Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

Ingen titel

YRKESINTERVJUER, MINNESINSAMLING

Grunddata

ReferenskodSE/N009/VMA_11750-1/Z 1/[H10431]
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/le5Y0Cyi3ILDMWDd6653y7
ExtraID[H10431]
ArkivinstitutionLänsmuseet Varberg

Innehåll

Allmän anmärkningVMT 20.
Intervju med Fritz Noaksson, Lossbygget, Veinge.
F N berättar om gamla personer, Sven Nilsson i Slättevrå, Sven Petters Johan i Betlehem, lille Sammel, sme-Noaksen (?), Karl i Vrå.
F N berättar om sina resor i USA.
Sven Magnus Göransson, Åkerbergshult, "vekastapredikan".
F N:s farmor var målare (bibliska motiv).
Morfar Per Jönsson på Norrgård (Veinge).
Sägen om Veinge kyrkas byggande.
Knäredskyrkan (klockan ramlade ner - ny kyrka byggdes).
Kyrkoherde Montelius i Odensjö - släkt med Carl von Linné. Brorson till Johannes Vislander, syssling till Wigforss. Släkt i Hyhult (?) Sven-Johan, Nils-Petter, Per.
Gästgivaren i Breared Gustav Nilsson.
Stenhuggarna Johan och Otto Friberg, Th. Thoreson och Herman Hansson berättar.
Identifiering av bilder. Simstadion = Storstenbrottet. Kolbrottet = Storbrottet.
Ljus granit från Bohuslän till Varberg, i Varberg grön granit (i Simstadion) gatsten och monument (Bågspännaregruppen i Stockholm). Kranen gick sönder flera gånger - olyckor.
Sten från Bohuslän på grund av att det var svårt få hela block i Varberg (import från Malmön) på "livstidsfångarnas tid" - sent.
Starke Persson, gubben Andersson, gubben Holmkvist, Stora Andersson, Brodd, Rydin.
Stora block a) exporterades (till England) b) slipas - finhöggs i Varberg.
Första världskriget lamslår stenhuggeriet.
1900-1914 fångarna gjorde även finhuggeri - monumentarbeten.
Sarkofag till Belgien.
Trottoarsten, kantsten.
Det mesta av Varbergs sten från Teaterberget började 1897.
Stenhuggare.
Vilken period dominerade gatstenen - troligen till och med 1895 i och med Storbrottet. Mellan 1888 och 1893 började Storbrottet.
Olika basar Eklund, Harald Johansson, Backlund, August Johansson, Leander, Höglund.
Övriga stenbrott. August Eliasson vid Simstadion. Olof Nilsson, Apelviken. Karl Gustavsson, Kungsgatan 1, köpte byggnadssten. Tyska berget - Stockholmsbolaget. Stenhuggeri vid Ås (?) bara monument före 1900.
Ångkvarnen kom upp 1920.
På engelska lyckan många små brott. Fyra stenhuggare från Borgholm högg urnorna till riksdagshuset, Stockholm av röd malmön-granit.
1884-97 fanns disciplinkompaniet. Rymde 2 gånger cirka 150 man. En del stannade kvar som stenhuggare. Mest civila stenhuggare, ett par hundra.
Eliassons i Platsarna.
Disciplinkompaniet i kompaniet upp till fem-sex år. Inspärrade i Eskils sal.
Civila stenhuggare max 20 kronor/veckan. 14 öre/timman för grovarbetare, 17öre/timman borrare. 11 timmars arbetsdag.
Proletärt yrke lön - bostäder dåliga. Enda industrin i Varberg jämfört med andra industrier relativt bra men ackordsarbete. Dock frihet - skaparglädje.
Mesta exporten till Tyskland - efter första världskriget stenen slut.
I Bohuslän mer lättarbetad sten.
Dåliga levnadsförhållanden - bättre på grund av facket - nattarbete hårt.
Finns bra sten kvar - Teaterberget, Platsarna.
Intervjuade bröderna Johan och Otto Friber, handlande Theodor Thoresson H. Hansson, anställda vid stenhuggeriet från 1880-talet till 1914.
Intervjuare: Albert Sandklef och Nils Strömbom.

Kontroll

Skapad2018-08-28 10:49:41
Senast ändrad2018-08-28 10:49:41