Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sällskapet till dygdigt och troget tjänstefolks belönande


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0953
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/YhFjBlzzUn6bzqTguUGFFQ
Omfång
3,9 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/14463

Förteckning 953









Förteckning

över

Sällskapet till dygdigt och troget

tjänstefolks belönandes arkiv
Inledning (äldre form)Sällskapet till dygdigt och troget tjänstefolks belönande

Sällskapet leder sitt ursprug från de många gåvor och penninginsamlingar till välgörande ändamål, som blev resultatet av den nationella entusiasmen vid den förste svenskfödde Bernadottprinsen Carls födelse den 3 maj 1826. För att söka kanalisera givmildheten till förnuftiga områden inbjöd greven och generallöjtnanten Carl Axel Löwenhielm (1772-1861) till subskription för bildande av ett sällskap med ändamål "att genom uppmuntran och belöningar söka lifva och underhålla dygd, sedlighet, ordning, omtänksamhet och arbetsflit hos Tjenstefolket i Hufvudstaden...". Genom annonser i Stockholms Dagligt Allehanda och Stockholms Dagblad inbjöds subskribenter och av ledamotskap intresserade personer att den 3 november 1828 sammanträda på Stora Börssalen för att bl a fastställa sällskapets stadgar. (Sthlms Dagl Alleh 1828 1/11, nr 256, s 2; Sthlms Dagblad 1828 1/11, nr 256, s 1.)

Löwenhielm hade på ett tidigt stadium försäkrat sig om kungahusets intresse för sällskapet. Karl XIV Johan, kronprins Oscar och kronprinsessan Joséphine samt prinsessan Sophia Albertina skänkte som gemensam grundplåt 2 400 riksdaler B:co. Från enskilda subskribenter inflöt drygt 3 100 riksdaler, vartill kom 5 000 riksdaler från en anonym givare. Efter ett års verksamhet utgjordes sällskapets disponibla tillgångar av 12 011 riksdaler. (Huvudbok 1828-1829, s 1 f.)

Vid det första sammanträdet framlade greve Löwenhielm ett utkast till stadgar, vilket överlämnades till sällskapets direktion för diskussion och bearbetning. Sedan underståthållaren Lindecreutz den 6 december 1828 framlagt ett nytt stadgeutkast blev detta efter en del justeringar antaget den 19 januari 1829. Stadgarna fastställdes av Kungl Maj:t den 27 februari s å. (Stadgarna av 1829 27/2 överlämnade med kungl missivskrivelse 1829 19/3; originalen i F: 1 och 2.)

Sällskapets ledamotsantal var obegränsat och ansågs det "för en heder, att få tillegna sig såsom Ledamöter, agningsvärde Medborgare af alla stånd".

En allmän sammankomst skulle ordnas varje år den 3 maj eller - om denna dag inföll på en helgdag - nästföljande söckendag. Sällskapets angelägenheter omhänderhades av en direktion om nio medlemmar jämte en sekreterare. Direktionen hade att inom sig utse ordförade. Direktionsmedlemmarna utågs vid den årliga sammankomsten ovh var skyldiga att tre och tre årligen ställa sin poster till förfogande. (Stadgarna, )) 2-4.)

Sällskapets förste ordförande blev stiftaren, greve Carl Axel Löwenhielm, som innehade denna post ända till sin bortgång den 9 juni 1861. Ledamöterna av sällskapets direktion åtnjöt ej någon ersättning för sitt arbete, men sekreteraren beviljades 1843 ett arvode om 66 riksdaler 32 skillingar b:co för skrivhjälp m m. (Prot 1843 12/2, ) 6.)

Redan i januari 1829 hade greve Löwenhielm föreslagit direktionen att genom anordnandet av en offentlig konsert utöka sällskapets inkomster. Uppslaget diskuterades vid ett par tillfällen det närmaste året men förverkligades först efter drygt ett år. Ursprungligen hade man planerat ett framförande av Naumanns oratorium "Vater Unser", men detta måste skrinläggas, då hovkapellmästaren Johan Fredrik Berwald påpekat, att instuderingstiden för hovkapellet blev för kort med hänsyn till den pågående operasäsongen. Konserten utsattes slutligen till att äga rum den 9 oktober 1830. Denna dag annonserade man i Dagligt Allehanda om "en fullständig Vocal- och Instrumental Concert". Programmet upptog musik av Rossini (Wilhelm Tell och Tancred), Mebul och Hummel (operan Joseph och Mässa) med soloframträdanden av bl a herrarna Kinmansson d ä och Sällström. Biljettintäkterna uppgick till 175 riksdaler 23 skillingar riksmynt. (Prot 1829 31/1, 5/10; 1830 24/9. Dagl Alleh 1830 9/10, nr 234, s 2. Huvudbok, 1830, s 7. Angående Naumanns oratorium "Vater Unser" kan nämnas, att Sällskapet var ägare till orginalmusiken. Se huvudbok 1849, s 2.)

År 1830 fick Sällskapets tillgångar ett kraftigt tillskott genom en testamentarisk gåva av direktionsledamoten, sadelmakaråldermannen Jacob Fagerberg. Denne hade tidigare, 1829, utlovat att årligen som gåva överlämna ett belopp motsvarande högsta utdelade belöningen åt tjänare, d v s 25 riksdaler. Den 30 september 1830 testementerade Fagerberg sällskapet 3 000 riksdaler, vilka dock skulle förbli innestående i Fagerbergs fem fastigheter i Stockholm. Dessa var kvarteret Pegasus 5, Bollhusgränden, i Staden mellan broarna, Brunkhuvudet 4, och Putten 9 vid Drottninggatan resp Malmskillnadsgatan, Klara församling, Kåkenhusen 4 vid Stakens gränd, Jakobs församling, och slutligen Flygaren 1 vid Hornsgatan, Maria församling. All fast egendom skulle enligt testamentet förbli osåld, såvida ej uppfyllandet av legaten annorlunda krävde.

Fortsättning se den manuella förteckningen.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2016-03-24 13:55:51