Sök i arkiven
Genvägar MENY

KAROLINSKA SJUKHUSET - ÖRON, NÄSA, HALS (ÖNH)  (1940 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Öron-, näs- och halssjukvård (521))
Alternativa namn
Divisionen för Öron-Näsa-Halssjukdomar
HistorikArkivbeskrivning 2018-01-29 för Öron-Näsa-Hals-kliniken
Adress: Karolinska universitetssjukhuset, 176 71 Stockholm
HSA-id: SE2321000016-4X8K
Ansvarig för arkivbeskrivningen: Sandra Gustafsson, arkivarie
Beskrivning av nuvarande organisation
Verksamhetens startdatum (och eventuellt slutdatum)
1 mars 1940-2 oktober 2017.
Hur är verksamheten organiserad?
Kliniken bedriver huvudsakligen verksamhet i Solna och Huddinge men bedriver även akutverksamhet vid Södersjukhuset och konsultverksamhet vid Danderyds sjukhus.
Kliniken leds av en verksamhetschef och är indelad i två enheter, enhet Solna och Huddinge som leds av varsin enhetschef. Vidare är kliniken indelad i sex sektioner som leds av varsin sektionschef:
Hals/foniatrisektionen
Näs/traumasektionen
Tumörsektionen
Cochleasektionen
Öronsektionen
FoU-sektionen (forskning och utbildning)
Avdelningar:
A16b vårdavdelning
B82 vårdavdelning
B84 dagkirurgisk avdelning
Sömnlab B84 - sömnlaboratorium utreder vuxna och barn med olika sömnrubbningar såsom snarkningar eller andningsuppehåll. Utredningen sker med hjälp av polysomnografi.
ÖNH - operationsavdelning Huddinge
ÖNH operationsavdelning Solna
Mottagningar:
Cochleamottagning
ÖNH - akutmottagning Huddinge
ÖNH - akutmottagning Solna
Öron- näs- och halsmottagningen Huddinge
Öron- näs- och halsmottagningen Solna
Konsultation:
PICC-linemottagning
Trakeostomikonsult Solna
Trakeostomisjuksköterska - konsultverksamhet som riktar sig till andra kliniker på sjukhuset som vårdar trakeotomerade och laryngektomerade patienter.
Beskrivning av verksamhetens tidigare organisation
Denna del används om organisationen tidigare sett annorlunda ut än idag.
Tidigare namn, adresser och geografisk placering
1940 Kliniken för oto- rhino-laryngologi, Karolinska sjukhuset. Sedermera Öron- näs- halskliniken (ÖNH-kliniken).
Tidigare organisation
Kliniken för oto- rhino-laryngologi, sedermera öron- näsa- halskliniken, öppnade den 1 mars vid Karolinska sjukhuset. Kliniken omfattade vid öppnandet en; operationsavdelning, poliklinik, foniatrisk poliklinik, tre allmänna vårdavdelningar, en privat enskild avdelning samt laboratorium och bibliotek. Barn vårdades på kliniken vid de allmänna avdelningarna fram till 1998 när Astrid Lindgrens barnsjukhus öppnade och under andra världskriget tog kliniken emot finska barn.
Vid kliniken behandlades barn och vuxna med sjukdomar/tumörsjukdomar från öron, luftvägar, talorgan, övre delen av matsmältningskanalen och skallbasen. Tidigare bedrev kliniken även hörselverksamhet, denna avstyckades dock 1953 till den nyinrättade Audiologiska avdelningen (sedermera Hörselkliniken).
Verksamheten leddes av en klinikchef/verksamhetschef som bistods av medicinskt ansvariga överläkare och avdelningsföreståndare. 1984 omorganiserades kliniken och delades in i fyra sektioner; Näsa-, Öron-, Larynx/bronk- och tumörsjukdomar under ledningen av varsin sektionschef. Sektionscheferna blev kunskapsansvariga för sin sektion samt ansvarade för att deras sektion följde vårdriktlinjerna, medan driftansvaret för kliniken ålades chefssjuksköterskorna på avdelningarna och operation.
ÖNH-kliniken var fram tills 1970 direkt underställd direktionen då blockorganisationen infördes på prov i ändamålet att decentralisera administrationen, varav ÖNH hörde till Kirurgblocket tills 1981. 1974 inrättades blockorganisationen formellt på sjukhuset med sex block. I samband med att Karolinska sjukhuset blev landstingskommunalt 1982 ombildades blocken till driftsektioner. ÖNH ingick i driftsektionen för kirurgisk sjukvård 1982-1991.
1992 skedde en ny omorganisation då Karolinska sjukhuset 1992 ånyo blev ett självständigt sjukhus. Sjukhuset delades in olika divisioner som klinikerna/motsvarande sorterades under. ÖNH tillhörde först divisionen för Öron-, näs- och halssjukdomar. I samband med bildandet av Karolinska Universitetssjukhuset 2004 reviderades divisionerna på nytt och ÖNH sorterades då under Huvuddivisionen men överflyttades november 2016 till divisionen för Medicin Kirurgi 2.
Kliniken har under åren genomgått flera interna organisatoriska förändringar dels i form av sammanslagningar med andra ÖNH- kliniker inom landstinget under 1990-talet. Dels har indelningen i sektioner och avdelningar gjorts om flera gånger.
Under 1980- och 1990-talen hade ÖNH flera utlokaliserade öppenvårdsmottagningar på andra sjukhus i landstinget:
Löwenströmska sjukhuset, nedlagd 1995-12-31,
Sabbatsbergs sjukhus, nedlagd 1993-12-15,
Sundbybergs sjukhus, nedlagd 1988,
Jakobsbergs sjukhus, nedlagd 1991,
Sammanslagningar med andra ÖNH-kliniker
1993 överfördes ÖNH-verksamheten vid Sabbatsbergs sjukhus till Karolinska vid nedläggningen av Sabbatsbergs sjukhus 1993.
1996 införlivades ÖNH-kliniken på Danderyds sjukhus i Karolinskas organisation. Efter sammanslagningen av klinikerna hade ÖNH kvar en öronmottagning, operation och dagoperationen på Danderyd, dock avvecklades verksamheten vid Danderyd helt 2013. Verksamheten i Danderyd leddes innan avvecklingen av en platschef som var underställd verksamhetschefen på Karolinska. Efter avvecklingen på Danderyd har ÖNH istället bedrivit konsultverksamhet gentemot Danderyds sjukhus.
Under 1990-talet verkade kliniken för att all tumörbehandling inom önh-fältet skulle samlas till Karolinska sjukhuset för att koncentrera expertisen till ett ställe. Det rörde sig tillika om en liten patientgrupp. Tumörbehandling bedrevs under 1970- och 1990-talen vid Karolinska, Danderyd, Sabbatsberg, Södersjukhuset (SöS) samt Huddinge sjukhus. 1996 beslutade landstinget att den onkologiska verksamheten inom ÖNH skulle koncentreras till ÖNH-kliniken på Karolinska sjukhuset. 1996 överfördes onkologiverksamheten på ÖNH-kliniken vid Södersjukhuset till Karolinska och slutligen överfördes onkologiverksamheten vid Huddinge sjukhus till Karolinska 1998.
Avvecklingen av kliniken
Den 2 oktober 2017 avvecklades ÖNH-kliniken då Karolinska övergick till den nya Temaorganisation. Dess tidigare verksamhetsområden ingår nu i Tema cancer, funktion PMI samt tema trauma och reparativ medicin.
Beskrivning av vad verksamheten gör
Vad gör verksamheten inom ramen för sitt kärnuppdrag?
Öron-, näs- och halskliniken utreder och behandlar barn och vuxna med sjukdomar/tumörsjukdomar från öron, luftvägar, talorgan, övre delen av matsmältningskanalen och skallbasen. Kliniken bedriver även foniatrisk verksamhet.
Vilka uppdrag/ansvarsområden har verksamheten?
Kliniken har i uppdrag att bedriva specialiserad och högspecialiserad sjukvård. Jämte den högspecialiserade vården ingår även ansvar för forskning och utbildning om sjukdomar/tumörsjukdomar inom öron-, näs-, hals i samverkan med Karolinska institutet och andra aktörer.
Handlägger verksamheten ärenden i samarbete med någon annan verksamhet?
Verksamheten handlägger vård och behandling av tumörer inom öron-, näs- och halsregionen i samarbete med Onkologiska kliniken Karolinska universitetssjukhuset, kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi samt Käkkirurgiska kliniken. Därtill behandlar verksamheten barn i samarbete med verksamheter på Astrid Lindgrens barnsjukhus, samt trakeostomikonsultationsverksamhet gentemot övriga kliniker.
Beskrivning av hur verksamheten styrs
Vilka lagar och styrdokument styr verksamheten?
Hälso- och sjukvårdslagen
Offentlighets- och sekretesslagen. Patientjournaler är belagda med sekretess i 70 år enligt 25 kap § 1 OSL.
Patientdatalagen
Patientlagen
BG LA 2015-0189, version 3, föreskrift 12
BG LA 2016-0180
BG LA 2015-0040, version 4,2, föreskrift 11
Vem fattar beslut om verksamheten?
Sjukhusledningen
Divisionschefen
Verksamhetschefen
Beskrivning av verksamhetens handlingar/information
Vilka är de viktigaste typerna av ärenden och handlingar/information som skapas i kärnverksamheten?
Handlingar/information som uppstår utgörs huvudsakligen av patientjournaler och forskningshandlingar, men även administrativa handlingar i form av bland annat protokoll från samverkansgruppen, beslut, riktlinjer, rapporter, PM och korrespondens.
Vilka system används för ovanstående viktiga handlingar/information?
Journalsystemet Melior infördes augusti 1994 för verksamheten på Danderyds sjukhus och april 1997 för öppenvården på Karolinska sjukhuset och december 1997 för slutenvården. Restjournaler till slutenvårdsjournaler i Melior ska enligt tidigare arkivbeskrivningen ha mikrofilmats två år efter avställning. Melior finns i mellanlagringstjänsten.
Journalsystemet TakeCare infördes 2004-12-15.
Orbit 5 - digitalt system för operationsplanering. Tidigare användes operationsplaneringssystemet OPERA.
Restjournaler på papper till digitala journaler i form av provsvar och remissvar skannas till mellanlagringstjänsten.
Delar av det äldre journalbeståndet är mikrofilmat - se arkivförteckningen för information om aktuella vårdår.
Domino-Lis, Karolinskas dokumenthanteringssystem, där bland annat klinikens riktlinjer finns.
Karolinskas universitetssjukhusets diarium EDIT.
Vilka sökingångar och sökregister finns till handlingarna/informationen?
Arkivförteckning
Mikrofilmningsprotokoll
Liggare
Karolinska Universitetssjukhuset diarium
Har verksamheten tagit över eller lånat handlingar/information från andra verksamheter?
ÖNH-mottagningen på Löwenströmska sjukhuset har övertagit journalhandlingar från Löwenströmska sjukhuset.
Förvarar verksamheten handlingar/information hos någon annan verksamhet?
Personaladministrativa handlingar förvaras av HR och i personaladministrativa systemet Heroma. Ekonomihandlingar har hanterats i digitala systemet Contempus och sedan mars 2016 i Raindance Fakturaportal.
Diarieförda ärenden återfinnes hos centrala registratorsfunktionen och i diarie- och ärendehanteringssystemet EDIT.
Handlingar rörande verksamheten återfinnes även hos Kirurgblocket, divisionen för Öron-, näs- och halssjukdomar samt i Huvuddivisionens arkiv.
Har verksamheten överlämnat handlingar/information till någon annan verksamhet?
Till Landstingsarkivet.
Källor till arkivbeskrivningen
Öron-, näs-, halsklinikens verksamhetsplan 2015
Pernow, Bengt (Red.), Karolinska sjukhuset 1940-1990, en minnesbok, (Karolinska Sjukhuset, 1990).
Kristina Sandströms arkivbeskrivning 1999
Öron-, näs- halsklinikens samverkansprotokoll 2004-01-14; 2004-02-11; 2004-10-13
Persson, Anders & Sjöqvist, Folke (Red.), Huddinge sjukhus 1972-2002, (Karolinska universitetssjukhuset, 2010).
För original se ärende LA 2018-0029, alternativt under gemet.
_______________________________________________________________
Historik
Öron- näs- och halskliniken vid Karolinska sjukhuset öppnades vid sjukhusets invigning år 1940, tillsammans med kliniker för kirurgi, medicin och kvinnosjukvård. Den fick lokaler i huvudbyggnadens mittparti och södra flygel, där det inrymdes operationsavdelning, poliklinik, foniatrisk poliklinik, tre allmänna vårdavdelningar, en privat enskild avdelning, laboratorium och bibliotek. Även barn vårdades vid de allmänna avdelningarna och under andra världskriget mottogs här många finska barn. Barn fanns inskrivna på kliniken ända tills 1998 då Astrid Lindgrens Barnsjukhus öppnades.
År 1953 avstyckades all hörselverksamhet till den då nyinrättade Audiologiska avdelningen, nuvarande Hörselkliniken, som var den första i sitt slag i Sverige.
Öron, näs- och halskliniken utreder och behandlar - som namnet antyder - sjukdomar inom öron, övre luftvägar, övre delen av matsmältningsapparaten, talorganen, hypofysen samt utför tumörkirurgi inom dessa områden. Här finns både akutvård, sluten och öppen vård. Alltsedan klinikens tillkomst finns en separat foniatrisk avdelning som behandlar röst- och talrubbningar samt sväljningsproblem. Här arbetar både läkare och logopeder.
Organisatoriskt var öron-, näs- och halskliniken, liksom övriga kliniker på sjukhuset, direkt underställd direktionen fram till 1970, då försöksverksamhet med tre s.k. block inleddes. Öron-, näs- och halskliniken kom att tillhöra Kirurgblocket inrättat på försök 1970. Blockorganisationen permanentades år 1974 då totalt sex block inrättades, med samordnande funktion för sina respektive kliniker/motsvarande. Öron-, näs- och halskliniken tillhörde kirurgblocket åren 1970-1981.
När Karolinska sjukhuset år 1982 övergick från att vara statligt till att bli landstingskommunalt och en integrerad del av Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO) omvandlades blocken till s.k. driftsektioner. Öron-, näs- och halskliniken kom att tillhöra Driftsektionen för kirurgisk sjukvård.
När Karolinska sjukhuset år 1992 återigen blev ett självständigt sjukhus direkt underställt Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) indelades sjukhuset i en rad divisioner, varunder kliniker/motsvarande sorterar. Varje division leds av en divisionschef, som till sin hjälp har en stab för administrativa funktioner inom kansli, personal, ekonomi, vårdutveckling och IT. Under divisionescehf och stab lyder kliniker/motsvarande. Öron-, näs- och halskliniken tillhör Divisionen för öron-, näs- och halssjukdomar, där även Hörselkliniken och sedan 1994 adjungerat Käkkirurgiska kliniken ingår.
Under 1980- och 90-talen hade kliniken öppenvårdsmottagningar förlagda vid Sundbybergs, Jakobsbergs, Sabbatsbergs och Löwenströmska sjukhusen. De var organisatoriskt underställda kliniken och leddes av dess klinikchef. Mottagningarna har i tur och ordning lagts ned: Sundbyberg 1988, Jakobsberg 1991, Sabbatsberg 1993-12-15 och Löwenströmska 1995.
Den 1 januari 1996 sammanslogs öron-, näs- och halskliniken vid Danderyds sjukhus (DS) organisatoriskt med den vid Karolinska sjukhuset, men viss verksamhet finns ännu geografiskt förlagd vid DS. Där utförs huvuddelen av öppenvården och dagkirurgin, medan all sluten vård, akutvård och tumörkirurgi är förlagd till Karolinska sjukhuset. Sedan 1998 är Karolinska sjukhuset enda vårdgivaren inom tumörkirurgi inom öron-, näs- och halsområdet i Stockholm.
År 1998 öppnades Astrid Lindgrens Barnsjukhus där kliniken bedriver konsultverksamhet och opererar barn i barnsjukhusets lokaler, förutom vid klinikens egen operationsavdelning där man opererat barn sedan klinikens tillkomst. Barn med orala problem utreds vid barnsjukhuset och skickas sedan till klinikens foniatriska avdelning för behandling. Patientjournalerna för barn tillhör öron-, näs- och halskliniken.
Från den 1 april 2004 skedde förändringar när det gällde hörapparatutprovningen och hörselrehabiliteringen. Det innebar bland annat att hörcentralerna på Löwenströmska och Norrtälje sjukhus stängde. Besök på dessa hörcentraler fick nu vända sig till Hörselkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Kliniken har hittills haft följande klinikchefer: Gunnar Holmgren 1940, Torsten Skoog 1941-1959, Carl-Axel Hamberger 1960-1974, Jan Wersäll 1975-1995, Aron Sobin 1995-1997, Richard Kuylenstierna 1997-.
Organisation
Klinikens inre organisation med uppdelning på sektioner och avdelningar har naturligtvis växlat över tid. Under 1980-talet fanns upp till sju olika sektioner ledda av varisn sektionschef.
Klinikens leds av en klinikchef (verksamhetschef) och är för närvarande inte uppdelad på sektioner. Inne på Karolinska sjukhuset finns en mottagning, en operationsavdelning, två vårdavdelningar, sömnlaboratorium, foniatrisk avdelning, forskningslaboratorium och bibliotek. Vårdavdelning 16b (populärt kallad ”Ettan”) vårdar cancerpatienter och innehåller dessutom en systermottagning till stöd för patienter som strålbehandlas vid Radiumhemmet, medan vårdavdelning 16a (populärt kallad ”Tvåan) vårdar övriga slutenvårdspatienter. Sedan 1995 finns ett sömnlaboratorium som skriver ut bettskenor, gör snarkutredningar och behandlar snarkningsproblem. Kliniken har en kurator, som sedan 1993 är klinikansluten.
Verksamheten vid Danderyds sjukhus leds av en platschef underställd klinikchefen. Här finns sedan sammanslagningen med kliniken vid KS 1996 en mottagning, en operationsavdelning samt två uppvakningsavdelningar, en för barn och en för vuxna. Den tidigare talkliniken som tillhört mottagningen avstyckades helt vid sammanslagningen med KS. Ej heller har man någon egen kurator sedan sammanslagningen, utan hänvisar sina få kuratorssökande patienter till klinikens kurator på Karolinska sjukhuset.
Öron-, näs- och halskliniken har en lokal samverkansgrupp inrättad senast 1992. Den är ett beslutande organ i arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor och består av representanter för både arbetsgivar- och arbetstagarsidan, både vid Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus. Dessutom sänder kliniken representanter till divisionens centrala samverkansgrupp inrättad 1995.
Kliniken saknar sedan 1997 klinikråd, ledningsgrupp eller dylikt samordnande organ för hela kliniken. Inte heller hålls gemensamma arbetsplatsträffar, utan de olika avdelningarna inne på Karolinska sjukhuset - expeditionen, mottagningen, operationsavdelningen, foniatriska avdelningen och de båda vårdavdelningarna - håller separata arbetsplatsmöten där minnesanteckningar förs. De olika yrkesgrupperna - sekreterare, sjuksköterskor osv. - vid Danderyds sjukhus håller även de varsina arbetsplatsmöten samt kollektivt månatliga möten med klinikchefen, men för ej minnesanteckningar.
Arkivbeskrivning
Arkivet omfattar handlingar tillkomna alltsedan klinikens öppnande 1940 till dags dato och förvaras dels på Karolinska sjukhuset, dels på Danderyds sjukhus, Landstingsarkivet (Gröndal, Sabbatsberg och Lindhagensgatan, flyttas år 2000 till Flemingsberg), och vad gäller två forna externa mottagningar på Jakobsbergs sjukhus.
Dessutom låg en ansenlig mängd liggare, register m.m. nedpackade i flyttkartonger i en källare på Beckomberga sjukhus vid arkivets ordnande och förtecknande i augusti 1999. De hade evakuerats dit vid en ombyggnation av kliniken år 1995. Då lokalerna var olämpliga både ur säkerhetssynpunkt (de låg i ett möbelförråd) och tillgänglighetssynpunkt (de var svåra att ta del av) flyttades de över till Karolinska sjukhuset för ordnande och förtecknande, varefter de levererades till Gröndalsarkivet i oktober 1999.
Arkivet består av pappershandlingar, digitala handlingar, mikrofilmade journaler, foton, filmer och röstinspelningar.
Patientjournalerna är numera datoriserade och förs i Melior, i ett system gemensamt för verksamheten både på Danderyds sjukhus och Karolinska sjukhuset. DS började föra journalerna i Melior i augusti 1994, medan KS för journalerna i Melior sedan april 1997 vad gäller öppen vård och sedan december 1997 vad gäller sluten vård. Dessutom finns kompletterande material för sluten vård i pappersjournaler som mikrofilmas två år efter avställning. Äldre patentjournaler finns dels på papper, dels på mikrofilm/mikrofiche.
Den foniatriska avdelningen har alltsedan 1940 fört separata logopedjournaler. De skrivs i ett eget datoriserat journalprogram och tas vid avställning ut på papper för att senare mikrofilmas. Vid uttag på papper gallras den datoriserade logopedjournalen. Kring årsskiftet 1999/2000 planeras övergång till Melior, där logopedjournaler kommer att föras separat från övriga patientjournaler.
Mikrofilmning utförs av den centrala mikrofilmssektionen. En säkerhetsfilm förvaras i klimatarkiv hos Landstingsarkivet, medan mikrofilmssektionen behåller en bruksfilm. Sedan 1995 finns filmerna även överförda till CD-ROM-skivor. För sökning i mikrofilmade journaler vänder sig kliniken till mikrofilmssektionen som levererar den önskade journalen digitalt.
Kuratorsjournaler förs ännu på papper, men övergång till datoriserade kuratorsjournaler planeras ske kring årsskiftet 1999/2000.
Operationerna som utförs vid operationsavdelningarna både på KS och DS registreras i det datoriserade systemet för operationsplanering OPERA. Systemet används även av centraloperation, anestesi- och intensivvårdskliniken och ortopedoperation, men eftersom det inte finns någon huvudarkivbildare behandlas de här som separata arkivbildare.
Vidare finns i arkivet en stor mängd övriga äldre och yngre patientrelaterade handlingar. Här finns även en mindre mängd handlingar av administrativ karaktär, nämligen beslut, protokoll, diarier, korrespondens, ämnesordnade handlingar, statistik m.m.
Tyvärr har merparten av klinikchefens korrespondens förkommit, nämligen för åren 1940-1974, 1977-1996. Dock har klinikchefen samtidigt varit professor vid instiutionen för öron-, näs- och halssjukdomar (nuvarande institutionen för neurovetenskap) vid Karolinska sjukhuset (KI) och inte alltid hållit isär den korrespondens som rör KIs och klinikens verksamhet. Därför finns en del av klinikchef Jan Wersälls yngre korrespondens (1977-1995) arkiverad i institutionens arkiv. Detta arkiv saknar ännu förteckning. Delar av Jan Wersälls ursprungliga korrespondens har han dock inordnat bland ämnesordnade handlingar i klinikens serier F20 Patientärenden och F21 Övrig ämnesordnade handlingar.
Diarierna i klinikens arkiv omfattar klinikchef Carl-Axel Hambergers inkommande post 1960-1974, men den tillhörande korrespondens saknas. Dock bör diarierna sparas, eftersom de ger en mycket detaljerad beskrivning av brevens innehåll och kan användas som sökingång till de instansers arkiv varifrån breven kommit (departement, direktionen, administrativa byrån, planeringsbyrån etc).
Naturligtvis kan uppgifter om öron-, näs- och halskliniken återfinnas även i andra arkiv. Det datoriserade systemet för operationer OPERA har redan nämnts. Direktionens (1936-1981), sjukhusledningens (1992-) och andra centrala administrativa avdelningens arkiv bör undersökas. Nordvästra sjukvårdsområdets (NVSO) (1982-1991) årsredovisningar, verksamhetsplaner m.m. innehåller beskrivningar av klinikens organisation, verksamhet, lokalsituation m.m. För tiden fr.o.m. 1992 bör främst stabens vid divisionen för öron-, näs- och halssjukdomar arkiv nämnas. Här finns beslut, divisionens centrala samverkansgruppsprotokoll, minnesanteckningar vid arbetsledarmöten, årsredovisningar, verksamhetsplaner m.m.
Kristina Sandström
Projektanställd arkivarie
September 1999
Historiken införd och inventering gjord av Birgitta Eriksson i december 2006.
Konkordans
Tidigare signa Nuvarande signa
F1 F1A
F2a F1B
F2b F1C
F2c-d F1D
F2e F1E
F2F F1F
F4a F2A
F4b F2F
F4c F2E
F4d F2G
F4e F2H
F4f F2B
F4g-h F2C-D
F5 F2I
F6a F4
F6b:1 F4:6
F7a D5C
F7b D5G
F7c D1
F7d D5A
F7e D5B
F8 D2A
F9 D2B
F10a-F10b D6
F11 D5D
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_613
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/yIq7TC96JA3ISIXyGjV0I6
SpråkSvenska
ExtraIDLA_613