Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Logen Asbjörn Kloster


Basic data

Reference codeSE/SSA/0385
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/JztyW8JgMr0c2xxHv2l0K0
Extent
2.1 Hyllmeter 
Archive institutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content

System of arrangementArkivnr: SSA/14813

Förteckning 385









Förteckning

över

Logen Asbjörn Klosters arkiv
Introduction (older form)I Logen Asbjörn Klosters första historik läses bl a följande:

"Vid mellanriks-lagens upphävande år 1897 omlades handeln mellan Sverige och Norge, varvid den fria handel, som förut existerat, upphörde. De respektive ländernas industriidkare ansågo sig då föranledda att förlägga sina fabriksverksamheter till de land, där utsikterna voro de största och möjligheterna de bästa. Många voro de fabriker, som under denna tid uppfördes i Sverige som i Norge. - Byggandet av Skandinaviska trådgardinfabriken blev också en följd av nämnda lag. Skandinavisk Aktie Tylgardinfabrik i Bergen startade nämligen vid denna tid ett dotterbolag, som förlades till Svartvik i Bromma socken. Ett relativt stort antal yrkeskunniga arbetare överflyttades samtidigt från Bergens-fabriken till ovan nämnda fabrik, för att upplära den nya arbetsstyrkan härstädes.

Bland dessa arbetare, som kommo hit över, funnos rätt många goodtemplare, tillhörande loger i Bergen. Efter en tids vistelse i sitt nya hemland kände dessa norska vänner ett stort behov av att komma i beröring med svenska goodtemplare, och så kom det sig, att en loge, som i Stockholms-tidningen annonserade sina möten, uppsöktes. Logens namn var 1844 Engelbrekt, och möteslokalen var N º 48 Appelbergsgatan.

Ankomna dit blevo de norska ordenssyskonen på det mest förekommande sätt mottagna. Det var liv och lust i logen Engelbrekts arbete. Ej underligt då, att man rycktes med och kände sig tilltalad. Logen Engelbrekt blev också snart det gästfria hem, som öppnade sina dörrar för våra norska bröder. Rätt snart inlämnades nämligen klareringskort, så att ett tio-tal norska goodtemplare kom att tillhöra nämnda loge. - Logen Engelbrekts medlemmar insågo snart, att en loge med fördel skulle kunna bildas vid Svartvik. Under vinterhalvåret 1897-1898 började också logen på allvar reflektera över nämnda fråga, och under sommaren 1898 företogs utflykter hitut, i syfte att förbereda den nya logen. - I de bostäder bolaget uppförde, inrättades en samlingssal, rymmande något över 100 personer. En av de blivande chartermedlemmarna, Alonzo Wilson, anhöll hos fabrikens styrelse om rätt för en tilltänkt loge att få i den nya salen hålla sina möten. Anhållan beviljades, och de för ett ordnat arbete nödvändiga möblerna lät bolaget skaffa. Lokalen uppläts avgiftsfritt, men lyse och bränsle skulle logen själv få bekosta. - Under hösten anordnades ett öppet möte med föredrag av J O Ahlin, varefter hölls ett enskilt möte med de antecknade medlemmarna, för att rådgöra om logens namn m m ... Många olika förslag framkommo, men på br. Wilsons förslag beslöts att kalla den nya logen Asbjörn Kloster, till åminnelse av Norges Per Wieselgren med ovan sagda namn".

Logen 2572 Asbjörn Kloster konstituerades den 9 oktober 1898. Antalet medlemmar var i starten 15. LD blev Anton Olsen, LT N J Stavenaes, v LT Berent Espeland, SS Anton Nordrevold, LU Petra Sæby och LSk Alonzo Wilson. Stämningen var till en början förhoppningsfull. Medlemstalet steg för året 1899 till 35. Men bakslagen drabbade snabbt och hårt. Några av de mest verksamma av systrarna och bröderna begärde sitt utträde. Medlemstalet sjönk katastrofalt. Och 1901 stod logen på tröskeln till sin upplösning. I sista stund beslöts nya tag. Den som främst angav tonen var Knut Åkerblom. Tidvis hårda år följde. Men en stabilisering ägde rum, där en kärngrupp av ett 10-tal medlemmar hela tiden höll uppe logens standar. Natten till den 21 januari 1905 brann ordenslokalen och alla logens där förvarade inventarier. Det var en till synes förintande katastrof. Dock samlades småningom krafterna, och hösten 1906 kunde en ny och bättre lokal tas i bruk. Logen går in i ett nytt och framgångsrikare skede av sin historia.

Medlemstalet var i början av år 1907 37, 24 systrar och 13 bröder. Nykterhetsrörelsen kulminerade omkring 1910. Asbjörn kloster redovisade i slutet av 1909 90 medlemmar, 44 systrar och 46 bröder. Men rörligheten var stor. Redan påföljande kvartal var man nere i 72 - visserligen tillfälligt men en ny regress sätter in 1911 vilken leder fram till ett normalläge av mellan 60 och 80. Tjugotalet var ett bra årtionde för logen. Medlemstalet svänger nu kring 80. I juli 1928 noteras det nya rekordtalet 97, 50 systrar och 47 bröder. Det är siffror som står sig till fram på 40-talet. I oktober 1942 redovisar logen 109 medlemmar. Kvinnoöverskottet är i beredskapstiden stort, 65 mot 44. Efter en lätt tillbakagång kommer så det begynnande 50-talet med en rad nya toppar. Sommaren 1951 antecknas sålunda 111 medlemmar, 57 systrar och 54 bröder. Ännu mot årtiondets slut ligger totalsiffran över 90. Sedan går det några år snabbt utför; i 60-talets mitt underskrids 70-gränsen. En utplaning av trenden låter sig sedan förmärka. Vid 1970 års utgång är sålunda antalet medlemmar ännu 61, 34 kvinnliga och 27 manliga.

Den skisserade utveckling skiljer sig icke mycket från riksmodellen. Möjligen förvånar 40- och 50-talens höga siffror. De förklaras emellertid av den stora befolkningsökningen i Brommaområdet. Även eljes är Asbjörn Kloster, efter den originella starten, att betrakta som en normalföreteelse inom svensk nykterhetsrörelse. Dess historia skrevs i samband med 75-årsjubileet. Det finns under sådana förhållanden ingen anledning att här ingå på detaljer. Bland logens ledare i det gångna kan förtjäna nämnas den 1950 bortgångne Gustaf E Andersson och kyrkoherden Bengt Collste samt amatörteaterentusiasten och studierektorn Ralph Uddman.

Stockholm i stadsarkivet 1975-09-04
Sven Olsson

Accessibility

SecrecyNej

Control

Amended12/01/2021 08:44:30