Arkiv

Televerket. Luleå sektion. Ingenjörskontorets arkiv

Televerkets arkiv - Landsarkivet i Härnösand - samlingspost

Grunddata

Referenskod

SE/HLA/136/1360028

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/dqQNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

9,9 Hyllmeter (-)

Datering

1895	–	1978		(Tidsomfång)
1918	–	1968		(Huvudsaklig tid)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F II:55/2004, Lev 68/2004

Arkivinstitution

Riksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)

Arkivbildare/upphov

Televerket

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivet har tidigare haft arkisnummer se/ra/420509.254. Nytt arkisnummer i samband med leverans till Landsarkivet i Härnösand den 29 mars 2004. Televerket VI distriktet Luleå sektion ingenjörskontor 1895-1973 Förteckning: Håkan Åhlenius, Benita Ahlgren, utan år Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1998 Handläggare: Roger Nyberg
Allmän anmärkning	Etiketterna är endast märkta "Televerket VI distriktet Luleå sektion", ingenjörskontoret anges ej.
Inledning (äldre form)	Den 1 januari 1908 bildades Sjunde linjedistriktet med distriktskontor i Luleå. Distriktet ingick i linjebyrån och omfattade Västerbottens och Norrbottens län. Den huvudsakliga verksamheten var anläggnings- och underhållsarbeten av telegraf- och telefonnäten. Reparatörer fanns även i Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå. Sjunde linjedistriktet drogs in 1920 och verksamheten överfördes till Sjätte distriktet (VI:e distriktet). Luleå sektion, ingenjörskontoret bildades 1920 och omfattade Norrbottens län. Sektionen ingick i Sjätte linjedistriktets avdelning med huvudkontor i Sundsvall. Sammanlagt ingick fyra sektioner i distriktet. Linjesektionen upphörde den 1 februari 1967 då Luleå teleområde övertog verksamheten. De huvudsakliga verksamheterna var anläggnins- och underhållsarbeten av telegraf- och telefonnäten. Verksamhet fanns även i Boden, Kiruna, Kalix och Piteå samt i Gällivare och Haparanda. Arbetsuppgifterna inom sektionen var drift och anläggning av nya eller ändring av befintliga ledningar mellan stationer och abonnenter samt att stationer, telegraf- och telefonnät var i fullgott skick. Efter första världskriget kom den verkliga utbyggnaden av telefonnätet då de tekniska resurserna tillät ett förgrenat linjenät med understationer och andra anordningar för glesbygden. Av försvarspolitiska skäl har vissa anläggningar byggts i Norrland, bl.a. 1898-1902 anlades en telegrafförbindelse längs stambanan Luleå - Stockholm. Ledningar till övre Norrland följde nästan helt och hållet kustlandsvägen. En ny telegrafförbindelse anlades 1913 från Stockholm över Östersund till Luleå och samma år telefonförbindelsen Boden - Morjärv - Karungi. Ledningssystemet från Boden byggdes ut mot finska gränsen och 1941 anlades rikskabeln mellan Boden och Töre. År 1898 knöts Norrland till rikstelefonnätet och därmed började i denna del av landet nya stationer och anläggningar att byggas. 1913 var riksnätet utbyggt mellan Gällivare - Överkalix - Pajala och Junosuando. och från Myrheden över Arvidsjaur till Arjeplog. 1905 byggs ett antal fristående samtalsstationer på sträckan Gällivare - Överkalix och 1906 var behovet av växelstationer i Norrland stort. I dessa glest befolkade områden löstes telefonfrågan genom att intressenterna fick teckna abonnemang och därmed lämna kostnadsfria stolpar, körslar och arbetslag som bidrag till anläggningskostnaderna. 1916 anlades de s.k. ödemarksanläggningarna mellan Jokkmokk och Kvikkjokk och 1918 mellan Vittangi - Soppero - Karesuando. 1920 öppnades den första telefonförbindelsen med Finland mellan Haparanda och Torneå. Norrlandskabeln byggdes ut från Umeå till Luleå och Boden 1942. Det saknas handlingar i arkivet - handlingar har försvunnit i samband med omorganisationer och flyttningar. I vissa fall saknas det handlingar för hela årtionden. I arkivet ingår även handlingar från norra distriktet och sjunde distriktet. Personalhandlingar finns i Luleå teleområdes arkiv och Region Nords arkiv.

Kontroll

Senast ändrad

2014-11-12 10:05:33

Den 1 januari 1908 bildades Sjunde linjedistriktet med distriktskontor i Luleå. Distriktet ingick i linjebyrån och omfattade Västerbottens och Norrbottens län.

Den huvudsakliga verksamheten var anläggnings- och underhållsarbeten av telegraf- och telefonnäten. Reparatörer fanns även i Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå. Sjunde linjedistriktet drogs in 1920 och verksamheten överfördes till Sjätte distriktet (VI:e distriktet).

Luleå sektion, ingenjörskontoret bildades 1920 och omfattade Norrbottens län. Sektionen ingick i Sjätte linjedistriktets avdelning med huvudkontor i Sundsvall. Sammanlagt ingick fyra sektioner i distriktet. Linjesektionen upphörde den 1 februari 1967 då Luleå teleområde övertog verksamheten.

De huvudsakliga verksamheterna var anläggnins- och underhållsarbeten av telegraf- och telefonnäten. Verksamhet fanns även i Boden, Kiruna, Kalix och Piteå samt i Gällivare och Haparanda.

Arbetsuppgifterna inom sektionen var drift och anläggning av nya eller ändring av befintliga ledningar mellan stationer och abonnenter samt att stationer, telegraf- och telefonnät var i fullgott skick. Efter första världskriget kom den verkliga utbyggnaden av telefonnätet då de tekniska resurserna tillät ett förgrenat linjenät med understationer och andra anordningar för glesbygden.

Av försvarspolitiska skäl har vissa anläggningar byggts i Norrland, bl.a. 1898-1902 anlades en telegrafförbindelse längs stambanan Luleå - Stockholm. Ledningar till övre Norrland följde nästan helt och hållet kustlandsvägen. En ny telegrafförbindelse anlades 1913 från Stockholm över Östersund till Luleå och samma år telefonförbindelsen Boden - Morjärv - Karungi. Ledningssystemet från Boden byggdes ut mot finska gränsen och 1941 anlades rikskabeln mellan Boden och Töre.

År 1898 knöts Norrland till rikstelefonnätet och därmed började i denna del av landet nya stationer och anläggningar att byggas. 1913 var riksnätet utbyggt mellan Gällivare - Överkalix - Pajala och Junosuando. och från Myrheden över Arvidsjaur till Arjeplog.

1905 byggs ett antal fristående samtalsstationer på sträckan Gällivare - Överkalix och 1906 var behovet av växelstationer i Norrland stort. I dessa glest befolkade områden löstes telefonfrågan genom att intressenterna fick teckna abonnemang och därmed lämna kostnadsfria stolpar, körslar och arbetslag som bidrag till anläggningskostnaderna.

1916 anlades de s.k. ödemarksanläggningarna mellan Jokkmokk och Kvikkjokk och 1918 mellan Vittangi - Soppero - Karesuando. 1920 öppnades den första telefonförbindelsen med Finland mellan Haparanda och Torneå. Norrlandskabeln byggdes ut från Umeå till Luleå och Boden 1942.

Det saknas handlingar i arkivet - handlingar har försvunnit i samband med omorganisationer och flyttningar. I vissa fall saknas det handlingar för hela årtionden. I arkivet ingår även handlingar från norra distriktet och sjunde distriktet. Personalhandlingar finns i Luleå teleområdes arkiv och Region Nords arkiv.

Serier (34 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Protokoll och föredragningslistor		Läsesal
A 1	Informationsmötesprotokoll	Serien i arkivkartong. Innehåller kopior med föredragningslistor.
C	Diarier		Läsesal
C 1	Diarier över hemliga handlingar	Serien inbunden. Handlingarna till diarierna har gallrats.
D	Register och liggare		Läsesal
D 1	Arkivförteckningar	Serien i arkivkartong.
E	Inkomna handlingar		Läsesal
E 1	Inkomna cirkulär	Serien i arkivkartong. Spridda år.
E 2	Inkomna protokoll	Serien i arkivkartong.
F	Handlingar ordnade efter ämne		Läsesal
F 1	Handlingar ordnade efter dossiéer		Läsesal
F 1 A	Ämnesordnade handlingar, huvudserie	Serien i arkivkartong. Serien avser in- och utgående handlingar.
F 1 B	Handlingar ordnade efter område	Serien i arkivkartong. Innehåller in- och utgående handlingar ordnade efter ort. Se även serie F 3 B.
F 1 C	Handlingar ordnade efter arkiveringsplan	Serien i arkivkartong. In- och utgående handlingar ordnade efter 1957 års arkiveringsplan för Televerkets driftavdelning. Del av arkiveringsplan ingår i volymerna. Handlingarna avställda i tre- och tvåårsperioder. Serien fortsätter i arkiv Luleå teleområde F 1 A.
F 2	Personalhandlingar		Läsesal
F 2 A	Personalärenden	Serien i arkivkartong. In- och utgående handlingar ordnade i dossiéer efter alfanumeriska principer.
F 2 B	Personalkort med betygsböcker	Serien i arkivkartong. Alfabetiskt ordnade. Serien avser linjearbetare om inte annat anges. Se även arkiv Luleå teleområde F 2.
F 2 C	Kontrakt angående skötsel av växelstationer	Serien i arkivkartong. Serien avser Luleå, Haparanda, Kalix och Gällivare centralstationsområde. Handlingarna utgörs av avskrifter/kopior. Se även arkiv Luleå teleområde F 2 c.
F 2 D	Personalförteckningar, betyg, tjänstematriklar	Serien i arkivkartong. Se även arkiv Luleå teleområde F 2.
F 2 E	Handlingar rörande kurser och utbildningar	Serien i arkivkartong. Handlingarna ordnade efter ämne, med register.
F 3	Teknik och anläggningar		Läsesal
F 3 A	Handlingar rörande teknik	Serien i arkivkartong.
F 3 B	Handlingar rörande stationer/fastigheter	Serien i arkivkartong. Handlingarna ordnade alfabetiskt efter stationer. Serien avser in- och utgående handlingar, byggnadsritningar, hyreskontrakt, protokoll.
F 4	Telegraf- och telefonkartor	Serien inbunden.
F 5	Överenskommelser/fastigheter		Läsesal
F 5 A	Överenskommelser med Statens Järnvägar, SJ	Serien i arkivkartong. Serien avser uppgifter rörande gemensamma linjer mellan SJ och Televerket.
F 5 B	Överenskommelser rörande brandalarmering	Serien i arkivkartong.
F 6	Handlingar rörande linjearbetarstrejken	Serien i arkivkartong.
G	Räkenskaper		Läsesal
G 1	Kolumndagböcker	Serien inbunden.
G 2	Journaler över förskott	Serien i arkivkartong. Serien avser ej avförda medel.
Ö	Övriga handlingar		Läsesal
Ö 1	Handlingar rörande driftvärnet	Serien i arkivkartong. Fotografier se Ö 2.
Ö 2	Fotografier	Serien i arkivkartong. Serien överförd till Telemuseum.