Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Koppoms Bruk


Basic data

Reference codeSE/VA/50054
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/hatkBnsNZazPWX5CTcNMs6
Extent
64 Hyllmeter 
Date
1830–1968(Tidsomfång)
Archive institutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Record creator / Origination
Kroppstads gård
Kategori: Gård. Gårdar
 
Koppoms brukshandel
Kategori: Företag. Handel
 
Koppoms bruk (1831 – 1968)
Alternativa namn: Koppoms pappersfabriks AB  (1889 – 1968)
Kategori: Företag. Lantbruk och fiske, ospecificerat (Lantbruksrörelse)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, pappersbruk, träsliperi)
 
Koppoms gård
Kategori: Gård. Gårdar
 
Arvikaortens kontrollförening
Kategori: Förening. Övriga föreningar
 
Tostebols gård
Kategori: Gård. Gårdar
 
Charlottenbergs bruk (1827)
Alternativa namn: Charlottenbergs AB
Alternativa namn: Morastfors
Alternativa namn: Morastforsen
Alternativa namn: Morastfors bruk
Kategori: Företag. Lantbruk och fiske, ospecificerat (Lantbruksrörelse)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)
 
Koppoms bruks arbetares sjuk- och begravningskassa
Kategori: Övriga. Övriga institutioner
 
Koppoms sjukkassa
Kategori: Övriga. Övriga institutioner
 
Hakenäs gård (Stenungsund)
Kategori: Gård. Gårdar
 
Grinsbols gård
Kategori: Gård. Gårdar
 
Nordmarks härads kontrollförening
Kategori: Förening. Övriga föreningar

Content

General noteFörteckningsnummer 53/85
Introduction (older form)KOPPOMS BRUK

Långt uppe vid Glafsfjordens tillflöden i Värmlands gränsbygder mot Norge anlade Hans Juel Koppoms Bruk år 1830. Utom stångjärnssmedja drevs där sågverk och kvarn. Bruket stannade i Juelska släktens ägo fram till 1884, då det köptes av förvaltaren vid Wedevågs bruk, Per Fredrik Canell. Denne lade ned stångjärnsmidet och införde istället tillverkning av handredskap för jordbruket. Få år därefter, 1889, bildade han Koppoms pappersfabriks AB, som förhyrde vattenkraft och tomter av Koppoms bruk samt anlade träsliperi och pappersbruk för naturbrunt slipmassepapper, järnkarus och havanna. Minimikapitalet var 100 000 kr. En av stiftarna var kraftverksbyggaren ingeniör Carl E Jansson i Lindesberg. Träsliperiet sattes igång 1890 och pappersmaskinen 1891. Åren 1903-1904 byggdes också sulfitfabrik. En ny pappersmaskin uppsattes 1908. Nästa utvidgning skedde, då brukets äldsta maskin, som likväl byggts om år 1903, icke längre befanns kunna fylla marknadens fordringar, vare sig kvalitativ och kvantitativ.
År 1913 blev Koppoms Pappersfabriks AB ägare av moderbruket med jordområden och vattenrätt. Redskapstillverkningen lades ned. I den verkstadslokal, som då blev ledig, inrättades ett varmsliperi. Detta kom igång 1914.
Liksom tidigare fortsattes utvidgningarna undan för undan. År 1917 ombyggdes holländeriet. Våren 1918 inträffade en eldsvåda som omfattade sulfitfabreiken, ångpappehuset, gamla träsliperiet och större delen av pappersbruket. Den gav särskild anledning till ombyggnad och modernisering av alla fabrikslokaler som berördes därav.
En bekymmersam fråga vid Koppom var under många år transporterna den 18 km långa vägen till Åmotfors station. Landsvägarnas dåliga beskaffenhet gjorde det inte möjligt att använda biltrafik utan hela godsmängden, ca 10 000 ton årligen, forslades med hästfordon. Problemet löstes dock med en järnvägsbana mellan Mellerud och Arvika.
Brukets grundläggare, brukspatron Canell, lämnade det år 1919 i andra händer. Brukets tillverkning år 1919 var: 4 ton sulfitpapper, 2 ton sulfitmassa. År 1960 var siffran 6 ton sulfitpapper, 5 ton tapetpapper och 3 ton slipmassa. Aktiekapitalet var oförändrat 1 050 000 kr, mellan år 1919-1960.
1930 hade bruket: 2 kokare, 4 slipstolar och 3 yankeemaskiner. 1950-1960 hade bruket 3 varmslipar och 3 yankeemaskiner.
Under 50-talet hade bruket goda år, likaså under början av 60-talet. Företagsledningen hade förstått att små enheter i framtiden skulle få det svårt. Man beslutade sig för en differentierad tillverkning. Man köpte in en ny pappersmaskin från Norge. Pappersmaskinen - även kallad "skrotmaskinen" - visade sig vara ett mycket dåligt köp. Likaså var planeringen för maskinen dåligt genomtänkt. Sammanlagt lade man ut 6-7 miljoner på maskinen.
1963 hamnade bruket i ekonomiska svårigheter och fordringsägarna var ej villiga att lämna ytterligare krediter. Järnskogs kommunfullmäktige beslöt om ett borgenåtagande på ca 1,5 miljon. Men brukets skulder ökade och företaget lyckades inte lösa sina problem, utan tvingades begära sig i konkurs i juli 1964.
Rottneros Bruks AB återupptog driften den 2 september 1964 och drev det vidare fram till maj månad 1968 då Koppoms pappersbruk slog igen för gott.

Sven Norlander 1986-04-28.

Källor: Svensk pappersbruksföreningens tjugofemårs-
skrift. 1923 Nordisk papperskalender 1919,
1931/32, 1950/51, 1960/61.
Margareta Bäck-Wiklund/ Hans Lindfors: Samhälle
i förändring.

References

Related archival units
Se även: Koppoms bruk (SE/VA/50133)
Se även: Charlottenbergs bruk (SE/VA/50131)

Control

Amended03/10/2019 18:09:59