SOLSTICKEGÅRDEN I TÄBY  (1958 – 1970)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Allergisjukvård (141))
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Barn- och ungdomsmedicinsk vård (201))
HistorikLandstingsarkivet i Stockholm
21 SOLSTICKEGÅRDEN I TÄBY
Till 1952-års Landsting inkom en motion angående anordnandet av koloniverksamhet för astmasjuka barn. Landstinget gav FU i uppdrag att göra en utredning, samt vidtaga eventuella åtgärder i ärendet.
Leg läkare Sven Kraepelien, en av landets specialister på astma, inkom med yttrande i frågan. Enligt detta bedömdes antalet astmasjuka barn vara 100-500, mer eller mindre allvarligt sjuka.
Behovet av en i länet liggande koloni för vård av dessa astmatiker var alltså stort. Vårdhemmet (kolonin) borde dessutom ligga centralt i länet, för att underlätta besök, skolgång med mera.
År 1955 godkände Landstinget, att mottaga en donation från Stockholms läns socialvårdsförbund för uppförande av ett sjukhem för astmasjuka barn. Av solstickemedel tillsköts 200 000 kronor för byggnationen, därav sjukhemmets namn. Samma år utsågs en styrelse för detta blivande sjukhem.
År 1956 inköptes en tomt i Täby och året därpå uppfördes på den, en tvåvåningsbyggnad med plats för 20 barn. Driftskostnaderna fördelades mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Uppsala läns landsting. För den senare bidragsgivaren reserverades 2 platser. Anslagen betalades ut av Stockholms läns landsting, som redovisade övriga bidragsgivare under titeln Finansförvaltningen.
Den 2/2 1958 öppnades Solstickegården, och drygt 2 månader senare var hemmet fullbelagt.
År 1963 utvecklades vården till att omfatta andningsgymnastik. Dessutom anställdes en kurator (deltid) som skulle försöka komma tillrätta med de psykiska faktorer som i hög grad påverkar de astmasjuka.
Senare erhöll vårdhemmet anslag för anställande av en småskollärare. De astmasjuka barnen hade hög frånvarofrekvens i skolan och blev därför efter i skolarbetet. Denna extrahjälp skulle alltså hjälpa barnen att komma i fatt.
Under 1965-1966 hade en förskollärartjänst inrättats, vilken i huvudsak inriktades på barnens lekterapi. Från 1967 hade man fritidsverksamhet genom en deltidsanställd fritidsassistent.
År 1969 noterades en minskad efterfrågan av vårdplatser. Styrelsen föreslog därför en utvidgning av hemmets upptagningsområde, för att möjliggöra en hög beläggningsfrekvens.
Psykologtjänsten utökades 1968 från 6 till 12 tim/vecka eftersom man funnit att barnens astma-attacker, i ännu högre grad än man tidigare trott varit psykologiskt betingade.
Från och med 1970 sade Uppsala läns landsting upp kontraktet, om att disponera 2 vårdplatser på vårdhemmet samt att ställa medel till förfogande för dess drift.
Solstickegården hade en egen styrelse fram till 31/12 1970.
Solstickegårdens medelsförvaltning var centraliserad redan från den 2/2 1958, Landstingets centrala kansli, som också svarade för löneutbetalningarna till de som var anställda vid hemmet fram till och med år 1970.
Från den 1 januari 1971 sorterade Solstickegården under Södra förvaltningsområdet och dess lokalstyrelse. Hemmet lades ner i och med utgången av år 1979. Dels var beläggningen dålig, dels ansåg landstinget att institutionsvård för barn med funktionsstörningar i största möjliga utsträckning borde undvikas. (Se bland annat diarienummer FU 902-0141).
SLL, Landstingsarkivet, Gunnar Israelsson och Klas Havrén 1985-01-16 /tn
Hänvisningar till orter
Täby kommun (Stockholms län) (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_21
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/K1vgCwY9CK6FJiHpQSWXM3
SpråkSvenska
ExtraIDLA_21