Arkiv

SAK (Sophia Albertina Klubben)

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730887

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/Jzeuv6cktoPOfuVjtolNk1

Omfång

1,2 Hyllmeter

Datering

1961

–

2016

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Innehåll

Inledning (äldre form)

SAK, Föreningen för utrikesförvaltningens medföljare, var en ideell intresseförening för kvinnor och män, svensk- eller utlandsfödda, som var makar, sammanboende eller partners till anställda vid Sveriges utrikesförvaltning. Som mest har föreningen haft några hundra medlemmar. Föreningen som är en av världens äldsta föreningar av detta slag bildades 1961 av en grupp makar till tjänstemän vid UD. Föreningen kallades ursprungligen Sophia Albertina Klubben - uppkallad efter Gustaf III:s syster, för vilken palatset vid Gustaf Adolfs Torg uppfördes och som UD disponerar.

SAK:s målsättning har varit att stärka gemenskapen mellan medlemmarna och skapa bättre villkor och social trygghet för UD-tjänstemännens medföljare, såväl under perioder i Sverige som under utlandsstationering. SAK har bevakat frågor av intresse för medlemmarna och informerat om de särskilda situationer som medföljare möter såväl utomlands som vid återkomsten till Sverige - i yrkeslivet och i skolan, vid skilsmässa och efter pensioneringen. SAK har arrangerat utbildning, bland annat genom studiebesök, kurser, föredrag och sociala evenemang för sina medlemmar. Särskilda program har anordnats för manliga liksom utlandsfödda medföljare.

SAK har genom åren aktivt drivit en rad frågor gentemot departementsledningen, riksdagen och i media för att uppmärksamma UD-medföljares särskilda situation och problem i syfte att förbättra deras villkor. De två viktigaste frågorna har varit rätt och möjligheter att arbeta under utlandsstationering och pensionsfrågan. Bättre villkor för barns skolgång och språkutveckling, ekonomisk trygghet vid skilsmässa och dödsfall, rätt till tjänstledighet under utlandsstationering och förbättrad hälso- och sjukvård för den medföljande familjen har varit angelägna frågor. Då SAK inte varit en facklig organisation, har förhandlingar med departementsledningen skett genom UD-personalens fackliga organisationer.

SAK har under åren publicerat flera handböcker till hjälp och stöd för medföljare i utlandet. Den senaste "Med flaggan i bagaget" utgavs 2013. Föreningen har också etablerat en hemsida, haft egna plattformar i olika sociala medier och har återkommande publicerat artiklar i UD:s personaltidning.

Föreningen har aktivt deltagit i det europeiska medföljarsamarbetet, European Union Foreign Affairs Spouses' and Partners' Association (EUFASA), sedan Sveriges EU-inträde 1995 som formell medlem. EUFASA arrangerar årligen konferenser i olika huvudstäder för representanter för de nationella föreningarna. Inför dessa utarbetas jämförande rapporter med avseende på medföljares villkor i olika länder. 2001, då Sverige var EU-ordförande, arrangerade SAK en EUFASA-konferens i Stockholm.

Några viktiga resultat som uppnåtts genom SAK:s arbete:
- Medföljarna har erkänts som en viktig faktor i UD:s personalpolitik. Om utrikestjänsten ska kunna rekrytera och behålla kvalificerade och representativa tjänstemän, krävs att medföljare får möjlighet till arbete, personlig utveckling och social trygghet.
- Ett kompensationssystem har etablerats motiverat av att medföljare som tillbringat många år i utlandet saknas eller har försämrade möjligheter att intjäna egen pension.
- En tjänst som medföljarhandläggare vid UD är inrättad sedan 1992.
- UD har under ett flertal år beviljat ett ekonomiskt bidrag till SAK:s verksamhet.
- Bilaterala avtal om arbetstillstånd för medföljare har träffats med ett antal länder.
- Nätverket UDM - Utrikes Marknadstjänster, AIC - Agency för Intercultural Communication och den nordiska jobbdatabasen Scandinavians Abroad har gett ökade arbetsmöjligheter för medföljare.
- UD-medföljare som innehar statlig tjänst har rätt till tjänstledighet i upp till tolv år under makes/sambos/partners utlandsstationering.
- Yrkesverksamma medföljare får räkna utlandsåren som överhoppningsbar tid för att kvarstå i arbetslöshetsförsäkring.
- Reglerna för UD-tjänstemannens familjemedlemmars möjlighet att vara inskrivna i svensk försäkringskassa har förbättrats.
- Familjemedlemmar har under utlandsstationering numera samma rättigheter till hälso- och sjukvård som UD-anställda.
- Medföljare får konsultera UD:s personalkonsulenter.
- Ökade möjligheter till utbildning har givits till medföljare och barn genom stipendier från Bogeman-Stackelbergs fond.
- Fler semesterhemsresor och besöksresor för make/maka, partner eller sambo som kvar i Sverige.
- Alla utlandsmyndigheter har en särskild medföljaransvarig tjänsteman.

De frågor som SAK har drivit har grundats på krav som ställts av de kvinnor och män som följt med sin make/sambo/partner under utlandstjänst. I många fall har antalet år i utlandet uppgått till 20 år eller mer i flera olika länder. Utgångspunkten har varit att medföljarna så långt det är möjligt skall ha samma rättigheter som de skulle ha haft om de bott och varit yrkesverksamma i Sverige: arbetsmöjligheter, yrkesmässig och personlig utveckling, rätt till social trygghet, inklusive pension m.m. Dessa krav speglar, liksom den programverksamhet som SAK anordnat, på ett tydligt sätt det svenska samhällets utveckling under de gångna 50 åren.

Föreningen upplöstes 2016 på grund av svårigheter att hitta personer beredda att arbeta ideellt i SAK:s styrelse. Detta kan ses som ett tecken i tiden. Det svenska samhället liksom utrikestjänsten har förändrats radikalt. Färre familjer väljer att följa med till utrikes stationeringsorter. Maka/sambor och partners är inte villiga att avbryta sin egen karriär. Vissa UD-tjänstemän långpendlar till stationeringsorten och kan därför lättare ha kvar familjen i Sverige. Rätten till besöksresor mellan Sverige och stationeringsorten har utökats väsentligt. Den tekniska utvecklingen har förbättrat förutsättningarna att arbeta och studera på distans samtidigt som möjligheterna att hålla kontakt via Skype, internet etc. med avlägsna platser radikalt förbättrats.

Undertecknade, tidigare aktiva medlemmar tillika ordföranden i SAK, har hösten 2016 rensat, ordnat och förtecknat dokumentationen från föreningens mer än 50-åriga verksamhet. SAK:s arkiv överlämnas härmed till Riksarkivet. Vår förhoppning är att det ska vara av intresse för framtida forskning.

Stockholm i december 2016. Elisabeth Lewin, Marianne Hirdman, Gertrud Wincrantz-Wernstedt, Charlotta Wöhler.

Inledningen inskriven i Arkis 2017-03-13 Barbro Kvist Dahlstedt.

Leveranser

Nytt material har inkommit till arkivet

Datering

1961

–

2016

Omfång

1,2 Hyllmeter

Leveransdatum

2017-01-31

Kontroll

Skapad	2017-03-13 13:02:50
Senast ändrad	2017-03-13 14:22:38