Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statens kärnkraftsinspektion SKI


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420756
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/vUBdRjmp64AxhVuV03TSM3
ExtraID420756
Omfång
357,4 -  (-)
Datering
1956–1997(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmOffentlighets- och sekretesslagen SFS 2009:400
15 kap. §1 (utrikessekretess, högst 40 år)
15 kap §2 (försvarssekretess, högst 40 år)
18 kap. §8 (säkerhets- och bevakningsåtgärd)
18 kap. §12 (kärnkraft)
(notera 18 kap. § 19 om inskränkning i rätten enligt 1 kap. §1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. §1-2 yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter)
19 kap. § 1 och 3 (ekonomisk sekretess, högst 20 år)

Offentlighets- och sekretessförordningen SFS 2009:641 bilaga 2 punkt 25 och 87

Mer detaljerade sekretesshänvsingar finns i pappersförteckningen
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Riksarkivets digitala arkiv)
Arkivbildare/upphov
Statens kärnkraftinspektion
Alternativa namn: SKI

Innehåll

Inledning (äldre form)STATENS KÄRNKRAFTSINSPEKTION 1956 - 1997

Verksamhetshistorik

Det statliga tillsynsarbetet inom kärnenergiområdet statade 1956 så Delegationen för atomenergifrågor fick i uppdrag att handlägga ärenden som rörde atomenergiverksamheten, bereda ärende angående det internationella atomenergisamarbetet samt utöva tillsyn enligt atomenergilagen. Reaktorförläggningskommittén inrättades år 19961 och fick i uppgift att biträda delegationen i ärenden angående säkerhetsförhållanden vid atomenergianläggningar eller vid handhavande av atombränsle.

År 1971 utvidgades myndighetens ansvarsområde till att omfatta säkerhetsfrågor avseende utvecklingen på atomenergiområdet samt den kontroll av kärnämne och kärnavfall som följder av Sveriges internationella åtaganden (safeguard).

År 1974 bytte myndigheten namn till Statens Kärnkraftsinspektion (SKI). Myndighetens chef fick större beslutanderätt enligt den nya instruktionen. Reaktorförläggningskommittén kom i fortsättningen att heta reaktorsäkerhetsnämnden med endast rådgivande funktion. Vidare inrättades två nya rådgivande nämnder, nämligen nämnden för kontroll av kärnbränsle och forskningsnämnden. Mellan 1974 och 1981 fick SKI en kraftig personalförstärkning och en fastare organisationsstruktur.

Enheten för kärnavfallsfrågor vid SKI bildades 1976 och 1981 delades SKI upp i två huvudenheter; tillsyn och utredning. En större omorganisation ägde rum 1991. Då skapades tre huvudenheter (Reaktorsäkerhet, Materialtillsyn samt Kärnavfallssäkerhet) vid sidan om enheter för Information, Forskning, Administration och Personal. Samma år tog SKI över Statens kärnbränslenämndes (SKN) uppgifter och fick samtidigt ansvaret för dels granskningen och tillsynen av reaktorägarnas forskningsprogram, och dels för de fonder som är avsedda att täcka kostnader för omhändertagandet av använt kärnbränsle m. m. Kapitalförvaltningen av fonderna överfördes den 1 januari 1996 till en särskild myndighet, Kärnavfallsfonden.

År 2008 sammanlades SKI med Statens Strålsäkerhetsinstitut (SSI) och bildade den nya Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Statens kärnkraftsinspektion var enligt sin instruktion (1988:523) central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka säkerheten vid kärnteknisk verksamhet och kontrollera icke-spridning av kärnämne, övervaka genomförandet av forskning och utveckling avseende slutförvaring av använt kärnbränsle eller kärnavfall och rivning av kärnkraftverken samt handlägga vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet.

SKI sorterade under miljödepartementet och leddes av en styrelse bestående av högst åtta ledamöter som utsågs av regeringen. Styrelsens ordförande är SKI:s generaldirektör (GD). GD är chef för myndigheten och leder dess verksamhet. GD gav för den löpande verksamheten uppdrag till organisationen varje verksamhetsår i verksamhetsplanen (SKIQ 04). Dessutom gav GD uppdrag till organisationen under ett innevarande verksamhetsår enligt särskilda GD-beslut.

Arbetsuppgifter och samband med viktigare handlingar och ärendeslag

Avdelningen för reaktorsäkerhet (R) är indelad i fyra enheter, en för inspektion (RI), en för anläggningssäkerhet (RA), en för reaktorteknologi och strukturintegritet (RT) och en för människa-teknik-organisation (RM) samt en samordningsfunktion (RS). Avdelningen svarar för tillsyn av säkerheten i följande anläggningar:
- kärnkraftverken i Barsebäck, Ringhals, Oskarshamn och Forsmark
- forskningsreaktorn R2 i Studsvik samt
- bränslefabriken i Västerås och Ranstadsanläggningen.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Gransknings- och säkerhetsrapporter (serie F5B, F7, F11, F13, F21-24, F27 samt E4)

Avdelningen för nukleär icke-spridning (N) svarar bland annat för kontrollen av att kärnämne i svensk ägo inte sprids och används för framställning av kärnvapen, kontroll av fysiskt skydd, kontroll av transport av kärnämne och kärnavfall, för uppfyllandet av Sveriges internationella åtaganden. Kontrollen sker i samarbete med FN:s kärnenergiorgan, IAEA, genom det så kallade safeguard- systemet, samt med Euratom.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Handlingar om fysiskt skydd (F5C, F7, F27, E4)
Handlingar om transporter och nukleär icke-spridning (F9)
Handlingar om internationellt samarbete (F5A, F6, F18, Ö3, Ö4)

Avdelningen för kärnavfallssäkerhet (K) svarar bland annat för tillsynen av hanteringen, behandlingen, lagringen och slutförvaringen av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Avdelningen utövar tillsyn över anläggningsplatserna för Centralt mellanlager för använt bränsle (CLAB) i Oskarshamn, Slutförvar för radioaktivt driftavfall (SFR) i Forsmark, de kärntekniska forsknings- och avfallsanläggningarna i Studsvik med undantag för forskningsreaktorn R2, anläggningen i Ågesta samt för det framtida slutförvaret för använt kärnbränsle med tillhörande behandlingsstation (SFL). Avdelningen handlägger även frågor enligt finansierings- och studsvikslagen.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Kärnavfallsenhetens handlingar (F5D, F10)
Handlingar om CLAB och SFR (F7ED, F7DDA)

Informationsenheten (I) svarar bland annat för SKI:s externa information och kontakter med allmänheten, de lokala säkerhetsnämnderna och med kärnkraftskommunernas samarbetsorganisation samt för SKI:s trycksaksproduktion.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Informationsbroschyrer, informationsvideo, forskningsinformation (B7, B8, B10)
Webbplats (B11)

Forskningsenheten (F) svarar bland annat för de underlag som ligger till grund för beslut om forskningens inriktning och fördelning av medel till forskning kring kärnsäkerhet, för övervakning av forskningshandläggningen inom SKI, för spridningen av forskningsresultat till berörda parter samt för ledningsfunktionen inom den del av EU:s ramprogram, delprogrammet Nuclear Fission Safety, för vilket SKI är huvudansvarig myndighet.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Forskningshandlingar (F8)
Internationellt samarbete (Ö3, Ö4)

Administrativa avdelningen (A) svarar bland annat för ekonomiadministrationen, juridiska frågor samt övrig administrativ service inom myndigheten.

Personalenheten (P) svarar bland annat för personalfrågor, planering och rekrytering samt kompetensutveckling inom myndigheten.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Personaldossiéer (F1)

IT-enheten (IT) svarar för övergripande samordning, löpande administration och underhåll, policy- och utvecklingsfrågor, omvärldsbevakning, uppföljning samt ger råd och stöd beträffande SKI:s datormiljö och verksamhetens IT-frågor.

Swedish International Project, Nuclear Safety (SIP) svarar för samarbetet med länder i Central- och Östeuropa på kärnsäkerhetsområdet som följer av de uppdrag som regeringen och svenska biståndsmyndigheter lägger på SKI. SIP ska bland annat samordna stöd- och samarbetsinsatser i bilaterala och internationella projekt genom att projektera, upphandla och finansiera kunskapsöverföring, system och utrustning. Stödmottagare utgörs av tillsynsmyndigheter, kraftägarorganisationer och kraftverksdriftorganisationer i ifrågavarande länder. SIP kan även i vissa fall åta sig uppdrag från utländska internationella organisationer.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Internationellt samarbete, stödprojekt (Ö3, Ö4)

Arkivets innehåll och struktur

SKI:s arkiv omfattar handlingar från perioden 1956-1997. Yngre handlingar förvaras hos Strålsäkerhetsmyndigheten i enlighet med RA-MS 2008:37. Vissa handlingar är kopior på respektive verks arkiverade original. De bedöms ändå vara så viktiga för SKI:s verksamhet att dessa ingår i arkivet.

Delegationen för atomenergifrågors arkiv samt Reaktorförläggningskommittéens arkiv är integrerade i SKI:s arkiv. Statens kärnbränslenämnd (SKN) har däremot behandlats som en separat arkivbildare med upprättad arkivförteckning.

Arkivet är strukturerat enligt de olika dossiéplanerna.

Noteringar i samband med arkivläggningen

Fyra större problemområden uppmärksammandes i samband med arkivläggningen:

1) Omkring 200 hyllmeter handlingar upptäcktes i utrymmen på lastkajen i samband med SKI:s flytt från dåvarande lokaler på Klarabergsviadukten. Handlingarna låg antingen lösa i högar eller samlade i pärmar. Bland annat fanns hör en hel del forskningshandlingar som förvarades separat eftersom de under vissa perioder inte diariefördes. När de under andra perioder diariefördes kom de i vissa fall ändå att hamna i dessa utrymmen (samtliga är nu förtecknade i serie F8C). I utrymmena fanns också handlingar efter ett par generationers handläggare. I flera fall rörde det sig om arbetspapper eller kopior av diarieförda handlingar, men här fanns också en hel del original. Då projekttiden inte medgivit fullskalig rensning och sortering har dessa handlingar arkiverats i serierna F18-27.

2) På våren 2008 beslöt SKI om fastställande av säkerhetsanalys. Det beslöts att visst gransknings- och säkerhetsmaterial skulle omfattas av sekretess, trots att sådana handlingar tidigare ansetts offentliga och öppna. De hade därför inte arkivlagts i hemlig serie, utan materialet finns insprängt i många serier. Ett omfattande arbete har lagts ner på att identifiera och markera vilka handlingstyper det gäller och var i arkivet de finns (se bilaga till pappersförteckningen). Trots detta finns inga garantier för att inte sekretesskyddade handlingar kan finnas även i andra serier än de angivna.

3) Behandlingen av sekretesskyddat material har heller inte varit enhetligt på myndigheten genom åren. Vid arkivläggningen påträffades till exempel en större mängd hemligstämplade men ej diarieförda handlingar i de lastkajsutrymmen som nämnden i första punkten. De flesta av dessa har avhemligats och infogats i arkivet. De handlingstyper som identifierats som fortsatt sekretesskyddade har arkivlagts i serie F27.

4) Ett antal handläggare på SKI kunde identifieras som så kallade samlare, som systematiskt förvarat stora mängder diarieförda originalhandlingar på sina tjänsterum, i skåp i korridorer eller i de ovan nämnda utrymmena på lastkajen. I vissa fall sorterade de själva handlingarna på ett tidigt stadium i arkivprojektet och lämnade dem i god ordning till arkivet. Dessa insorterades i befintliga serier. Andra tjänstemän har trots påtryckningar inte sorterat alls eller gjort det i sista minuten och på grund av tidsbrist har dessa istället fått arkiveras i en Ö-serie.

Sökingångar till arkivet

Arkivförteckningen och diarierna är den främsta sökingången till SKI:s arkiv. Diarierna digitaliserades 1986, men efter en datakrasch i början av 1990-talet går det endast att ska på ärendemening och inte på handlingsnivå för åren 1986- 1989/90. Detta påverkar i allra högsta grad återsökningen av framför allt de sekretessbelagda handlingarna.

Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess

I SKI:s arkiv finns inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess. Behandlingen av handlingar med sekretesskyddade uppgifter har dock inte varit enhetlig genom åren och återsökningen påverkas av detta (se ovan). Eftersom återsökningen under vissa perioder är svår, för att inte säga omöjlig, redovisas materialet i serie E4 på handlingsnivå med tillämpliga lagparagrafer angivna direkt i pappersförteckningen.

Genom ett beslut om säkerhetsanalys som togs av GD 2008 gjordes vissa typer av handlingar som tidigare varit offentliga och öppna istället sekretesskyddade med retroaktiv verkan (se ovan). Som bilaga till arkivredovisningen bifogas SKI:s säkerhetsanalys samt en lista över dossiénummer som innehåller sekretessbelagt material. De enskilda förteckningsbladen innehåller också anmärkningar med detaljerade uppgifter om vilken typ av handlingar det gäller och vilka paragrafer i lagstiftningen som är aktuella.

Man bör i första hand vara uppmärksam på alla typer av säkerhetsrapporter och granskningar. Dessa går i arkivet under förkortningar som ASAR, PSAR, FSAR, SAR eller PSA. Därtill bör designinformation samt alla typer av planer och ritningar sekretessprövas, liksom systembeskrivningar.

Gallring

SKI har tillämpas gallring enligt RA-FS 1991:6 respektive RA-FS 1997:6. För COSMOS gällde RA-FS 1993:4 och för SLÖR gäller RA-FS 1986:43. För de digitala systemen finns RA-MS 2009:7 och 2009:25.

Arkivansvarig

Huvudansvarig för arkivet var verksjuristen. I ansvaret ingick även den årliga uppdateringen av arkivförteckningen. Ansvarig för arkivets kontinuerliga vårt och tillhandahållanden av inspektionens handlingar var registratorn.

Arkivet har delvis ordnats och förtecknats av Marianne Andersson, MARANDo AB.
Arkivet har delvis ordnats och förtecknats av verksarkivarie Christopher Säther samt av Avvecklingens arkivarier Alexandra Franxén, Åsa Gillberg och Mikaela Johansson.

Arkivet är kartonglagt där inget annat anges.

Arkivredovisningen upprättades 2009-06-29 av arkivarie Åsa Gillberg

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad2009-09-04 13:32:12
Senast ändrad2021-10-12 11:18:52