Sök i arkiven
Genvägar MENY

Nathan Hedin, privata arkiv, Sunne

Person

KategoriPerson (släkt). Ospecificerad (Personarkiv och samlingar)
HistorikNathan Hedin, privata arkiv, Sunne
Nathan Hedin var en ovanligt mångsidig man. Han tillhörde förgrundsfigurerna inom svensk detaljhandel och var en stor hembygdsvän, forskare och populär radioföreläsare.
Född 19 mars 1880 på Svarvaretorpet i Norra Råda och död 15 januari 1969 i Köpmangården i Sunne. Föräldrarna var skomakarmästaren och lanthandlaren Per Fredrik Hedin och Maria Margareta Svensson.
Nathan var elev i Karlskoga praktiska skola 1898-1899 och sedan Bröderna Påhlmans handelsinstitut i Stockholm 1904.
Kontorsanställd i Stockholm 1904-1910. Drev lanthandel i Skarped, Rottneros 1910-1925. Från 1925 innehaft speceriaffär i Sunne, ansluten till Hakonbolaget, från 1946 tillsammans med sin son, Per Hedin som huvuddelägare och affärens innehavare.
Gift 2 oktober 1910 i Södertälje med Anna Palm (född 19 mars 1885 i Oskarshamn och dotter till rådmannen Richard Palm och Wilhelmina ,Mina, Råberg).
Nathan Hedin var verksam inom köpmännens riksorganisation och tog där initiativ till grundandet av Köpmannainstitutet, samt innehade en framstående post i Hakonbolagets styrelse.
Intresse för handelns historia, speciellt lanthandelns, ledde in honom på en omfattande forskning. I "Bilder ur lanthandelns historia" utgiven till AB Hakon Swenssons 25-årsjubileum, har Nathan Hedin medverkat till en betydande del.
Hedin blev också en av de främst upptecknarna av värmländsk folklore. Inom hembygdsrörelsen åstadkom han insatser för att rädda den finska invandrarkulturen i Värmland och han påvisade även att Fryksdalen sedan gammalt varit centrum för klocktillverkning. Många traditioner och minnen skulle utan hans insatser ha gått förlorade.
Han var även en beundrare av Selma Lagerlöfs författarskap, och kom att tillhöra hennes närmaste vänner.
Från unga år var han medlem i Svenska Missionsförbundet. Under tiden han drev lanthandeln i Skarped, tjänstgjorde han även som söndagsskollärare. I Sunne tog han livlig del i bygdens religiösa liv och valdes också till lekmannaombud för Karlstads stift vid fem kyrkomöten.
Uppdrag:
Pensionsstyrelsens ombud 1916-1950, ledamot av kommunalfullmäktige i Sunne 1919-1944 (ordf. 1920-1944), ordförande i styrelsen för Värmland-Dalslands köpmannaförbund 1927-1939, Riksantikvarieämbetets ombud från 1929, ledamot av styrelsen för Värmlands hemslöjd, ledamot i Värmlands Hembygdsförbund, ledamot i Värmlands Fornminnes-och Museiförening, ordförande i styrelsen för Sunne KFUM, ledamot i styrelsen för Värmlands KFUM, en av stiftarna av Sunnes Hembygdsförening (ordf. 1936-1946), vice ordförande i styrelsen för AB Hakon Swenson från 1943, ledamot i styrelsen för Föreningen Nordens Värmlandsavdelning, ombud vid kyrkomöten (1936, 1938, 1941, 1946 och 1948), ledamot i styrelsen för Sunne skolor för yrkesundervisning, ledamot i styrelsen för Sveriges Köpmannaförbunds pensionskassa, initiativtagare till Köpmannainstitutet i Stockholm 1936, initiativtagare till räddandet av Värmlandsfinsk kultur 1950, initiativtagare till bildandet av Selma Lagerlöfsällskapet 1954.
Utmärkelser:
Svesnka Köpmannaförbundets förtjänsttecken i guld 1930.
Svenska Köpmannaförbundets högsta utmärkelse guldmedalj 1945.
Riddartecknet av Vasa-Orden 1937.
Patriotiska sSällskapets stora guldmedalj 1944.
Värmländska Sällskapets Hertigmedalj 1946.
Vasa-medaljen i guld 1950.
Riddartecknet av Finlands Lejon-Orden 1954.
Värmlands Hembygdsförbunds förtjänstmedalj 1958.
Medaljen Illis Quorum Meruere labrores 1959.
Utgivna artiklar och böcker (inte fullständig lista):
Bidrag till hornsimpans historia, Värmland Förr och Nu 1915.
Allmogeurmakeriet i Värmland, Karlstad 1929.
Från Lussemorron till Knutkväll, Karlstads Stifts julbok 1931.
Den första bebyggelsen (från Norra Rådabygden), föredrag 1943.
Lanthandeln under näringsfriheten, J Ejdenstam/E Nygren.
Bilder ur lanthandelns historia sammanställda, Västerås 1943.
Värmländsk lanthandel, Näringsliv i Värmland 1945.
Fryksdalsprofiler och annat värmländskt, Stockholm 1945.
De voro människor, Värmland ett storslaget och egenartat landskap 1946.
En värmlänning berättar, Stockholm 1949.
Från vägarnas och viddernas Värmland, Stockholm 1951.
Den gamla tidens Värmland och den nya, Värmland Förr och Nu 1951.
Mannen och gärningen (Hakon Swenson), Västerås 1953.
Lysviks kyrka 1753-1953, 1953.
Ordet kavaljer hos Selma Lagerlöf, Svenska landsmål och svenskt folkliv årgång 76-77.
Scandinavica et Fenno-Ugrica, studier tillägnade Björn Collinder Stockholm 1954.
Bortglömda kavaljersgravar, Sunne 1955.
Selma Lagerlöf och S:ta Clara, Svensk Litteraturtidskrift 19.
Rottneros, herrgården som blev en saga.
Sagans kavaljerer och verklighetens, Lagerlöfstudier 1, 1958.
Sunne kyrka, kort historik, 1965.
Bygden och människorna, Karlstads Stifts julbok 1966.
Tidningsartiklar främst i Nya Wermlands-Tidningen.
Hänvisningar till orter
Sunne kommun (1971) (Verksamhetsort)
Sunne församling (Värmlands län) (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Sunne köping (Verksamhetsort)
Sunne kommun (1863–1951) (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/FAS/FA_430
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/Vzw6AfrdVgJUXzlYZwhymM
SpråkSvenska
ExtraIDFA_430