Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Grunddata

ReferenskodSE/VA/50379/F 1/24
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ebsOATqCt4ojEkl3fm1wx0
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland

Innehåll

Allmän anmärkningIndustri, järnbruk och masugnar, Kroppa kronobruk: Anteckningar ur jordeboken över Värmland rörande, Gammelkroppa och Nykroppa hyttor år 1540, Asphytte verk Gammelkroppa och Nya Kroppan år 1570, Nykroppa bruk år 1584 se not. i volym. Anteckningarna gäller i övrigt åren 1588 saknas, 1640 och 1654 se Nykroppa masugn (mapp 2/10).
Privilegium för arrendatorn av Kroppa kronobruk Jonas Stockhuus på en ny masugn vid Nykvarn, som han år 1687 uppbyggt på samma ställe, där den gamla ödelagda masugnen stått. Han erhöll 10 frihetsår, men efter deras förlopp finge han vara betänkt på att betala arrende 23/11 1689 (mapp 2/11).
Bergskollegii anmodan till bergmästare Johan Ceder att förskaffa Jonas Stockhuus malm till den av honom uppbyggda masugnen, antingen att inrymma honom i Persberget, som låg närmast, eller skaffa honom malm till köp därstädes, eller ock skaffa honom malm från Nordmarksgruvan, för så vitt han kunde använda denna malmsort 23/11 1689 (mapp 2/11).
Claes Linroths köp av Kroppa kronobruk och därtill hörande egendomar: Avskrift av de i Bergskollegium akter och handlingar befintliga privilegier, resolution , reskripter och författningar angående Kroppa masugn Storfors bruk 1746 (mapp 2/12) se även Storfors bruk, historiskt 27 2/1.
Byteskontrakt varigenom Axel Linroth och Johan Gustaf Linroth tillbyta sig, till hälften vardera, av svågern Claes Hinrik Stedt dennes efter morfadern Claes Linroth ärvda 203 skeppund 16 lispund smide i Storfors bruk med proportionerlig andel i Nykroppa hytta 21/5 1750 (mapp 2/3). Se även Storfors bruk äganderätter 25 2/2.
Inventarieförteckning över redskapen i Nykroppa hytta 4/10 1755 (mapp 2/14).
Anteckningar om tackjärnsblåsningarna vid Nykroppa under tiden 1755-1790 (mapp 2/13).
Köpebrev av hovrättsrådet Gustaf Corneér och hans hustru till assessorn Johan Gustaf Linroth å bl. a. 50 skeppund 19 lispund i Storfors bruk med proportionerlig andel i Nykroppa hytta 1/10 1762 (mapp 2/4).
Köpebrev av majoren Johan de Frietzcky till assessorn Johan Gustaf Linroth å bl. a. 84 skeppund 18 lispund smide i Storfors hammarverk med proportionerlig andel i Nykroppa hytta 1/10 1766 (mapp 2/5). se även Storfors bruk äganderätter 25 2/6.
Bytesbrev, varigenom kaptenen Carl Axel Linroth tillbyter sig av kaptenen Thure Gyllenspets bl. a. 184 skeppund 4 lispund smide i Storfors hammarverk och proportionerlig andel i Nykroppa masugn 30/9 1773 (mapp 2/6).
Förteckning å inventarier i Nykroppa hytta, som avträdande faktorn Magnus Friberg avlämnat till efterträdaren Anders Lindqvist 22/10 1795 (mapp 2/14).
Köpebrev av kaptenen Claes Samuel Löwenhielm på bl.a 61 skeppund smide i Storfors bruk med proportionerlig andel i brukets hytta (mapp 2/7). se även Storfors äganderätter 25 3/1.
Fastebrev för grevinnan Löwenhielm på detta köp 2/3 1802 (mapp 2/7). se även Storfors äganderätter 25 3/1.
Köpebrev av direktören A.M. Lind i Örebro till grve C.G. Löwenhielm på bland annat 612 skeppund smide i Storfors med belöpande andel i brukets hytta 21/3 1829 (mapp 2/8). se även Storfors 25 4/4.
Utdrag av kammarrättens anmärkning av för år 1855 beträffande tiondetackjärnsskatten, som ständigt debiterats efter bruksår med början 15 okt ena året t. o. m. 14 oktober påföljande år. Genom Kungl. kungörelse de 14 november 1854 förklarades, att tiondetackjärnsskatten från och med 1855 nedsättes med en tredjedel. Uppbördsmännen i Värmland räknade efter gammal hävd tiden för skattesänkningen från 15 oktober 1854, medan kammarrätten förmenade att nedsättningen skulle räknas efter kalenderår, sålunda från 1855 års början. Därigenom uppstod vid Nykroppa hytta under 46 dygn 8 timmars blåsning år 1854 en skillnad av 7 skeppund 15 lispund 7 skålpund tiondejärn som, som borde ersättas efter ett pris av 9 Rdr. 16 skill. per skeppund. Genom utslag den 8 december 1858 förklarade Kammarrätten ägarna av Nykroppa, Bosjö, Kungsskogen, Långbans, Saxå och Storbrohyttans masugnar skyldiga att ersätta för lågt debiterande tiondetackjärnsskatt med tillhopa 231 Rdr. 22 skill. 11 rst. banco 8/12 1858 (mapp 2/15).
Disponenten kammarherre C. af Geijerstams inlaga till kammarrätten såsom förklaring över de gjorda revisionsanmärkningarna 23/3 1858 (mapp 2/15).
Ägarnas av förut omnämnda masugnar genom disponenten Claes af Geijerstam hos Kungl. maj:t anförda besvär över kammarrättens förenämnda utslag 11/8 1859 (mapp 1/15).
Kungl. Maj:ts resolution, varigenom kammarrättens utslag upphäves. 1/12 1859 (mapp 1/15).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruksintressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl. a. Nykroppa masugn 1/11 1866 (mapp 2/9). se även Storfors bruks äganderätter 26 7/2.
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag därå 30/6 1868 (mapp 2/9). se även Storfors bruks äganderätter 26 7/2.
Uppgift öven malmrostningen i den så kallade Jacobsanska rostugnen 1870-1871 (mapp 2/16).
Malmräkning med fler uppgifter 1870-1871 (mapp 2/16).
Uppgift om sinnertegels utlämning m.m. vid Nykroppa 1870-1871 (mapp 2/16).
Storfors bruk, Storfors stångjärnsverk: Promemorians koncept till inlagor, korrespondens m.fl. handlingar angående Storfors bruks intressenters genom disponenten Carl Axel Linroth hos Bergskollegium och sedermera hos Kungl. Maj:s gjorda ansökan att å smidet vid Storfors få beräkna frälseprocenten, =15 på 100, vilken ansökan avslogs av Bergskollegiet den 27/12 1787 och av Kungl. Maj:t den 14/7 1788 (mapp 3/1).
Storfors bruksägares genom disponenten Claes Samuel Linroth hos Kungl. Maj:t gjord ansökan om tillstånd att vid Storfors bruk och där förut privilegierade 4 hamrar och 8 härdar få annat rekognitions avgift utsmida vad som med egna kol och eget tackjärn kunde medhinnas utöver den förut stadgade hammarskatten av 29 skeppund 6 lispund med åtföljande 2930 skeppunds stångjärnstillverkning 13/10 1803 (mapp 3/2).
Bergmästaren Abr. Robsahms protokoll vid hållen undersökning i anledning av förestående ansökan 11/1 1804 (mapp 3/2).
Kungl. Maj:ts brev till Bergskollegium med tillkännagivande, att kaptenen Linroths förenämnda ansökan blivit avslagen 18/6 1805 (mapp 3/2).
Privilegium för Storfors bruk att från och med år 1841 med 1/3 öka dess förutvarande stångjärnstillverkning av 2905 skeppund med 29 skeppund 6 lisp. hammarskatt, så att hela stångjärnstillverkningen i därvarande 8 härdar bleve 3875 skeppund mot 43 skepp. 17 lisp. hammarskatt enligt Bergskollegii utslag 25/11 1839 (mapp 3/3).
Privilegium för Storfors Bolag att förändra brukets 4 tysksmideshärdar vid Storfors till lancashire-smideshärdar är ensam att öka hamrarnas antal med en mumblingshammare enligt Bergskollegii utslag 3/3 1845 (mapp 3/4).
Bergskollegii utslag, varigenom Storfors Bolag beviljas rättighet att från Molkoms bruk till Storfors överflytta 400 skeppund smide, som de den 31 mars 1830 inköpt av Ulla och Carl Daniel Löthner, mot det att Storfors nedlade lika mycket av dess smidesrättighet 3/11 1845 (mapp 3/5).
Bergmästareämbetets trenne bevis att Storfors Bolag genom dess disponent kammarherre Claes af Geijerstam, med stöd av Kungl. smidesförordningen den 27 april 1846, anmält sig till åtnjutande av oinskränkt smidesrätt dels för 4 härdar vid Storfors, dels för 2 härdar vid Lillfors och dels för 2 härdar Hättälvs bruk under det smidesår, som börjat den 1 november 1847 15/11 1847 (mapp 3/6).
Kungl. Maj:ts brev till Bergskollegiet angående oinskränkt vågförings och smidesrätt för bland andra Storforsverken och Ackkärrs bruk 6/10 1848 (mapp 3/6).
Storfors manufakturverk: Bergmästare Nath. Ekmans efter hållen undersökning till Bergskollegiet avgivna utlåtande i anledning av löjnanten Carl Linroths, å egna och Storfors övriga intressenters vägnar, hos kollegiet gjorda ansökan att vid Storfors bruk få inrätta ett nytt knipphammaverk 10/10 1940 (mapp 4/2).
Privilegium på en ny knipphammare vid Storfors bruk, utfärdat av Bergkollegium med villkor att stångjärnssmidet vid Storfors icke finge ökas över dess taxerade kvantum 16/12 1741 (mapp 4/2).
Ett av disponenten Carl Arendt Jerelström utfärdat påbud, varigenom i anledning där av att vid Storfors till allehanda manufaktursmidens förfärdigande en knipphammare blivit anlagd, där var och en mot billig betalning kunde få allt vad som till husbehov erfordrades de under bruket lydande torpare samt och synnerligen anbefalles att inom en månad efter påbudets publicering nedtaga och ödelägga sina ägande handsmedjor 18/4 1742 (mapp 4/3).
Bergtingsrättens resolution i anledning av bergsfiskalen stämningspåstående mot majoren Carl Linroth såsom delägare i och disponent för Storfors bruk, att han för år 1753 med flera år vederbörlig metallvåg icke redovisat vad som åtgått till den år 1741 privilegierade knipphammaren av det vid Storfors tillverkade stångjärnet. Rätten förklarade sig icke kunna taga vidare befattning med detta mål. som hörde under Bergskollegii direkta domvärjo 4/4 1754 (mapp 4/4).
Taxa på knippsmidet vid Storfors manufakturverk 1782 (mapp 4/5).
Konungens Befallningshavandes resolutioner med flera handlingar i tvistemål mellan kaptenen Claes Sal. Linroth på Storfors på Storfors och knippsmeden Johan Ekman därstädes angående kaptenens bestraffning av Ekman och dennes återlämnande av städjan genom hustrun, skuld till bruket och kaptenens beslag på hans gröda, kreatur och övriga lösören, Ekmans skiljande från tjänsten och klander av räkningen vid bruket 1801-1803 (mapp 4/7).
Privilegium för Storfors bruksägare att i redan befintlig dammbyggnad vid Storfors inrätta ett manufakturverk, bestående av 3 hjulstockar med med 2 eller 3 spikhamrar för den ena med ässja samt 2 manufakturhamrar för den andre med ässja jämte skärverk med därtill hörande flamugn med rättighet att under brukets vanliga stämpel årligen förädla 175 skeppund, emot det att 25 skeppund av Storfors bruks stångjärnssmide inställdes, för vilka dock hammarskatt och övriga utskylder skulle erläggas utfärdat Bergskollegium 20/5 1806 (mapp 4/6).
Bruksägaren och disponenten Claes Sam. Linroths anmälan hos Bergskollegium att förenämnda privilegierade manufakturverk icke kunde bliva färdigbyggt under smidesåret 1806, varför han anhåller att få utsmida de i annat fall inställda 25 skeppund stångjärn 3/11 1806 (mapp 4/6).
Bergskollegii resolution med bifall till ansökningarna 10/11 1806 (mapp 4/6).
Diverse 9 kontrakt med knippsmeden och spiksmeder, alla med namnet Ekman utom en som hette Matts Dybeck 1740-1825 (mapp 4/1).
Nykroppa järnverk: Rapporter från martinverket 1894 (mapp 1/1).
Rapporter över kolankomsten till verket under år 1894 (mapp 1/2).
Aktiebolaget Träkols kontokurant med Nykroppa Järnverk 1916 (mapp 1/3).
Beräkning av träkolsbehovet vid Nykroppa järnverk för 1920 16/10 1919 (mapp 1/5).
Kalkyler och träkolspriset 1919-1920 (mapp 1/4).
Skogsförvaltningen skrivelse angående träkolsbehovet vid Nykroppa för år 1920 7/1 1920 (mapp 1/5).
Skogskontorets i Uddeholm meddelande till Storfors angående den blivande koltillförseln till Nykroppa järnverk 1920 (mapp 1/5).
Disponenten skrivelse till Storforsverken angående sättet för ordnande av koltillförseln till Nykroppa 28/1 1920 (mapp 1/5).

Kontroll

Skapad2015-08-31 08:41:13
Senast ändrad2015-10-21 14:56:38