Arbetsvårdens kansli, Linköping  (1950 – 1979)

Organisation

KategoriEj fastställd. Utbildning
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Administration + stödverksamheter)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Ledning/stab/styrelse)
Alternativa namn
Östergötlands läns landsting institut för arbetsträning i Linköping, Arbetsvårdsinstitutet i Linköping
HistorikH I S T O R I K
Landstinget i Östergötland
Arbetsvårdens kansli, Linköping
Efter noggrant utredande föranlett av en motion 1948 startade Östergötlands läns landstings institut för arbetsträning i Linköping den 15 december 1950 i hyrd lokal på Läroverksgatan 1. Institutet fick egen styrelse (interimsstyrelse 1950-1952, därefter ordinarie). In- och utskrivningar beslutades av en särskild nämnd där även representanter för Arbetsförmedlingen och Länsarbetsnämndens arbetsvårdsexpedition. År 1959 ändrades institutets namn till Arbetsvårdsinstitutet i Linköping, styrelsens följaktligen till styrelsen för arbetsvårdsinstitutet i Linköping, i bland kallad arbetsvårdsstyrelsen. I samband med Norrköpings stads återinträde i landstinget och därmed införlivandet av det sedan 1948 verksamma arbetsvårdsinstitutet i Norrköping, ersattes styrelsen fr.o.m. 1968 av en arbetsvårdsnämnd. Fr.o.m. 1969 fungerade den då nyinrättade Sociala nämnden som arbetsvårdsnämnd.
Arbetsvården skulle erbjuda arbetsträning/ prövning av partiellt arbetsföra samt handlägga frågor rörande fördelningen av landstingets anslag till näringshjälp åt partiellt arbetsföra personer.
Från början fanns vid arbetsinstitutet plats för ca 20 elever fördelade på 4 avdelningar; snickeri-, elektrisk-, mekanisk-, och pappers-. År 1957 flyttades snickeriavdelningen till Generalgatan 4 där dessutom ett elevhem för manliga elever inrättades. Elevhem för kvinnliga elever inrättades 1963 på Hjälmgatan 15. Vid årsskiftet 1960/61 överflyttades verksamheten till nybyggda lokaler på Generalgatan 4-6. År 1968-70 bedrevs arbetsprövningen vid en särskild avdelning. Akterna för elever i arbetsprövning finns för dessa år därför som särskilda serier. År 1973 infördes ett nytt rehabiliteringssystem för arbetsprövning/ träning (behandlingsteam). Teamens handlingar finns som särskild serie.
År 1959 beslutades att arbetsvården dessutom skulle erbjuda skyddad sysselsättning och svara för distribution av hemarbete.
I Linköping erbjöds skyddad sysselsättning vid arbetsvårdsinstitutet fr.o.m. 1962. Den samordnades tills vidare med arbetsträningen. Den 15 december1960 öppnades en regional verkstad för skyddad sysselsättning i Valdemarsvik. Skyddade verkstäder öppnades därefter i Motala 1964, Mjölby 1966 och Finspång 1968. S.k. särskilda verkstäder (för psykiskt utvecklingsstörda) fanns vid Storängen vård- och arbetshem i Söderköping 1965-1975 (överfördes till Norrköping) och i Linköping 1968-1976. År 1976 skildes den skyddade arbetsverksamheten (fr.o.m. 1974 marknadsförd som "Klintlandprodukter") helt från arbetsträning/ arbetsprövning då den flyttades till nya lokaler på Alkagatan 2.
Eleverna fick från början ackordlön. Enligt avtal med kommunerna utgick dessutom kommunala utfyllnadsbidrag. Från och med 1juli 1963 fick eleverna i arbetsträning bidragsförmåner enligt statliga beslut. Personer anställda i skyddat arbete skulle ha lön enligt marknadsmässiga principer. År 1972 slöts det första kollektivavtalet för anställda inom skyddad verksamhet (LBSS- avtalet). År 1976 infördes månadslön.
Arbetet leddes fr.o.m. 1/8 1950 av en föreståndare (Olof Hillforth), fr.o.m. 1968 av en arbetsvårdschef (Lennart Gerestad - 1 februari 1977, därefter Roland Borgström).
Administrationen sköttes från början i nära anslutning till arbetsvårdsinstitutet. År 1967 då arbetsvårdsinstitutet i Norrköping tillkom inrättades ett centralt kansli. Detta fick fr.o.m. 1 januari 1971 ställning som sektion vid den nyinrättade sociala avdelningen vid Landstingets kansli. Administrationen har under hela verksamhetstiden bildat ett eget arkiv, men vissa handlingar rörande arbetsvårdsverksamheten (t ex. tjänstgöringsrapporter 1974- och vissa lönehandlingar 1970- tal) finns i Landstingskansliets arkiv.
Landstingets huvudmannaskap för arbetsvårdsverksamheten upphörde i och med år 1979. Arbetsvårdsinstitutet överfördes den 1 januari 1980 till den statliga länsarbetsnämnden. Verkstäderna för skyddat arbete (arbetsvårdsföretgen) övergick till en regional stiftelse, Stiftelsen Klintland, med landstinget och staten som stiftare.
Huvuddelen av Arbetsvårdens kanslis arkiv lämnades till landstinget i samband med att landstinget huvudmannaskap upphörde. Restleverans skedde 1986. Elevdossierer för de elever som fortfarande var i utbildning vid arbetsvårdsinstituten lämnades till Länsarbetsnämnden. Till stiftelsen Klintland lämnades personaldossierer för anställda fortfarande i tjänst i den skyddade verksamheten (Klintlandprodukter) samt inventariekort och maskinregister (produktionsavdelningen) och handlingar rörande fastigheter som överlåtits till Stiftelsen Klintland.
Gallring av vissa affärshandlingar har skett enligt beslut 1980-05-27.
Arbetsvårdsinstitutet i Norrköping arkiv har ordnats för sig som delarkiv.
Vid sökning efter arbetstidsuppgifter år 1974 för en person som arbetat inom arbetsvården i Norrköping kunde uppgifter hittas i lönelistor t o m 1972, men motsvarande listor för Norrköping tiden därefter saknas i arkivet. I arbetsvårdens datalistor och i verifikationerna står angivet att lönelistor ska finnas i särskild pärm. Alla tillgängliga lönelistor är förtecknade i separat serie. Arbetsvårdens centrala kansli inlemmades i landstingets kansli den 1 nov 1971 som en sektion inom den sociala avdelningen, förkortat SOAA, men vi har låtit deras arkivbildning fortgå fram till 1980, då huvudmannaskapet ändrades. I kansliets arkiv finns lönelistor för arbetsvården fr.o.m. 1974. Listorna synes till en början omfatta endast tjänstemän, men i slutet av året förekommer även andra arbetstagare. För tjänstemännen är lönegrad och löneklass angivna. För övriga arbetstagare "00/00".
Historik och förteckning upprättade av Reidun Axelsson 1996
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/E023/LIO_7
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/rwYl6QsElq6q1CoBb4Gnu2
SpråkSvenska
ExtraIDLIO_7