Sök i arkiven
Genvägar MENY

Omsorgsförvaltningen, centrala distriktet  (1982 – 1993)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Omsorger)
HistorikH I S T O R I K
Landstinget i Östergötland
Omsorgsförvaltningen, centrala distriktet
Omsorgsförvaltningen bildades den 1 januari 1981 som ett led i en administrativ decentraliseringsprocess inom landstinget (Lt 1980 § 46). Vissa av funktionerna vid Landstingets kansli blev egna förvaltningar, d.v.s. de fick ett eget förvaltningsansvar gentemot sina facknämnder. Omsorgsförvaltningen ersatte kansliets sociala avdelning som Sociala Nämndens (SN) tjänsteorgan. Sociala Nämnden, inrättad den 1 januari 1969 (Lt 1968 § 60) hade att svara för landstingskommunens sociala verksamhet samt utgöra sådan styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda som avsågs i 1967 års omsorgslag (SFS 940:67). Nytt reglemente beslöts för Landstinget år 1992 (Lt 1991 §155). Nu infördes skiljande mellan beställareansvar och utförande (drift). Det var då klart att omsorgsverksamheten inom en snar framtid skulle få kommunalt huvudmannaskap. Sociala nämnden fick därför behålla sitt driftansvar ända till upphörandet vilket skedde den 31 december 1994.
Inom Sociala nämndens ansvarsområde bedrevs en omfattande verksamhet: Central omsorgsverksamhet, d.v.s. utredningsteam bestående av bl. a psykologer, läkare, sjukgymnaster m. fl. Vårdhem. Specialsjukhus. Särskola (till primärkommunerna den 1 juli 1992). Korttidshem. Inackorderingshem (t.o.m. 1985). Gruppbostäder (fr.o.m. 1986). Dagcenter. Elevhem. Familjerådgivning. Lekotek. Barnhem (till primärkommunerna den 1 oktober 1983). Koloni- och fritidsverksamhet. T.o.m. 1982 fanns ett Barnavårdsombud med ansvar för fosterhemsplaceringar och adoptioner. Den samordnande Barn- och ungdomshabliteringen med distriksvis utredningsteam hörde till förvaltningen under tiden 1985 1/1- 1993 30/6. Den blev därefter egen produktionsenhet. Sociala nämnden svarade också för bidrag till handikappsorganinsationer. Handikappenheten överfördes till förvaltningsutskottet den 1 mars 1991.
Förvaltningen var fr.o.m. 1982 organiserad enligt stab- linjemodellen. Se bifogad organisationsplan (SN 1981 §54) med en central enhet (stab/ kansli) med övergripande uppgifter (mål och strategier, planering, ekonomisk redovisning mm) och i linje- organisationen tre distriktskontor under ledning av distriktschefer. Centrala distriket omfattade Linköping, Åtvidaberg, Kinda och Ydre, östra distriktet bestod av Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik, till det västra distriktet hörde Motala, Vadstena, Mjölby, Ödeshög och Boxholm. Detta distrikt delades den 1 januari 1990 i två nordvästra (Motala, Vadstena) och sydöstra (Boxholm, Mjölby, Ödeshög) omsorgsområdet. Ursprunget till distriktskontoren var en distriktsindelning av personal- expeditionen år 1981.
Distriktskontoren fick efterhand det fulla driftansvaret för "sina" enheter. Se vidare i respektive förtecknings arkivbeskrivning. I linjeorganisationen fanns bredvid distrikten särskolans tre rektorsområden samt föreståndarna för de kvarvarande vårdhemmen. Ledningen av vårdhemmen överfördes successivt till distriktsorganisationen.
Distriktsorganisationen upphörde den 1 januari 1994. Kvarvarande verksamhet fungerade därefter centraliserad och funktionsindelad.
1967 års omsorgslag ersattes den 1 juli 1986 av Lagen om särskilda omsorger för psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (SFS:1985:586). Här vidgades personkretsen till att gälla även personer med bestående hjärnskador m. fl. Intentionerna i 1986 års lag var ökad integration och normalisering. I linje med detta innebar 1986 års omsorgslag möjlighet att enligt frivillig överenskommelse mellan landsting och kommun (och med regeringens tillstånd) överföra huvudmannaskapet för en eller flera omsorgsinsatser till primärkommunerna. I Östergötland satt man genast igång med förberedelser för detta. Fr.o.m. 1988 tog kommunerna oftast driftansvaret (i form av entreprendavtal) för nystartad verksamhet (främst gruppbostäder). I Kinda kommun där omsorgsverksamhet startade så sent som 1989 fick därför kommunen driftansvar redan från början. Nästa steg i den normalisering och integrering som omsorgslagen förordade var att överföra även befintlig verksamhet till kommunerna vilket skedde i östra och västra distrikten den 1 januari 1993, i centrala distriktet den 1 januari 1994. Fr.o.m. detta datum hade alltså primärkommunerna driftansvaret för all driftverksamhet i länet.
1986 års omsorgslag ersattes den 1 januari 1994 av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LLS) (SFS 1993:387). Lagen stipulerade kommunalt huvudmannaskap för alla tidigare insatser enligt omsorgslagen. Huvudmannaskapet för nämndens verksamhetsområde lämnades i enlighet därmed till primärkommunerna den 1 januari 1995.
Sociala nämnden upphörde och omsorgsförvaltningen lades ned den 31 december 1994.
Enligt LSS ansvarade Landstinget gentemot den aktuella personkretsen i fortsättningen endast för den nytillkomna uppgiften "rådgivning och annat personlig stöd". Detta handhas fr.o.m. den 1 januari 1995 av produktionsenheten Landstingets hablitering.
Omsorgsförvaltningens arkiv består av huvudarkiv, stab och tre delarkiv, distrikts- kontorens arkiv. 1967 års omsorgslag gav detaljerade anvisningar om journalföring och arkivläggning. Handlingar rörande omsorgstagarna (även särskolans elevhandlingar), har i enlighet härmed sammanförts till personakter (omsorgsakter) som finns i serie F 2 i stabens arkiv. Akterna innehåller handlingar som tillkommer i samband med ansökan och beslut om omsorger, journalanteckningar, utredningar, korrespondens m.m. De har plockgallrats enligt Sociala nämndens beslut 1989 §7. Personalhandlingar finns i respektive distriktskontors arkiv. Ekonomihandlingar som skall bevaras finns enbart i stabens arkiv. Barn- och ungdomshabliteringen hade egna personakter som 1994 överlämnades till produktionsenheten (dnr OMS 217/94).
Särskolans handlingar utgör förutom elevakterna (som ingår i omsorgsakterna, se ovan), egna arkiv. Det samma gäller specialvårdhemmet Mogårs och specialsjukhuset Västra Ny (nedlagt 1985) samt vissa av vårdhemmen, Storängen (nedlagt 1993) och Skogsfrid (nedlagt 1983).
Omsorgsförvaltningens arkiv levererades till Landstingsarkivet år 1995, Lev. nr. 20/95 och 30/95.
Dokumentation:
Ulf Jönsson: Tiden gav dem ett värdigt liv. Om utvecklingsstörda i Östergötland 1878- 1995. Carlssons 1998.
Stig- Ulf Ekendahl: Särskolans historia i Östergötland. Eget förlag 1996.
Arbetet med att ordna och förteckna arkivet har pågått under hela verksamhetstiden. Det har utförts av följande medarbetare vid omsorgsförvaltningen: Brita Torby och Lilian Angelin (staben, arkivansvariga). Katarina Ringholt och Rolf Johansson (omsorgsakterna) Ulla- Britt Palm och Anna- Stina Nilsson (centrala distriktskontoret).
Rolf Thorén och Barbro Ingvaldsson (östra distriktskontoret), Kerstin Johansson och Carl- Axel Jacobsson (västra distriktskontoret).
Se bilagor Foton på arkivets skick juli 2011.
Gallringsbeslut
Dnr OMS 3/87 Gallringsplan för handlingar rörande redovisning och budgetarbete
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/E023/LIO_255
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/8LbWGImhPa28mtjM3Yy4p2
SpråkSvenska
ExtraIDLIO_255