Sök i arkiven
Genvägar MENY

VÄXJÖ FÖRELÄSNINGSFÖRENING

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad
HistorikDen tidiga folkbildningen sköttes till stor del inom ramen för de etablerade folkrörelserna. Framförallt nykterhetsrörelsen, och i viss mån arbetarrörelsen, bedrev ett omfattande folkbildningsarbete. Man startade studiecirklar och byggde upp logebiblioteket. Genom detta arbete fick den stora allmänheten en fostran i självständigt och demokratiskt tänkande, som på längre sikt kom hela samhället till godo.
En förening som var speciellt verksam för att tillgodose Växjöbornas kunskapshunger var Växjö Föreläsningsförening som bildades den 23 maj 1902. Initiativtagare till föreningen var bl.a. landshövding von Oelrich, biskop N.J.O.H. Lindström, borgmästare K.H. Bergendahl, överstelöjtnant O.D. Schenfeldt, greve K.A. Posse, seminarierektorn C.C. Arcadius och folkskolläraren Frans Berggren.
Av föreningens stadgar, som antogs den 23 maj 1902, framgår tydligt att föreningen hade en klart filantropisk inriktning. I § 1 stipuleras följande: "Växjö föreläsningsförening har till ändamål att medelst föreläsningar, anordnade i överensstämmelse med Kungl. kungörelsen i ämnet, bereda samhällets medlemmar, företrädesvis dess arbetare, tillfälle att inhämta nyttiga kunskaper".
En av anledningarna till att man ville höja kunskapsnivån hos stadens arbetare var att man ansåg att de "behöfver vägledning och tillskyndelse i god riktning för att icke vika af på onda vägar och tjänlig omväxling i det hvardagliga arbetet för att icke falla offer för lockelserna från dåliga förströelser".
Målsättningen för föreläsningsföreningens arbete kan tolkas på olika sätt. Dels kan man tänka sig att stadens ledande skikt, som ju var initiativtagare till föreningen, ville öka bildningen bland arbetarna så att dessa inte skulle ägna sig åt omstörtande (socialistisk) verksamhet, samt att höja moralen hos det arbetande folket.
Å andra sidan är det mycket troligt att det ledande skiktet i Växjö stad i viss mån insåg att politiska förändringar i demokratisk riktning var förestående. Det var därför bättre att utbilda och stödja arbetarna, för att på så sätt förhindra att stadens beslutande organ skulle få representanter som helt saknade utbildning.
För att ytterligare understryka att föreningen skulle tillgodose kunskapsbehovet hos stadens arbetare beslutade man, på ett extra möte den 2 oktober 1905 efter förslag av ordförande Arcadius, att stadens organiserade arbetare, i samband med ett möte utlyst av föreläsningsföreningens styrelse, skulle få invänja två ledamöter i styrelsen.
De första arbetarrepresentanterna i föreläsningsföreningens styrelse blev typograf Herman Nilsson, som var medlem i arbetarekommunen, och snickare Ernst Almgren, medlem i Växjö frisinnade Valmansförening.
Under de nästkommande decennierna var Växjös organiserade arbetare bl.a. representerade av skräddaren Ossian Eriksson och skomakaren J. Rosell. Bägge innehade ledande poster inom stadens IOGT-rörelse och i den socialdemokratiska arbetarekommunen.
Detta något klassbetonade valsätt upphörde i början av 1940-talet.
Föreläsningsverksamheten startade den 16 september 1902 med en storstilad föreläsning i läroverkets aula om Sveriges förbindelse med främmande land före Kristi födelse av den berömde arkeologen och professorn Oscar Montelius. Oscar Montelius hade själv erbjudit sig att hålla en föreläsning med visande av skioptikonbilder utan ersättning.
Växjö föreläsningsförenings initiativ mottogs med stor tacksamhet. Under det första verksamhetsåret 1902-1903 uppgick antalet åhörare till inte mindre än 11 441. denna höga siffra kunde dock inte bibehållas, men mellan 8000 och 9000 intresserade åhörare besökte årligen de anordnade föreläsningarna.
Under den tid som Växjö föreläsningsförening har varit verksam har ett stort antal välkända personer gästat staden som föreläsare. Föreläsningsämnena har behandlat vitt skilda ämnesområden, allt från kulturhistoria till sexuell hygien. I den långa raden av intressanta föreläsare kan följande framhållas:
Den 25 november 1925 föreläste lektor Eric Elgqvist "om befolkningsförhållandena i Värend vid kristendomens införande", den 27 oktober 1926 föreläste riksdagsmannen Fabian Månsson om "de kommunistiska bondesamhällenas undergång". År 1927 föreläste bl.a. docent Hilding Pleijel om "Oxford, de historiska minnenas stad" och professor Martin P. Nilsson behandlade de homeriska dikterna och sagorna.
Under november månad 1934 gästade två författare Växjö. Det var Sven Stolpe och Ture Nerman. Sven Stolpe föreläste om diktaren och samhället och Ture Nerman behandlade ämnet "från blockhuset till skyskrapan - en översikt av Förenta Staternas utveckling". Avslutningsvis kan nämnas att forskningsresande Sten Bergmans föreläsning "Om människor och djur i Korea" den 24 september 1937.
ReferenskodSE/G011/KA_763
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/gwnaW3w8oKEY40xy5hWaE1
SpråkSvenska
ExtraIDKA_763