnadsprogrammet omfattade yrkesskolornas lärlings- och yrkesskolstyrelsens centralförvaltning, stadens konsulentcentral, ett elevhem för ca: 50 elever, skolmåltidslokaler med kök och ekonomiutrymmen för ca 2000 portioner per dag, ett daghem för 60 små barn, en barnparkering för ytterligare 30 barn, fem lägenheter för personal, samlingssal med scen för 350 personer samt att 50 bilar skulle kunna parkera inom området.
Skolan var planerad att kunna ta emot 1000 elever som mest.

Skolans skulle byggas i två etapper och etapp ett var klar i slutet av 1959. Skolan togs i bruk redan under hösten 1959, men invigningen av skolan skedde först 1960 då hela byggnaden stod färdig. Eftersom byggnationen av skolan blev avsevärt mycket dyrare än beräknat så kom aldrig etapp två att byggas.

3.3 Lokalerna

Den 10 våningar höga fastigheten med den låga flygeln mot Sankt Göransgatan 95, uppfördes ursprungligen för de två yrkesskolorna som fanns i Stockholm på 1950 och 1960-talen.
Skolan var i praktiken två yrkesskolor staplade på varandra. De två nedre planen var ämnade för cafeteria, bibliotek, musiksal och expeditioner. I souterrängplanet fanns bageri, butiker och beställningskök.
Plan 3 - 5 var undervisningsenheter med undervisning i så kallade hemvårdsrum. Plan 6 var sömmerskeskolans bottenplan dit hissarna gick direkt i rusningstid. Plan 10 inrymmer skolans gymnastiksal. Från läsåret 2005/2006 ändras plan- och rumnumreringarna på skolan till fastighetsägarens standard, plan 1 blir i fortsättningen plan 2 och så vidare.

Gymnasieskolan som startade 1971 har alltid varit inrymd i dessa lokaler men årens lopp flyttat runt till olika plan och lokaler i fastigheten.

4. Skolans rektorer

Karin Fredriksson 1968 - 1988 Vårterminen ut
Barbro Hummel 1988 - 2000 Vårterminen ut
Lars Sydler 2000 - 2002 Vårterminen ut
Hans Cederberg 2002 - 2005 Avslutar i februari
Anita Dehlbom 2005 - 2008 Tillförordnad från mars, avslutar 30 juni 2008.

5. Skolans ledningsorganisation

Sankt Görans gymnasium har alltid haft en rektor som ledare. Av de fem rektorer som skolan har haft sedan 1971 har tre varit kvinnor och två män. I mitten av 1970-talet hade rektorn två biträdande rektorer Margit Åkervall och Margareta Brumér. Utbildningarna var då indelade i åtta ansvarsområden som vart och ett leddes av en studierektor. Områdes indelning i mitten av 1970-talet.

Område 1 - Beklädnadsteknisk linje för damkläder
Specialkurser
Teckning

Område 2 - Beklädnadsteknisk linje för herrkläder
Specialkurser
Konfektion
Vävutbildning
Gymnastik

Område 3 - Konsumtionslinje
Specialkurser
Arbetslivsorientering

Område 4 - Livsmedelsteknisk linje
Specialkurser
Yrkeskurs för internatföreståndare
Matematik
Vuxenutbildning

Område 5 - Vårdlinje med specialkurser
Svenska, Engelska och Franska

Område 6 - Vuxenutbildning Konsumtionsteknisk linje
Vård
Specialkurser

Område 7 - Vuxenutbildning för beklädnadsteknisk linje
Konsumtion
Specialkurser

Område 8 - Vuxenutbildning för beklädnadsteknisk linje
Konsumtion
Specialkurser

De åtta olika områdena förändrades successivt med åren, beroende på efterfrågan och elevantalet. Till läsåret 1977/1978 hade ansvarsområdena förändrats till fem olika områden, för att tillfälligt öka till sju områden under läsåret 1982/1983. Till läsåret 1983/1984 återgick antalet områden till fem och förblev så till läsåren 1985/1986 och 1986/1987 då områdena reducerades ytterligare till fyra för att tillfälligt öka till fem läsåret 1987/1988, 1988/1989.

Studierektorstjänsterna omvandlades till biträdande rektorstjänster till läsåret 1993/1994. De första två läsåren finns tre biträdande rektorer vid skolan. Sedan läsåret 1995/1996 har skolan fyra biträdande rektorer som svarar för fyra utbildningsområden på skolan. Ansvarsområdena idag är fördelade som nedan:

Område 1 - Hantverksprogrammet för skräddare och florister
Individuella program för Barn och fritid
Gymnasiesärskolan
Komvux. Omvårdnadsprogrammet

Område 2 - Hotell och restaurang + Individuella program
Introduktionskurs för vårdyrken för invandrare

Område 3 - Estetiska program gren för konst och formgivning
Samhällsvetenskapliga program med inriktning design och turist management

Område 4 - Barn- och fritids-programmet
Omvårdnadsprogrammet

Skolans ledningsorganisation har flera funktioner och arbetsmetoder som styrs av olika mötesformer som förekommit i skolan under åren. De olika mötesformerna och deras funktion och samband redovisas under nästa kapitel.

6. Samarbetsorganisationen vid skolan

6.1 ANT-grupppen

ANT-gruppen startar till läsåret 1997/1998 och har sju deltagare. Förkortningen står för Alkohol, Narkotika och Tobak. Gruppen uppstod för att samordna information och rådgivning kring ämnet. Gruppen bestod av lärare och skolsköterska vid skolan. ANT-gruppen verkade till slutet av 1990-talet.

6.2 Arbetarskydd

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetsskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten (ARS 68) träffad mellan kommunförbunden och personalorganisationerna i december 1968.
Organisationen av arbetarskyddet innebär att skoldirektionens arbetsområde är indelat i ett antal skyddsområden.
Den centrala förvaltningen och varje rektorsområde/gymnasieskola betraktades som ett arbetsställe och skyddsområde. Inom varje skyddsområde finns ett antal skyddsombud som representerar alla där verksamma personalkategorier. Samrådsgruppen fungerar också som lokala skyddskommittéer.
Skyddskommittén sammanträdde minst fyra gånger per år. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.3 Arbetsmiljögruppen

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetarskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten och personalorganisationerna 1982.

Inom den centrala förvaltningen finns en skyddskommitté, där antalet ledamöter skall vara 24 och antalet ersättare för dessa 24, varav hälften utses av de enskilda personalgrupperna.
Skyddsombud utses av varje arbetstagarorganisation (ett eller flera efter behov).
För samordnande verksamhet för skyddsombuden är huvudskyddsombud utsedda av personalorganisationerna.

6.4 Utskott för skyddsfrågor

Utskott för skyddsfrågor tillsattes för att speciellt hålla i dessa frågor. Ordförande i detta utskott är föredragare i skolans samrådsgrupp. Skyddsombud utses inom varje arbetsområde. Dessa ombud bildar utskottet för skyddsfrågor. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976)

6.5 Biblioteksnämnd

Enligt skolstadgan kan en biblioteksnämnd finnas i gymnasieskolan. Nämnden består av rektor som är ordförande, bibliotekarien och fyra lärare och två elever.

6.6 Elevrådet

Varje klass utser 1 ordinarie ledamot och en suppleant i elevrådet. Elevrådet väljer en styrelse som också fungerar som arbetsutskott. Styrelsen utser elevrepresentanter i samarbetsnämnd, biblioteksnämnd och i klass- och ämneskonferenser. Elevrådets protokoll kan arkiveras i skolans arkiv. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976)

6.7 Elevvårdskonferens

Skolans skoldirektion faställde den 26 juni 1969 för formerna kring hur elevvårdskonferenserna skulle utföras på skolorna. Inom varje rektorsområde/läroanstalt skall konferens för elevvårdsfrågor finnas. På elevvårdskonferensen handläggs elevvårdsärenden företrädesvis avseende enskild elev.
Ledamöter av elevvårdskonferensen är rektor/biträdande rektor, biträdande skolpsykolog, skolkurator och skolsköterska samt vid behandling av enskild elevs förhållanden vederbörandes klassföreståndare.
Enligt rektors beslut skall följande ingå som adjungerade ledamöter i elevvårdskonferensen: studierektor, skolläkare, skolpsykolog, yrkesvalslärare, och eventuellt annan av visst ärende berörd lärare samt tjänsteman vid barn- och ungdomsvårdande myndighet.
Vid behandling av viss elevs förhållanden skall rektor efter samråd med elevvårdskonferensen kalla elevens föräldrar eller vårdnadshavare till konferensen.
Ordföranden vid elevvårdskonferensen är rektor, eller efter dennes anmodan studierektor.
Elevvårdskonferensen sammankallas av rektor. Vid konferensen skall det föras protokoll av skolkurator eller skolpsykologen. Protokollet skall undertecknas av rektor och skolkuratorn.
Enligt ASÖ-Aktuellt 1973/1974 55 ingår även syokonsulenten som ledamot i elevvårdskonferensen.
Den som är involverad i dessa konferenser har tystnadsplikt. Inget får yppas om vad eller vilka som har behandlats under de möten som hålls. Bilagor till elevvårdskonferensens protokoll kan vara sekretessbelagda,
SekrL. Kap 7 § 9.

6.8 Festkommittén

Inom skolan har en utsetts en speciell kommitté som har hand om personalens sammankomster. Festkommittén har aldrig fört protokoll. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.9 Fortbildningsgruppen

Fortbildningsgruppen startar till läsåret 1995/1996. Gruppen består av nio representanter som verkar för olika program på skolan.

6.10 Företagsnämnden

Företagsnämnd fanns på skolan i syfte att främja goda arbetsförhållanden, trivsel och samarbetsanda samt gagna verksamhetens fortsatta utveckling och rationalisering. Skoldirektionens företagsnämnd är sammansatta av 22 ledamöter och 22 suppleanter lika fördelade mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Den sammanträder minst fyra gånger per år. Dessutom inrättades lokala underorgan, omkring 100 samrådsgrupper, dvs. i allmänhet en samrådsgrupp vid varje skolenhet och en vid centrala förvaltningen, i syfte att decentralisera och göra företagsnämndens arbete smidigt. Till företagsnämnden hör tre kommittéer: lokal- och materiel-kommittéen, personalvårdskommittéen, och förslagskommittéen. Den förstnämnda handhar frågor rörande lokalernas utrustning och utformning.
Personalvårdskommittéen behandlar miljö-, hälso-, trivsel- och personalutbildningsfrågor samt personalfrågor i övrigt. Förslagskommittéen handlägger av personalen inlämnade förslag till förbättring och rationalisering av arbete. Förslagen kan om så önskas inlämnas anonymt. Sedan de remitterats till vederbörande avdelning inom skolförvaltningen., avgörs om penningbelöning skall utgå eller ej. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.11 Krisgruppen

Krisgruppen är en grupp sammansatt av personal verksamma på skolan. Gruppen består av en krisledning med sex personer samt en krisgrupp med ytterligare sex personer. Rektor har det yttersta ansvaret och är sammankallande. Krisgruppen håller i alla personalen underrättade vid olycka samt sköter alla kontakter med media. Krisledningen har ansvar för skolans akuta handlande.
Krisgruppen tar kontakt med personer och institutioner utanför skolan som kan bli inkopplade om något hänt.
Krisgruppen startar läsåret 1994/1995.

6.12 Konstgruppen

På kulturrotelns uppmaning har på skolan tillsatts en konstgrupp.

6.13 MBL-gruppen

MBL-gruppen har förekommit inom skolan sedan 1970-talet. MBL förhandlingar har förekommit med jämna mellanrum på skolan. I dessa möten förhandlas om olika tjänsteförhållanden inom skolan. Mötesformen förändrades vid halvårsskiftet 1988 då mötesformen Samverkansgruppen (SVG) uppstår. Tanken är att man skall samverka till enighet och de olika parterna ej kan enas där går ärendet vidare till en MBL-förhandling. På skolan förekommer endast MBL förhandlingar vid ett par tillfällen per år.

6.14 Samarbetsnämnden

Samarbetsnämnden är ett rådgivande organ som skall underlätta ett gott samarbete mellan alla som är verksamma inom vår skola. Nämnden var obligatorisk för gymnasieskolan. Nämnden var består av rektor, två lärare, två elever och två andra ledamöter. De två sistnämnda ledamöterna och ordförande utses av skolstyrelsen.
(Skolans information till personalen läsåret 1975/1976). Mötesformen är i dag upplöst.

6.15 Samrådsgruppen

Samrådsgruppen är ett lokalt underorgan för företagsnämnden. I samrådsgruppen skall arbetsledare och arbetstagare vara representerade. Representanter utses av respektive fackförening. Ordförande utses av samrådsgruppen.

6.16 Samverkansgruppen

Samverkansgruppen påbörjade sin verksamhet läsåret 1998/1999. Gruppen är en efterföljande konstruktion av den äldre MBL-förhandlingsformen som upphör vid halvårsskiftet 1998. I Samverkansgruppen ingår rektor, biträdande rektor samt personalrepresentanter. Gruppen för protokoll som skall arkiveras i skolans arkiv.

6.17 Skoladministrativt sammanträde

Skoladministrativt sammanträde hölls som regel första måndagen varje månad. Vid dessa informerade arbetsledare och skoladministrativa funktionärer varandra om olika arbetsuppgifter, och de olika arbetsområdena samordnas. ( Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).

6.18 Skolkonferens

Skolkonferens är ett organ för information och samråd. Den skall sammanträda två till fyra gånger per termin.
I skolkonferensen skall ingå sex elevrepresentanter, som utses av eleverna, samt sex personalrepresentanter fördelade på tre lärare, en vaktmästare, lokalvårdare eller skolmåltidspersonal. Två övrig personal som kurator, skolsköterska, psykolog, syokonsulent, bibliotekarie, expeditionspersonal m.fl.
Personalrepresentanter utses på personalkonferensen för ett läsår i taget.
1982/1983. Skolkonferensens arbetsvillkor bestäms av gymnasieförordningens 4:e kapitel, Samverkansorganisationen 2002.

6.19 Skolledarsammanträde

Skolledarsammanträde hölls som regel varje måndag. Vid dessa planerade, rapporterade och informerade skolledarna varandra. (Skolans information till personalen läsåret 1975/1976).
Skolledaresammanträden har fortgått men bytt namn till Ledningsgruppen. Ledningsgruppen har protokoll för sina möten fram till 2002 då man slutar föra protokoll vid dessa möten.

6.20 Skyddskommittén

Det inom skoldirektionen arbetsområde organiserade arbetarskyddet fungerade i enlighet med gällande arbetarskyddslagstiftning och en överenskommelse om allmänna regler för den lokala arbetarskyddsverksamheten och personalorganisationerna 1975.
Organisationen av arbetarskyddet innebär: Varje rektorsområde/gymnasieenhet utgör i princip ett skyddsområde.
Alla skyddsombud vid gymnasieenheten bildar tillsammans med rektor och en studierektor, vilka är arbetsgivarrepresentanter, en skyddsgrupp. Skyddsombud utses inom varje arbetstagarorganisation. För samordnande verksamhet för skyddsombuden är huvudskyddsombud utsedda av personalorganisationerna.
Varje klass utser ett skyddsombud bland eleverna. (Skolans information till personalen läsåret 1977/1978).

7. Medbestämmande för elever och personal

7.1 Personalens ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och att ta ansvar i sitt arbete skall omfatta alla i personalen. Arbetsplatsträffarna (APT) tar upp frågor från (SVG) samverkansgruppen och ger SVG egna frågeställningar eller förslag för att all personal skall bli delaktig.

7.2 Elevernas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla samarbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (1 kap. 2 och 9 §).

8. Historiska notiser

Genom årens lopp har skolan haft många internationella kontakter via studiebesök, vilket man kan se i de gästböcker som finns bevarade i skolans arkiv.

Under 1970-talet höll man en speciell dag med visningar av folkdräkter som skapats på skolan i samband med denna visning hade man musik och folkdans i skolans entré vid visning.
Skolan har även hållit flera modevisningar där eleverna själva fått visa upp sina alster i skolan.

Skolan har även haft samarbete med flera företag och institutioner där man visat upp sina kunskaper i gemensamma utställningar. Ett exempel är "Hantverk" på Stockholms hantverksförening, Götgatan 61 i Stockholm. Utställningen "Yrkesutbildningen i Stockholm 75 år. Från 3 yrken till 200" visades på Stockholms kulturhus 1987. Våren 2005 ställde skolans elever ut sina elevarbeten i Västermalmsgallerian.

Skolans elever på Hotell- och restaurangprogrammet har varit delaktiga i arbete bakom årets kock, som hjälpkockar under flera år.

Skolans elever på Floristlinjen har under flera år dekorerat Stadshuset med blommor i samband med Nobelfesten.

9. Förkortningar som används på Sankt Görans gymnasium

I skolans handlingar förekommer ett stort antal förkortningar från åren 1975 och fram till i dag. De som förekommer i olika protokoll och kataloger har sammanställts här nedan. Efter läsåret 1986/1987 förekommer inte längre några förkortningslistor i skolkatalogerna.

Be = Beklädnadsteknisk linje
BF = Barn- och Fritidsprogrammet
Bsk = Kurs för utbildning till barnskötare

EB = Kurs för grundutbildning av ekonomibiträden
ES = Estetiska programmet
ES/SP = Estetiska programmet, Samhällsvetenskapligt program
ES/HR = Estetiska programmet, Hotell- och restaurang

FHV = Fortbildningskurs för vårdare

Hantv = Kurs för utbildning i hantverksyrken, från 1984/1985
Ht = Hemteknisk kurs
HtS = Hemteknisk skolan, särskild kurs
HV = Yrkeskurs för hemvårdare (Hantverksprogrammet)

IK = Yrkeskurs för internatföreståndare
IL = Internatföreståndarlinje från 1977/1978
IV = Individuella programmet
IVIK = Individuella programmet, introduktionskurs

KB = Verkstadsskola för konditorer och bagare
KeK = Konsumentekonomisk kurs, från 1983/1984
KIP = Yrkesskola för klänningssömmerskor (Påbyggnadskurs)
KIK = Kurs för komplettering av internatföreståndarutbildning.
KLP = Verkstadsskola för klänningssömmerskor(påbyggnadskurs), 1977/1978

Ko = Konsumtionslinje
Konf = Verkstadsskola i konfektionssömnad
KUL = Kurs för utbildning av lekplatspersonal
Kö = Verkstadsskola för körsnärer

Li = Livsmedelsteknisk linje
LiEB = Livsmedelsteknisk kurs - för ekonomibiträden i storhushåll från1985/1986
LiRe = Livsmedelsteknisk kurs - för, Restaurang, 50 veckor, från 1986/1987
LiSt = Livsmedelsteknisk kurs - för storhushåll, från 1985/1986
LiSTII = Livsmedelsteknisk kurs - för storhushåll II, från 1985/1986
LP = Kurs för lokalvårdspersonal
LYO = Kurs för lokalvårdspersonal, från 1980/1981

OP = Omvårdnadsprogrammet

Pä = Verkstadsskola för pälssömnad, Pälsteknisk linje, från 1977/1978

SDP = Yrkesskola för damskräddare (Påbyggnadskurs)
SHP = Yrkesskola för herrskräddare (Påbyggnadskurs)
SK = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (sjukhus kök)
SM = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (skolmåltider)
Ss = Social servicelinje
S-skolan = Särskolan
Stk = Storhushållsteknisk yrkeskurs

TS = Kurs i textilkunskap, sömnad
TV = Kurs i textilkunskap, vävning

Vd = Vårdlinje

YB = Yrkeskurs vid barnavårdsskolan
YF = Yrkeskurs för fartygskockar
YK = Yrkeskurs för kokerskor och kockar (större hushåll)
2YV = Ettårig yrkeskurs för vävning i institutioner och företag

10. Arkivmaterialet

10.1 Viktigare handlingstyper

Verksamhetsprotokoll, utgåendehandlingar i kopior, diariet, register och liggare, inkommande handlingar såsom skrivelser, ämnesordnade handlingar som skolans diarieförda handlingar, räkenskaper, kalendarium, pressklipp, receptsamling, betyg, klasslistor, fotografier m.m.
Arkivet är förtecknat enligt det allmänna arkivschemat och handlingarna ligger i arkivkartonger i A4-format i de flesta fall. Affischer förvaras i rulle.

10.2 Förvaring

Den 30 juni 2008 lades skolan ned och arkivmaterialet förvaras från och med den 13 augusti 2008 på Stockholms Stadsarkiv.

Skolhälsojournaler förvaras på Utbildningsförvaltningens Centralarkiv, Hantverkargatan 2. Där finns även personaladministrativa handlingar.

10.3 Luckor i materialet

Flera av de serier som materialet har förtecknats i är inte fullständiga. Det är framförallt de fyra största läsåren som saknas i materialet t.ex. protokollserierna A2 - A7. Det finns inget diarium bevarat före den 1990 eftersom skolan inte har haft ett system för diarieföring före 1991. Enstaka volymer ur arkivet är på drift och efterlyses för närvarande i skolans personaltidning.
I många fall saknas de första fem åren av Sankt Görans gymnasiums tid, en orsak till detta kan vara att man vid övergången från yrkesskola till gymnasium, inte har avslutat handlingsserierna vid yrkesskolans nedläggning och inte startat på nytt när gymnasiet startade 1971. Delar av materialet kan troligen sökas i Hushålls- och sömmerskeskolans material, något som kommer att fodra mycket tid och varsam genomgång av det äldre materialet som ännu inte ordnats och förtecknats.

10.4 Sökingångar i materialet

Arkivförteckning med innehållsförteckning har sammanställts och reviderats under arbetets gång våren 2005.
En arkivbildningsplan där alla handlingstyper som förekommer inom skolan har upprättats under våren 2005. Arkivbildningsplanen är den samma för alla Stockholms gymnasieskolor.

10.5 Gallringsbeslut

Gallringsbeslut finns men har inte hunnit sammanställas vid skrivande stund.
Gallringslistor och beslut kommer att sammanställas under våren 2005.

10.6 Sekretess

Sekretess kan förekomma i vissa serier av materialet t.ex. vissa handlingar som berör Särskolan. De seriesignum som berörs av sekretess är t.ex. kuratorshandlingar.

10.7 Giltig arkivbildningsplan

Arkivbildningsplanen för Sankt Görans gymnasium är den samma som för alla skolor inom Stockholms utbildningsförvaltning, denna revideras med jämna mellanrum.

10.8 Arkivansvarig

Ansvariga för arkivet från och med 2008 08 13 är Stockholms Stadsarkiv.

11. Källförteckning

Skolans kataloger 1975/1976, 1977/1978, 1978/1979, 1980/1981, 1981/1982, 1982/1983, 1983/1984, 1984/1985, 1985/1986, 1986/1987, 1987/1988, 1988/1989, 1989/1990, 1990/1991, 1991/1992, 1992/1993, 1993/1994, 1994/1995, 1995/1996, 1996/1997, 1997/1998, 1998/1999, 1999/2000, 2000/2001, 2004/2005.

Gymnasieförordningen 2002

Pressklipp

Arkivhandlingar i skolans material


Upprättare av Arkivhistorik
Caroline Swenson

Ämnesord

Ämnesord, ort
Stockholms stad

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2009-06-26 09:47:19
Senast ändrad2016-04-25 14:48:25