FRÄNDEFORS KOMMUN 1863 - 1973.FRÄNDEFORS KOMMUN 1863-1973: SKOLARKIV ( – 1973)

Myndighet

Kategori

Kommunal myndighet. Ospecificerad (Skolornas arkiv)

Historik

H I S T O R I K
Frändefors kommun - 1973
2022 SKOLARKIV
1974.01.01 sammanslogs Frändefors kommun med Vänersborgs kommun.
SKOLHISTORIK
Sockenstämmoprotokoll från första hälften av 1800-talet förtäljer att det även före 1842 års skolstadga fanns ett visst skolväsen i Frändefors. Prästen och klockaren var i 1686 års kyrkolag ålagda att se till att barnen fingo lära sig läsa i bok. Barn till mindre bemedlade föräldrar erhöll viss hjälp från socknens fattigkassa för undervisningens ordnande. Muntliga traditioner berättar att gården Rösshult hade en enskild skola på 1870-talet, där barn från bygden undervisades. Sockenstämmoprotokoll från tiden närmast före år 1842 berättar också om barn, som hänvisades till kyrkorådet för att prövas i sina kunskaper.
Enligt sockenstämmoprotokoll 1843 inrättades en så kallad flyttande skola i Frändefors församling. Skolan öppnades den 1 februari 1846 med Johannes Elg som lärare. Socknen indelades i rotar, som sammanföllo med husförhörsrotarna. Varje rote fick sörja för lokal, varefter skolan flyttade mellan rotarna tills socknen genomgåtts. Då socknen hade 15 skolrotar, blev lästiden i varje rote ganska kort. År 1853 beslöts anställa ytterligare en lärare. Frändefors indelades nu i två så kallade läggedelar (skolområden), östra och västra. Därigenom fördubblades lästiden i varje rote.
De första fasta skollokalerna kom år 1881 då sex skolhus togs i bruk. Fortfarande tillämpades den flyttande skolorganisationen och lärarnas antal var tre stycken.
År 1896 övergick församlingen till fasta skolor av F-formen, som innebar förening med småskola och lärarnas antal utökades till sex. Efter denna tid kan utvecklingen i stort sett följas i skolans liggare.
(Efter folkskollärare G Vesterdahls historik till skolans 100-års jubileum 1942).
SKOLOR INOM FRÄNDEFORS KOMMUN
Anulfsbäckens småskola / folkskola / skola / skolrote 1882 - 1966,
Andra skolområdets småskola 1882 - 1917,
Bjurhems småskola / skola 1917 - 1943,
Brasmeryr / Brasmeruds småskola / skola 1882 - 1965,
Dalboskolan, högstadium 1979 -
Derrenäs-Snappstakans småskola 1903? - 1917,
Dykälla 1872 - ?
Ekenäs skola 1917 - 1965,
Flicksäters småskola / folkskola / skola 1882 - 1967 - ,
Flyttande folkskolan 1843/1846 - 1896 för Rud, Ekenäs, Dissingtakan, Kattholmen, Binäs, Flicksäter,Dykälla.
Flyttande skolan inom Lund och Sivikens rotar 1897 - 1907 ,
Fortsättningsskola 1926 - 1960,
Frändefors första skolområdet /småskola 1877 - 1918,
Frändefors folkskola 1917 - 1959 ,
Frändefors skola / centralskola 1960 - 1974 -,
Frändefors östra folkskola 1866 - 1879,
Gömmans skola / skolområde 1882 - 1965,
Kärserud 1872 - ?
Lunds småskola / skolrote,
Lönhult / Lönnhult småskola 1894 - 1917,
Prästgårdens småskola,
Ris folkskola / skola 1882 - 1965?,
Rotenäs skola 1895 - 1965?,
Rösebo / Rössebo skola 1882 - 1967 ,
Sivikens (Sivikans) småskola / folkskola / skola / skolrote 1882 - 1965 - 1980-talet,
Skarbo skola 1917 - (1965?) ,
Torp-Holmens småskola / flyttande småskola 1903 - 1917 ,
Tjärtakans skola 1895 - 1909.
HISTORIK INOM SKOLORNA
I början av 1960-talet infördes 9-årig grundskola.
Den indelades i tre stadier:
Lågstadiet årskurs 1 - 3,
Mellanstadiet årskurs 4 - 6
Högstadiet årskurs 7 - 9.
Det byggdes särskilda högstadieskolor:
1966 Huvudnässkolan
1968 Torpaskolan
1979 Dalboskolan
1992 Tärnanskolan (låg-mellan-högstadieskola).
I betygshänseende betydde dett att från och med 1963 gavs inga betyg i årskurs 1.
Betyg gavs i:
årskurserna 2 - 5 endast på vårterminen, och
årskurserna 6 - 9 både höst- och vårterminerna.
Från och med läsåret 1970/1971 gavs betyg endast i mellanstadiets årskurs 6 och högstadiet årskurserna 7 - 9.
Gymnasieskolan blev en kommunal angelägenhet i och med att grundskolan var helt genomförd. Gymnasieskolan byggdes 1969 och bytte namn till Birger Sjöberggymnasiet 1993.
Se även historik för skolan i arkivförteckning Vänersborgs kommun.
Ur Frändefors boken s. 147 ff., resp. 160
Undervisning i Frändefors
Den 6 nov. 1842 hölls sockenstämma under ledning av kyrkoherde Salomon Sundelius. Församlingen var nu kallad att rådgöra om den kungl. folkskolestadgan av detta år. Pastor framhöll, att det allmänna måste hjälpa det uppväxande släktet med en bättre skolundervisning än som hittills skett, och det kunde bäst förverkligas genom denna stadga. Huvudinnehållet i denna var att varje församling skulle inrätta minst en helst fast, folkskola, försedd med en vid seminarium examinerade lärare. Uttrycket minst en skola tolkades vanligen så, att församlingen inrättade bara en skola, oberoende av socknens storlek. Vid gällstämma i Frändefors våren 1843 fattades trots denna rekommendation beslut om, att flyttbara skolor var det lämpligaste och billigaste sättet för skolundervisningens ordnande i församlingen.
Under många år framåt hade Frändefors blott en skola, som då var flyttande. Kyrkoherde Sundelius försökte hela sin tjänstetid vid olika stämmor att övertyga sockenmännen om deras skyldighet att bygga fasta skolor. Men de vägrade vid varje tillfälle och svarade, att de ville ha som förut.
Den Kungl. stadgan föreskrev, att inom varje församling skulle skolans angelägenheter skötas av en styrelse eller skoldirektion, där tjänstgörande pastor skulle vara självskriven ordförande. Den första skoldirektionen valdes den 12 okt. 1845 och bestod av 14 personer.
Vid sockenstämma 1843 beslutades, att Johannes Elg från Gåsviken, som förut sysslat med undervisning, nästa termin skulle sig infinna sig vid seminariet i Karlstad. Pastor anmodades att söka stipendium åt honom såsom utsedd elev för Frändefors församling . Så skedde, och 1845 valdes Elg efter avlagd examen till den nya skolan förste lärare. Lönen till Elg skulle utgå med 8 kappor korn för varje hemma samt 12 skilling banco i veckan för barn som undervisades. Denna ersättning fick skolbarnens föräldrar själva betala. Skolan öppnades den 1 februari 1846.
Socknen indelades i skolrotar, som sammanföll med husförhörsrotarna. Varje rote skulle sörja för skollokal med början inom Kalseruds rote. I Frändefors fanns följande rotar: Kalserud, Tveten, Ekenäs, Dissingtakan, Kärsbol, Röshult, Snappstakan, Siviken, Bränneberg, Lövnäs, Högen, Rölanda, Blekslätten, Tjärtakan och Trombälgen, summa 15 stycken. Det var bestämt, att Elg skulle undervisa en månad i varje rote och flytta omkring till de olika rotarna, till dess hela socknen genomgåtts. Läraren skulle ha en månads ledighet om året vid julhelgen, dessutom skulle barnen vara lediga en vecka på hösten för potatisupptagning. Många föräldrar höll sina barn hemma utan lov även vid annan skörd.
Undervisningen skulle bedrivas enligt Lancastermetoden, en metod som utarbetats av en engelsk lärare med samma namn. Det hela tillgick så, att barnen indelades i grupper, där varje grupp leddes av en mera försigkommen elev eller montör, som han även kallades. Lärare måste då först gå igenom läxorna och sedan ha överinseende över det hela. Den som besökte en sådan skola samtidigt i samma rum få höra stavning, läsning, räkning och sång. Nybörjarna fick lära bokstäverna på papptavlor, som var upphängda på väggarna och skriva med en träpinne i en låda, fylld sand. Flickorna behövde inte deltaga i skrivning och räkning, om de inte ville. Här finner man en förklaring till att så många kvinnor, vilkas skoltid inföll på 1840-och 1850-talen, saknade insikt i dess ämnen. Den dagliga undervisningen vid skolan skulle pågå i åtta timmar. Det var också ett önskemål, att läraren och sockenmännen kunde ordna ljushållning under vintern, så att undervisningen då kunde fortgå lika många timmar dagligen. Under skolans andaktsstunder skulle lärare inöva de vanligaste melodierna i dåvarande nya Wallinska psalmboken med tillhjälp av ett psalmodikon (en trälåda, försedd med en sträng).
De barn, som inhämtat full färdighet i läsning, började sedan läsning av katekes och Tenows bibliska historia. Man hade exercis på skolschemat i stället för gymnastik. En utgiftspost i kyrkokassans räkenskaper 1865 på 5,75 riksdaler för inköp av trägevär påminner härom.
Om föräldrar och målsmän kunde ge sina barn undervisning på annat sätt än i skolan, var detta tillåtet, men dessa barn var skyldiga att infinna sig vid den offentliga examen för att prövas. Den första examen hölls i Frändefors kyrka den 10 juni 1847 för östra läggedelen, och för den västra hölls examen den 12 augusti samma år.
Då skolan flyttades från en rote till annan, nedlades materielen i den s.k. skolkistan. Dessutom medfördes 3-4 bänkar, vardera om 2,4 m längd. Det var sålunda ett ganska ansenligt bagage att frakta vid de ofta återkommande flyttningarna. De som utförde denna transport erhöll 1 riksdaler banco i körlega, och de som upplät lokal för skolundervisning erhöll 2 riksdaler om sommaren och 3 om vintern in ersättning. 1850 minskades antal skolor till 8. Dessa var: Rud, Ekenäs, Dissingtakan, Kattholmen, Binäs, Flicksäter och Dykälla.
Efter några år visade det sig emellertid, att det var alldeles otillräckligt med bara en lärare i denna stora församling. Skulle läraren hinna över sockens alla rotar på ett år, blev ju lästiden inom varje rote alltför kort. Efter många sammanträden i skoldirektionen beslutades 1853 att tillsätta en andra lärare. Frändefors indelades nu i två skolområden, östra och västra. Den nye lärare, som hette Johannes Skogsberg, hänvisades till det västra, och Johannes Elg fick ta hand om det östra området. Lönen för de båda lärarna bestämdes så, att Elg skulle ha 200 riksdaler om året och Skogsberg 160. Både fick lika mycket spannmål, 8 kappor för varje hemman.
Från 1853 hade nu församlingen två lärare. Det betydde ju dubbelt så lång lästid i varje rote emot förut och ett betydande framsteg i undervisningen. Men det betydde även större utgifter för löner m.m. För att stödja det nyetablerande skolväsendet i landet beslutades vid 1845 riksdag, att församlingarna fick innehålla halva den till staden utgående mantalsavgiften, 12 skilling banco per man och 6 skilling banco per kvinna, förutsatt att folkskolan verkligen var i verksamhet under första halvåret 1847. Under de år Elg varit ensam lärare, hade föräldrarna själva betalat resterande summa för barnens undervisning. 1853 fick man därför införa en fast uttaxering för varje mantalsskriven person över 18 år i församlingen med 24 skilling banco per man och skilling banco per kvinna för att med dessa medel jämt statsbidraget täcka de ökade utgifterna för skolundervisningen.
Efter två års tjänstgöring begärde Skogsberg löneförhöjning och erhöll samma lön som Elg, dvs.200 riksdaler om året. Lärarna Skogsberg och Elg begärde för 1860 ett lönetillskott på 16 kannor råg per helt hemman, vilket också beviljades. Glädjen häröver blev ej långvarig ty redan på nästa sockenstämma upphävdes beslutet, eftersom löneförhöjningen ej blivit upptagen som överläggningsärende vid stämman. Ett år senare hade emellertid sockenmännens veknat, ty då beslutades enhälligt att ge lärarna det begärda lönetillskottet.
På grund av stora arbetsbörda och sjuklighet fick Elg 1868 till biträde en lärare, John Edvard Berg från Orsa, född 1846.
1872 indelades socken i tre skolområden: det första området omfattade Kärserud. Dykälla och Brasmerud, det andra Trombälgen, Skarbo och Anulfsbäcken och det tredje Ekenäs, Jonsängen och Sivikan Samma år gick Elg i pension och efterträddes av J. E. Berg. När denna indelning i tre skolområden genomförts, anställdes en tredje lärare, så att varje område fick en. Det första området hade J. E. Berg och det andra den nyvalde tredje lärare Johan Bernhard Thorin, född 1845 i Nödinge. Det tredje området fick den lärare som ersatt Skogsberg, när denne avlidit 1869, en lärare vid namn Anders Gustav Karlsson, som tillträtt sin tjänst år 1870. Den nye läraren Thorin fick samma år som han tillträdde sin tjänst i Frändefors vikariat i Brålanda. Hans tjänst i Frändefors uppehölls av Johan Löfgren från Essunga. Thorin återkom 1875 till Frändefors. Han fick någon år senare anmärkning av skolinspektör Gillgren för att han gett barnen extra ledighet. 1879 slutade Thorin sin tjänst och flyttade till Brålanda.
Under 1860-talet tillkom folkskoleinspektionen, och denna organisation medverkade säkerligen till att fasta skolor fortare kom att uppföras inom socknen. 1869 beslutade Frändefors kyrkostämma att tillsätta en kommitté för utredning av hur många skolhus som var behövliga inom socken. Kommitténs förslag var, att ett skolhus skulle byggas vid kyrkan samt ett i vardera Kärsbol, Jonsängen, Binäs och Stenshult. Vid kyrkostämma 1870 framlade kommittén sitt förslag, men församlingen avvisade det. Man hänvisade till det svåra ekonomiska läget med fler nödår under 1860-talet samt stora utgifter för byggandet av sockenvägar under de närmare åren. Vid företagen röstning om skolhusbygge blev resultatet 3,200 fyrk nej och 810 fyrk ja. 1873 besökte skolinspektör Karl Gillgren Frändefors och uppmanade sockenmannen att bygga fasta skolhus för att få undervisningen ordnad på ett bättre sätt. Enligt tabellerna hade Frändefors vid denna tid 1. 300 skolpliktiga barn.
1876 beslutade kyrkostämman ånyo att utreda frågan om byggnad av skolhus i socken. För detta arbete valdes en kommitté, som framlade tre förslag. Enligt detta kunde man bygga nio, sex eller fyra skolhus. Kyrkostämman beslutade, att sex skulle byggas. De nya skolhusen byggdes på följande platser, nämligen Anulfsbäcken, Flicksäter, Rösebo, Sivikan, Gömman och Ris. Kommitténs förslag var ursprungligen att uppföra ett skolhus vid korsvägen i Kärserud, men här förelåg svårigheter att anskaffa tomt, varför skolhuset kom att byggas på N. Flicksäter. Skolhuset vid Ris var tänkt at byggas på höjden i Tveten, men svårigheter med tomtmark gjorde, att det byggdes intill Ristorpet. Samtliga skolhus byggdes så att ingen värdefull mark gick tillspillo. Och alla lades intill allmän väg. Vid Anulfsbäcken, Flicksäter och Gömmans skolor byggde man lärarbostad vid ena gaveln av skolhusen, bestående av två rum och kök samt vindskammare. Meningen var, att folkskollärarna skulle få fast bostad var och en i sitt skolområde. Anbudssumman för uppförande av dessa 6 skolhus, som skulle byggas av tegel, slutade på 24,750 kr.
När de sex skolhusen stod färdiga 1882, var Frändefors fortfarande indelat i tre skolområden, Anulfsbäcken - Rösebo, Ris - Flicksäter och Gömman - Sivikan. Nu skulle de tre folkskollärarna ombesörja undervisningen i två skolhus vardera och läsa fyra månader vardera skola. I den skola där undervisning pågick skulle man läsa fem dagar i veckan och sex timmar om dagen, och på lördag skulle läraren gå till det andra skolhuset, där undervisningen legat nere den veckan, för att förhöra eleverna där på deras hemläxa.
1884 anställdes en fjärde folkskollärare i socken.
Frändefors kyrko- och skolråd föreslog kyrkostämman 1896 stället för tre flyttande folkskolor inrätta sex fasta i samband med småskola. Kyrkostämman antog detta förslag samt beslutade även att införa periodisk undervisning vid skolorna. Läsåret för folkskolan skulle börja 15 januari och pågå för tredje och fjärde klass till 15 april. Sedan läste första och andra klass i folkskolan från 15 april till 15 juni. Därefter hade folkskolan fyra klasser lov i tre månader. Under detta sommarlov skulle folkskolläraren läsa med småskolans barn från 15 juni till 15 september. Sedan läste folkskolans första och andra klass från 15 september till 15 november samt tredje och fjärde klass 15 november till 15 december. När folkskolans barn genom detta system var lediga tre månader på sommaren, hade skolrådet delvis löst problemet med den ständiga vallgången. Inte förrän församlingens småskolor stod färdiga 1915-1918, upphörde folkskollärarnas skyldighet med sommarundervisning av småskolans elever. När beslut fattades 1896 om sex fasta folkskolor, kombinerade med småskoleundervisning under sommaren, anställdes ytterligare två folkskollärare, så att det blev en lärare i varje skola.
Vid samma tidpunkt fattade kyrkostämman beslut om att minska de flyttade småskolorna antal från fem till fyra, men på grund av för stort antal elever i folkskolan beslutades 1902 att maximera antalet elever som skulle få undervisas samtidigt i en skola till 70. De yngre övertaliga återförvisades till småskolan, som fick inrätta tre klasser istället för två. Nu utökades de kringflyttande småskolorna till fem och 1907 till sex.
1897 beslutade skolrådet att inköpa 170 griffeltavlor samt 115 Nya testamentet för skolornas behov. Man beslutade även, att eleverna själva skulle anskaffa bläck och stålpennor.
Lärarinnor Anna Torbjörnsson begärde 1898, att skolrådet skulle anskaffa orgel till skolan i Anulfsbäcken. Skolrådet ansåg, att föräldrarna inom skolområdet själva fick anskaffa orgel, i annat fall ville alla skolor i församlingen ha en sådan.
Folkskoleinspektören yrkade 1918 på att hel lästid skulle införas i församlingens skolor. Skolrådet bad om anstånd på grund av att församlingen nyss färdigställt sju småskolhus samt att svår dyrtid i övrigt rådde i landet. 1920 beslutade skolråd och kyrkostämma att övergå till s.k. samlade lästid, vilket innebar, att man slutade med den förutvarande periodläsningen. Alla fyra klasserna skulle gå samtidigt i folkskolan för samma lärare. Det visade sig, att skolornas lokaler var för små för detta system, varför varannandagsläsning infördes 1922.
Vid kyrkostämman 1924 yrkade folkskoleinspektör Billquist, att Frändefors folkskolor borde göras heltidsläsande. Stämmans ordförande, kyrkoherde Larsson, fick i uppdrag att utreda frågan samt att utarbeta ett nytt regelmente för församlingens folkskolor. Först 1926 var det nya reglementet färdigt, och det visade sig då, att endast en av folkskolorna kunde göras heltidsläsande, nämligen Anulfsbäckens skola. Här hade barnantalet sjunkit så, att undervisningen kunde förändras till heltidsläsning utan några kostnader. Skolinspektören medgav anstånd men framhöll nödvändigheten av att de övriga folkskolorna så fort som möjligt gjordes heltidsläsande. Kyrkoherde Larsson fick ej tid att fullfölja detta arbete på grund av sin bortgång den 2 april 1928.
Vid denna tid hade Frändefors kommunalfullmäktige gjort utredning om byggandet av kommunalhus till en beräknade kostnad av 20,000 kr. Härtill kom, att församlingen enligt lag var ålagd att ordna med privata ingångar till en del lärarbostäder vilket skulle kosta 2,000 kr per ingång och bostad. Då även små skolhuset vid kyrkan krävde anordnandet av läraringång samt Ris folkskolan var för trång som halvtidsläsande, väcktes förslag, att småskolhuset skulle omändras till kommunalrum samt att ny folkskola skulle uppföra på lämplig plats invid Frändefors kyrka. Den år 1930 nyvalde kyrkoherden 0. Eneström visade ett starkt intresse för förbättringen av skolundervisningen i församlingen och bedrog till att detta skolhus påskyndades. Denna nya skola skulle hämta sina elever främst från den växande tätorten på Frändefors prästgården samt vidare ta en del elever från Ris, Gömmans och Flicksäters skolområden. Vidare skulle elever från Sivikan föras till Gömmans skola och elever från Rösebo överföras till Flicksäters skola. Utredningen i detta ärende beräknade, att på detta sätt alla folkskolor i Frändefors skulle göras heltids läsande.
Denna nya skola byggdes söder om Frändefors kyrka på mark tillhörande kyrkoherdeboställe. Skolan byggdes med tre klassrum och en mindre gymnastiksal samt med hel källarvåning, vilken utrustades för skolköksundervisning. Dessutom byggdes fristående lärarbostad med tre lägenheter. Till entreprenör för dessa nya skolutrymmen antog byggnadsfirman Vilmont-Hermansson från Mellerud. Kostnaden var 51,900 kr. Värmen och vatten ombesörjdes av AB Brålanda Järnhandel till en kostnad av 8,000 kr. För den elektriska installationen svarade Assarbyn-Hvena kraftaktiebolag till en kostnad av 1,548:36 kr. Vattenledning till skola installerades av smedmästare Martin Utter, Dykälla. För samtliga yttertrappor av granit svarade stenhuggare Carl Martin Berg, Frändefors, till en kostnad av 1,672;05 kr. Trappräcken och portar utfördes av kostsmeden Carl Ström, Vänersborg.
När Frändefors nya skola stod färdig 1933, var tanken den att alla folkskolor i kommunen skulle bli heltids läsande. Men på grund av lokalbrist gick ej detta förslag att förverkliga. Vid den nya skolan anordnade undervisningen enligt B 1-formen med en lärare för tredje- fjärdeklasserna och en för femte-sjätteklasserna med ledighet för eleverna växelvis en dag i veckan. Flicksättens, Gömmans, Ris och Anulfsbäckens folkskolor anordnades enligt E-formen, vilket innebar att alla fyra klasserna undervisades samtidigt av en lärare med ledighet för elevernas vardera avdelning växelvis en dag i veckan. I Sivikan och Rösebo folkskolor fortsatte undervisningen på sökt dispens enligt C I-formen med varannandagsläsning. Dessa två sistnämnda skolor gjordes heltidsläsande med B 2- formen först 1943. 1936 beslutade att utöka läsåret i skolan från 34 4/7 till 36 4/7 veckor om året, och 1947 förlängdes läsåret till 39 veckor.
I samband med att sjuårig skola infördes 1947, inrättades en ny tjänst som distriktsöverlärare i kommunen. Folkskollärare K. J. Linnergård valdes till tjänsten.
Rösebo folkskola hade inte utrymme för eleverna vid införandet av det sjunde skolåret, men 1947 hade Rotnäs småskola nedlagts på grund av bristande elevunderlag. Därför beslutade skolstyrelsen, att tredje och fjärde klasserna skulle undervisas i Rotnäs och femte, sjätte och sjunde klasserna i Rösebo. Vid Sivikans folkskola var också lokalerna för små för fem klasser. Här löstes lokalfrågan genom att man tog befintlig slöjdsal i skolan i anspråk för tredje och fjärde klasserna och de övriga tre fick plats i folkskolans ordinarie sal. Sivikan och Rösebo folkskolor gjordes nu i samband med dessa ändringar av lokaler heltidsläsande enligt B I-formen. De övriga folkskolorna, i Anulfsbäcken, Frändefors, Ris och Gömman, fick plats med fem klasser i sina lokaler. Vid Frändefors nya skola måste man dock på 1950-talet ta det s.k. kommunalrummet i anspråk för sjunde klass. 1955 hänvisades sjunde klass i Ris- Gömmans skolområden till Frändefors nya skola och sammanslog med denna skolas sjundeklass, så att en klass av A-typ bildades.
Under 1940-och 1950-talen kännetecknas vårt skolväsen av utredningar och förslag om skolundervisningens utveckling. Sålunda påtalade skolinspektör Sjöstedt 1949 nödvändigheten av att undervisningen i Frändefors centraliserades till en skola. De gamla folkskolorna, som tjänat undervisningen sedan 1880 ansågs för trånga och för dyra att renovera. En kommitté tillsattes. Ett första resultat av dennas arbete var kommunens inköp av 1951 för en kommande centralskola. Vid höstterminen1960 stod denna centralskola färdig att tas i bruk. Det beslutades, att namnet skulle vara Frändefors skola. Denna inrymmer sex undervisningssalar, bibliotek, lärarerum utrymmen för kvinnlig och manlig slöjd, barnbespisning, gymnastiksal, bastu och sanitära anläggningar. Från skolans kök sker även utsändning av mat till de kvarvarande bygdeskolorna.
När Frändefors skola togs i anspråk nedlades undervisningen vid Gömmans och Ris folkskolor samt Ekenäs och Skarbo småskolor. Läraren vid dessa skolor flyttade nu till Frändefors skola. Rotnäs skola nedlades 1961 och Anulfsbäckens 1966.
Flicksäters folkskola hade lagts ner 1964 men tjänat som småskola till 1967, då den nedlades på grund av minskade elevantal. När folkskollärare Anders Lindelöv gick i pension 1967,nedlades folkskolans undervisning i Rösebo. Samma år nedlades småskolans undervisning i Sivikan och flyttades till Rösebo. Femte och sjätte klasserna i Sivikan flyttades till Frändefors skola och kvar för undervisning i Sivikan är tredje och fjärde klasserna.
Distriktsöverlärartjänsten ändrades enligt gjord utredning 1958 till rektorstjänst. Den sittande överläraren Tage Oscarsson utsågs till innehavare av tjänsten. Samtidigt valdes en tillsynslärare för mellanstadiet och en för lågstadiet.
Samma år föreslog länsskolnämnden, att Vänersborg, Västra Tunhem och Frändefors skulle bilda ett högstadieområde för klasserna 7-9 med Vänersborg som skolort. Även Brålanda storkommun anslöt sig till detta område.
1959 infördes det åttonde skolåret, grundskolan 1963 och det nionde läsåret 1965. Från och med höstterminens början 1965 reste Frändefors högstadieelever till Huvudnässkolan i Vänersborg för undervisning. Hösten 1978 på börjades byggandet av en högstadieskola i Frändefors för Sundals rektorsområde. Denna stod färdig 1980.
Fortsättningsskola
Fortsättningsskola infördes i Frändefors 1926. I denna skola skulle undervisning ske i samhällsorienterande ämne, men även vanliga skolämnen ingick i undervisningsplanen. Skolan skulle pågå under vinterlovet, fjorton dagar före jul och en månad efter nyår. Det blev i allmänhet de ordinarie lärarna vid varje folkskola, som fick handla denna undervisning. När den nya skolan stod färdig 1934, infördes skolköksundervisning därstädes för flickorna i fortsättningsskolans andra årskurs. 1940 nedlades fortsättningsskolan vid Anulfsbäckens, Gömmans och Ris folkskolor. Eleverna uppdelades på Frändefors nya skola, Flicksäters, Rösebo och Sivikans skolor. Senare på1940-talet återupptogs undervisningen vid Gömmans skola, när fortsättningsskolan gjordes yrkesbetonade med slöjd. Vid sjunde skolårets införande 1947 gjordes fortsättningsskolan ettårig, och 1951 infördes yrkesbetonad undervisning med jordbruk. Lärare blev lantmästare Folke Eriksson. Vissa elever erhöll undervisning i skogsbruk i samarbete med skogsvårdstyrelsen, och 1958 infördes ännu en ändring i undervisning för pojkar. Ett mindre antal elever fick då möjlighet att gå en jordbrukskurs under sommarhalvåret på Nuntorps lantmannaskolan. När det åttonde skolåret genomfördes 1960, upphörde fortsättningsskolan med sin undervisning.

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/P016/REGARK_2022
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/FMq0wzRLEI50nv41iMhRs0
Språk	Svenska
ExtraID	REGARK_2022

Arkivbeskrivning

FRÄNDEFORS KOMMUN 1863-1973: SKOLARKIV (Vänersborgs kommuns centralarkiv)