Arkiv

Byggnadsminnesavdelningen

Grunddata

Referenskod

SE/ATA/ARK3_2-5

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/dQaWTBBAPasrVuIRtsvn41

ExtraID

ARK3_2-5

Omfång

10,41 Hyllmeter

178 Volymer

Datering

1918

–

1992

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

ATA/Riksantikvarieämbetet

Arkivbildare/upphov

Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet (1923 – 1975)

Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll

Arkivhistorik

Byggnadsminnesavdelningen (B-avd.), före 1938 års instruktion även kallad byggnadsavdelningen, handlade ärenden rörande byggnader, däribland även vissa arkeologiska undersökningar. Till avdelningen hörde 1949-1953 och 1957-1975 ämbetets textilkonservering ¹, vilken 1 juli 1949 övertagits från Föreningen Pietas, som grundades 1908 och verkade med statsunderstöd (K. M:t föreskrev i bidragsbesluten, att konserveringsdokumentationen skulle överlämnas till RAÄ-SHM). Pietas arkiv utgör en särskild underenhet av avdelningsarkivet. - 1 juli 1968 delades avdelningen i en sektion för byggnadsminnesvård och en sektion för textilkonservering.
Juli 1996.
¹ Textilkonserveringen tillhörde 1953-1957 RAÄ-SHM:s tekniska avdelning.

Kontroll

Skapad	2023-01-16 10:43:09
Senast ändrad	2024-01-03 10:40:57

Serier (23 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A 1	Föredragningslistor
D 1	Liggare över byggnadsminnen enligt 1942 års byggnadsminneslag
D 2	Liggare över byggnadsminnen enligt 1960 års byggnadsminneslag
D 3	Register över byggnadsärenden
D 4	Förslag till K-märkning
E 1	Inkomna handlingar: SAOK:s orgelinventering	Sveriges allmänna organist- och kantorsförenings (SAOK) orgelkommitté genomförde med början 1949 en inventering av kyrkorglar. Församlingarnas organister ifyllde förtryckta formulär med uppgifter om disposition, luftlådor, regering, bälgverk, fasad och historia, vilka insändes till kommittén. Till svaren fogades ibland andra handlingar såsom fotografier, tidningsurklipp o. dyl. Enligt överenskommelse överlämnades materialet till Riksantikvarieämbetet för att utgöra bedömningsunderlag vid åtgärder i kyrkorna (RAÄ-SHM diarienr 3317/1955). Materialet förvarades hos byggnadsminnesavdelningen, senare dokumentationsbyråns byggnadssektion, samt slutligen hos byggnadsavdelningen, innan det 1995 överlämnades till ATA. Handlingar rörande orglar återfinnes även i ämbetsarkivets kyrkodossierer, serie F I, samt i ämbetsarkivet 3 gemensamma handlingar, serie F II b. Handlingarna ordnade efter kyrkans namn. Serien i kapslar. S.Ö. okt. 1995.
F 1	Handlingar rörande undersökningar
F 1 A	Korrespondens rörande "snabbinventeringen"	Inventering av alla Sveriges kyrkors lösa egendom av konstnärligt eller historiskt värde. Inventeringen leddes av en kommitté bestående av Kronprinsen, Ärkebiskopen och representanter från Riksantikvarieämbetet och Byggnadsstyrelsen. Se även ämbetsarkivet 3 gemensamma handlingar, serie F I och E X. Handlingarna ordnade alfabetiskt efter kyrkans namn.
F 1 B	Alvastra kloster och Sverkerskapellet i Alvastra	Se även Ämbetsarkivet 3 - Gemensamma handlingar, serie F I samt Otto Frödins arkiv, serie F2c:1.
F 1 C	Gravkor, gravkammare och ödekyrkor	Angående förekomsten av gravkor, gravkammare och ödekyrkor samt tillhörande donationer. Från pastorsämbetena till RAÄ inkomna svar på frågeformulär. Formulären alfabetiskt ordnade efter kyrkans namn.
F 1 D	Bulverket	Se även Ämbetsarkivet 3 - Gemensamma handlingar, serie F I.
F 1 E	Korsbetningen, Visby	Se även Ämbetsarkivet 3 - Gemensamma handlingar, serie F I.
F 1 F	Hultaby slottsruin och Eksjö herrgård	Se även Ämbetsarkivet 3 - Gemensamma handlingar, serie F I.
F 1 G	Nydala klosterkyrka	Se även Ämbetsarkivet 3 - Gemensamma handlingar, serie F I.
F 1 H	Vadstena Nunnekloster	Se även Ämbetsarkivet 3 - Gemensamma handlingar, serie F I.
F 1 I	Kalmar slott	Se även Ämbetsarkivet 3 - Gemensamma handlingar, serie F I.
F 1 J	Byggnadsinventering i Revingehed, Granhammarfältet och Almnäs
F 1 JA	Bebyggelseinventering i Revingehed 1964-66	Skåne, Hällestads, Revinge och Silvåkra socknar, Revingehed 1964-66: Kungl. södra skånska infanteriregementet (P7). Bakgrund: Inventeringen genomfördes med anledning av att man skulle utvidga Kungl. södra skånska infanteriregementets (1811), sedan 1963 Kungl. Södra Skånska regementets, övningsfält Revingehed (Hällestads, Revinge och Silvåkra socknar). Revingehed var sedan 1887 regementets övningsområde. I prop. 1963:109 fattade 1963 års riksdag beslutet att anskaffa ett större pansarfält vid Revingehed. Kungl. Maj:t uppdrog i ett brev 1963 åt Fortifikationsförvaltningen (FortF) att svara för anskaffningen och ställa en summa pengar till RAÄ:s förfogande för kulturhistorisk inventering av fältet. Inventeringen började i juni 1964. Syftet med inventeringen var att kartlägga om det fanns byggnader i Revingehed som var av kulturhistoriskt intresse och bör bevaras för framtiden. Man ville också ge en representativ bild av ett område där stora förändringar skulle ske. Under perioden 1964-65 gjordes beskrivningar av Boel Almqvist (BA), Ulla Brück (UB), Mats Hellspong (MH), Jan Peder Lamm (JPL), Ulf Lindahl (UL) och Hans Rehnberg (HR) samt ritningar av BA, UB, MH, JPL, UL, HR och Axel Unnerbäck över 157 gårdar. När det gäller beskrivningarna finns inte alla, men däremot finns fotostatkopior av beskrivningar av BA, UB, MH, JPL och HR samt okänd person odaterad (NN odat.) i ATA:s Ämbetsarkiv, F I, Sk, Silvåkra, Kulturhistorisk dokumentation av Revingefältet (Dnr 0257/78). Dessutom har dessa gårdar fotograferats av BA, JPL, UL och HR m.fl. De använde inte militärens fastighetsnummer (J-nr) utan hade egna nummer, vilka kallas för RAÄ-nr. För några gårdar finns dessutom militära ritningar. Se Bilaga 1 hos Riksantikvarieämbetets arkiv/Antikvarisk-topografiska arkivet under F I ja för gårdsvis uppdelning av ritningar och handlingar samt negativ och fotografier. På denna översikt finns även fastighetsnummer. För gårdarnas geografiska placering se Bilaga 2 hos Riksantikvarieämbetets arkiv/Antikvarisk-topografiska arkivet under F I ja, fotostatkopia av karta över Revingehed med RAÄ:s gårdsnummer. Efter inventeringen: 1978 skickade RAÄ en rapport till FortF. I ATA:s F1, Sk, Silvåkra finns en Kulturhistorisk dokumentation av Revingefältet (Dnr 0257/78) som innehåller beskrivningar över gårdar. 1978 gjorde ett arkitektkontor en byggnadsteknisk undersökning av byggnaderna i Revingehed åt FortF. I en skrivelse till FortF 1971 medgav RAÄ rivningen av byggnader. 1984 beslutade riksdagen att avveckla statsägda bostäder, vilket innebar hot om rivning av bebyggelsen. Arkivering: Arkivmaterialet är uppdelat i allmänt (Vol. 1), register (Vol. 2-4), ritningar och handlingar (Vol. 5-6) samt negativ (Vol. 7) och fotografier (Vol. 8). Boel Almqvist började ordna negativen och fotografierna. På dessa negativkuvert står det endast Silvåkra socken (alla A 929, A 932 och A 954 nummer), när det också borde stå Hällestads och Revinge socknar. Virve Polsa 2006-02-28.
F 1 JB	Bebyggelseinventering i Granhammarfältet 1964-1967	Uppland, Håbo-Tibble och Västra Ryd socknar, Granhammarfältet (1964-67): Svea livgarde (I 1). Bakgrund: År 1963 kom Kungl. Maj:t med en proposition (1963:184) till riksdagen angående markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde (I 1) och Svea ingenjörsregemente (Ing 1). RAÄ skulle på försvarets bekostnad utföra inventering och dokumentering av samtliga byggnader inom I 1-området (Håbo-Tibble och V Ryd socknar, Kungsängen, Granhammarsfältet) och Ing 1-området (Södertälje stad och Turinge socken, Almnäs). RAÄ skulle också göra byggnadshistoriska undersökningar av sådana byggnader som var av mer framträdande intresse, som måste rivas eller genomgå genomgripande förändringar. I Granhammarfältet finns bl.a. Granhammars slott med Ekotemplet som ansetts höra till de bästa exemplen på sin tids byggnadskonst. 1963 beslöt riksdagen att Svea livgarde skulle lämna sitt övningsfält på Järvafältet och flytta till Kungsängen. Där fanns 632 byggnader, varav 335 revs. 1963 begärde Fortifikationsförvaltningen (FortF) genom en skrivelse till Kungen att få riva Granhammars slott men både RAÄ och Byggnadsstyrelsen (nuvarande Statens fastighetsverk) avstyrkte. Inte heller biföll Kungl. Maj:t. RAÄ ansåg att Granhammars slott borde bli statliga byggnadsminnen. 1964 blev det bestämt att RAÄ skulle göra en inventering och dokumentering av byggnadsbeståndet på de blivande övningsområdena inom I 1 och Ing. 1. I detta arkiv finns material från det förstnämnda området. Inventeringen gjordes på 67 gårdar, varav några hade många byggnader. Under perioden 1965-67 gjordes beskrivningar av Boel Almqvist (BA), Anne-Beate Jonsson (ABJ), Jan Peder Lamm (JPL), Hans Rehnberg (HR), Eva Sjöberg (ES), Charlotte Önstad (CHÖ) och okänd person (NN odat.) samt ritningar av BA, Lars Daniel Cnattingius (LDC), ABJ, JPL, HR och ES och renritningar av LDC, Margot Perlitz (MP), ES och troligen Inger Wistedt (IW) m.fl. Dessutom har BA, Ingrid Marianne Bratt-Gustafsson (MBG), LDC, Sören Hallgren (SH), ABJ, JPL, Carl Filip Mannerstråle (CFM), Christian Meschke (CM), HR och ES samt möjligen Lars Bergström m.fl. fotograferat dessa gårdar. De använde Militärens fastighetsnr (J-nr). Med andra ord är J-nr och RAÄ-nr samma. Se Bilaga 1 hos Riksantikvarieämbetets arkiv/Antikvarisk-topografiska arkivet under F I jb för gårdsvis uppdelning av ritningar och handlingar samt diabilder, negativ och fotografier. På denna översikt finns även fastighetsnummer och gårdarnas namn. För geografisk placering av de byggnader som hör till gård 28-31, 47, 54 och 76 se bilaga 2 hos Riksantikvarieämbetets arkiv/Antikvarisk-topografiska arkivet under F I jb, fotostatkopior av situationsplaner. Efter inventeringen: Herrgårdarna Negelstena, Sundby och Torsättra revs. 1970 flyttade I 1 från Solna till Kungsängen. Granhammars slott var då förfallet. Gällöfsta ansågs inte ha antikvariskt värde, eftersom den hade genomgått modernisering. Löfsta bildade i sin tur en sluten och en antikvarisk värdefull miljö som man ville bevara. När det gäller Tranbygges huvudbyggnad ansågs den inte ha antikvariskt värde, men däremot dess östra flygel (Karolinerbyggnaden), som dock var i dåligt skick. Däremot ville man bevara Sundbys magasin. FortF gjorde visserligen olika förslag till att bevara Granhammars slott men 1978 begärde FortF att få riva slottet, vilket regeringen bemyndigade FortF att göra. 1978 hemställde FortF rivningen av Granhammars slott och Karolinerbyggnaden. 1980 bemyndigade regeringen FortF att riva vissa byggnader. När det gäller Granhammars slott skulle man först dokumentera det. Däremot föreskrev regeringen att Karolinerbyggnaden skulle bevaras. RAÄ var dock emot rivningen av Granhammars slott. Nordiska museet (NoM) har sedan gjort en dokumentation av slottet men den ansågs otillräcklig. Därför fick konstvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet uppdraget att skriva rapporter kring slottet 1984. Detta år var det endast FortF som framhöll rivningen av Granhammars slott. 1992 överlämnades tapetprover från Negelstena och Sundby till NoM. 1994 gjorde RAÄ och FortF bl.a. en historisk-teknisk undersökning av Granhammars slott, som blev ett statligt byggnadsminne, enligt regeringens beslut nr 29, den 23 juni 1994. 1999 gjordes ett vårdprogram för slottet och 2000-2001 en kulturhistorisk inventering. Arkivering: Arkivmaterialet är uppdelat i allmänt (Vol. 1), register (Vol. 2-4), ritningar och handlingar (Vol. 5-7) samt diabilder (Vol. 8), negativ (Vol. 8) och fotografier (Vol. 9-13). Virve Polsa 2006-02-28.
F 1 JC	Bebyggelseinventeringen i Almnäs 1964-1965	Södermanland, Tveta socken, Almnäs 1964-1965: Svea Ingenjörsregemente (Ing 1). Bakgrund: År 1963 kom Kungl. Maj:t med en proposition (1963:183) till riksdagen angående markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea ingenjörsregemente (Ing 1) och Svea livgarde (I 1). RAÄ skulle på försvarets bekostnad utföra inventering och dokumentering av samtliga byggnader inom Ing 1-området (Tveta socken, Almnäs, utanför Södertälje) och I 1-området (Håbo-Tibble och V. Ryd socknar, Kungsängen, Granhammarfältet). RAÄ skulle också göra byggnadshistoriska undersökningar av sådana byggnader som var av mer framträdande intresse, som måste rivas eller genomgå genomgripande förändringar. 1964 bestämdes att RAÄ skulle göra en inventering och dokumentering av byggnadsbeståndet på de blivande övningsområdena inom Ing 1 och I 1. I detta arkiv finns material från det förstnämnda området. 1964 gjordes en flygdokumentation med fotografier som finns i ATA:s topografiska samling under namnet Flygdokumentation, Almnäsområdet, Tveta sn, Södermanland 1964. Inventeringen gjordes på 38 gårdar. Under 1964-1965 gjordes beskrivningar och ritningar framför allt av Boel Almqvist (BA). Dessutom fotograferade Almqvist. Dessa fotografier har kompletterats med bilder av Carl-Henrik Ankarberg 1973 samt från Torekällbergets Museum 1979. Se bilaga 1 hos Riksantikvarieämbetets arkiv/Antikvarisk-topografiska arkivet under F I jc för gårdsvis uppdelning av ritningar och handlingar samt negativ och fotografier. I denna översikt ingår även fastighetsnummer och gårdarnas namn. För geografisk placering av byggnaderna se Bilaga 2 hos Riksantikvarieämbetets arkiv/Antikvarisk-topografiska arkivet under F I jc, fotostatkopia av situationsplan. Efter inventeringen: År 1970 flyttade Ing 1 från Solna till Almnäs. År 1972 gjorde Carl-Henrik Ankarberg en byggnadsinventering i Tveta. Arkivering: Arkivmaterialet är uppdelat i allmänt och register (Vol. 1), ritningar och handlingar (Vol. 2), negativ (negativsamlingen) samt fotografier (Vol. 3). Virve Polsa 2007-10-01.
F 1 K	Vadstena gård och kloster 1922-1970 samt primärmaterial till Iwar Andersons bok
F 1 L	Stadsbyggnadsinventering i Vadstena, Axel Unnerbäck	4 volymer med fotografier från Vadstenas stadsbyggnadsinventering finns även placerade i A4-bildsamlingen under Östergötland, Vadstena. Dessa innehåller: - Miljöbilder - Kvarteret Abedissan - Knapen - Kvarteret Knekten - Violen - Kvarteret Rådmannen - Väpnare samt STÄ 278.
G 1	Räkenskaper med verifikationer och viss korrespondens	Spridda år.