Sök i arkiven
Genvägar MENY

Folkets Hus & Park, Sundsvall  (1898 – )

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (B - Ekonomiska föreningar)
KategoriFörening. Ospecificerad (Folkets Hus)
HistorikH I S T O R I K
Depå 2
20784 Folkets hus och park upa, Sundsvall
Ur Svenska Folkrörelser V Folkets Hus och Parker 1939:
Föreningen Folkets hus bildades 1897. Föreningen inköpte 1908 en fastighet, vilken omändrades så att man fick en samlingslokal rymmande 125 personer och ett par expeditionsrum. Denna byggnad ersattes 1930 med ett stort, modernt och rymligt Folkets hus. Byggnadskostnad: 1 000 000 kr. Andelskapital: 52 375 kr. Fonder: 160 170 kr (gemensamt med Folkets park). Taxeringsvärde: 750 000 kr.
Fastigheten omfattar en biografsalong, som rymmer 464 personer, A-sal med 200, B-sal med 80, C-sal med 100 och D-sal med 65 sittplatser, sex expeditionslokaler, fyra rum för ABF, hotell med 22 gästrum jämte två personalrum och kök, kafé och konditori med tre personalrum, fem affärslokaler och lika många bostadslägenheter, tre enkelrum och vaktmästarbostad.
Folkets Husföreningen
Föreningen hade 1908 kommit så långt, att den kunde skaffa sig en egen fastighet. Man förvärvade då ett bostadshus, som blev föremål för genomgripande omändringsarbeten. Organisationerna fick här tak över huvudet, och för att föreningen bättre skulle kunna finansiera företaget uthyrdes en del av fastigheten till tidningen Nya Samhället. Under åren tillväxte de fackliga föreningarna alltmer och krävde större utrymmen. Slutligen blev trångboddheten så stor i Folkets hus, att en del av föreningarna tvingades att söka sig samlingslokaler på andra håll. Under dessa omständigheter var det på tiden att något gjordes till avhjälpande av lokalbristen. 1927 inriktade sig tre ekonomiska föreningar på att åstadkomma ett nytt Folkets hus i Sundsvall.
De tre initiativkraftiga sammanslutningarna voro Folkets husföreningen, Föreningen Folkets park och kooperativa caféföreningen Framtiden. Samarbetet blev det bästa mellan de tre föreningarna redan från början. Det hör nämligen till saken, att andelsägarna och styrelseledamöterna voro i huvudsak samma personer i alla tre föreningarna. Byggnadsfrågan löstes nu och redan 1928 började huset uppföras.
Trots att utrymmena voro väl tilltagna i fastigheten ha dock lokalerna blivit otillräckliga. Just med tanke på framtida utbyggnad av Folkets hus förvärvades 1938 en angränsande, obebyggd tomt för 21 000 kr. Samma år påbörjades en uttaxering inom fackföreningarna i staden till förmån för Folkets hus, vilken under året inbringat 9 999 kr., som påförts företagets grundfond. Folkets husföreningens affärsgrenar (biografen China, Café Framtiden och Folkets hus tobaksaffär) ha samtliga givit gott ekonomiskt resultat.
Av märkesmän må här nämnas O. Svensson, som var föreningens sekreterare i 33 år och J. G. Nordberg, som under 20 år innehade kassörsposten. Första styrelsen utgjordes av W. Söderberg, ordf., J. A. Sehnberg, v. ordf., O. Svensson, sekr., Axel Hultqvist, v. sekr., och P. J. Lindqvist, kassör.
Föreningen Folkets Park
Åren 1901-1912 arrenderade Föreningen Folkets park ett område, som sedermera inköptes och utökades. Anläggningskostnad: 261 000 kr. Taxeringsvärde: 179 400 kr. I parken finns en teater, som byggdes 1919 och 1926 försågs med tak. Där äro 1 000 sitt- och 200 ståplatser. Vidare har folkparken utrustats med restaurang, dansbana med tak och nöjesanordningar. Till parken hör även en bostadsvilla om sex rum och köksträdgård.
År 1901 beslöt Sundsvalls arbetarekommun att skaffa sig en festplats, där stadens och distriktets arbetare kunde samlas till vila och förströelse. Ett vretområde arrenderades samma år av ett bryggeribolag, där några fester höllos på eftersommaren.. Namnet på området var Stenbacksvreten, så man kan göra sig en föreställning om, hur den plats såg ut, som redan från början kallades Folkets park. Där fanns en lada, som inreddes till förvaringsrum, kontor och klädloge. Framför ladan gjordes en utbyggnad, vilken användes till teaterscen för olika artister, i början mest hemma-amatörer. Serveringen skedde ute i det fria vid långa bord och köket byggdes vid en vattenkälla. Allt var således synnerligen primitivt till att börja med. Arbetarekommunen, som fartfarande stod för rusthållet, beslöt 1912 att bilda en ekonomisk förening, då bryggeribolaget gått med på att sälja parkområdet.
Andelsägare blevo från början endast Sundsvalls arbetarekommun och fyra andra kommuner, som förut tillhört Sundsvalls arbetarekommun. Såsom framgår av ovanstående har folkparken sedan dess betydligt utökats. Av de män, som med stor nit arbetat för Folkets park i Sundsvall, må här nämnas Olle Svensson, som tillhörde styrelsen i olika perioder ett 20-tal år, L. W. Karlström, A. Carlsson,
C. G. Hellberg, Joel Nordin, Otto E. Pettersson, som är parkföreståndare sedan 1909, Albert Sjölund och Alfred Fröst, vilka båda sistnämnda ha tillhört styrelsen i över 20 år. Numera framlidne riksdagsmannen C. A. Svensson har även nedlagt stort intresse för föreningen, liksom f. d. redaktör J. A. Henriksson, som för arbetarekommunens räkning underskrev det första arrendekontraktet.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/FAY2/2_20784
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/GjOfK6MLCascyvac7Oana1
SpråkSvenska
ExtraID2_20784