Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

HÖÖRS KOMMUN FATTIGVÅRDSSTYRELSEN


Basic data

Reference codeSE/M010/HKHS_18-1
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/UIzj4Xe7TY1AKm0Fiep7m7
Extra IDHKHS_18-1
Extent
0 Hyllmeter 
17 Volymer 
Terms and conditionsJa
Notes on terms and conditionsIaktta sekretess.
Archive institutionHöörs kommunarkiv
Record creator / Origination
HÖÖRS KOMMUN FATTIGVÅRDSSTYRELSEN
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad

Content

Archival historyNär kommunerna infördes år 1863 gällde 1853 års fattigvårdförordning (SFS 1853:39). De uppgifter som sockennämnderna och fattigvårdsstyrelserna hade haft enligt denna förordning övertogs av kommunalnämnderna eller kommunala fattigvårdsstyrelser. Enligt både 1847 och 1853 års förordningar kunde flera socknar bilda ett fattigvårdssamhälle.
År 1871 ändrades detta genom förordningen SFS 1871:33 som innebar att varje socken, stad eller köping hädanefter skulle utgöra ett fattigvårdssamhälle. Fattigvårdssamhällets beslutanderätt var förbehållen kommunalstämman eller kommunalfullmäktige. För verkställigheten kunde det i varje fattigvårdssamhälle finnas en fattigvårdsstyrelse eller nämnd. Ville kommunen inrätta en sådan nämnd skulle det anmälas till länsstyrelsen. I landskommunerna kunde dock kommunalnämnden ha hand om fattigvårdsstyrelsens uppgifter. I Höörs kommun hade kommunalnämnden hand om fattigvården t.o.m. 1919, då fattigvårdsstyrelse blev obligatorisk för samtliga kommuner i och med 1918 års fattigvårdslag (SFS 1918:422). Första sammanträdet hölls 1919-01-30.
Enligt fattigvårdslagen skulle fattigvårdsstyrelsen bestå av minst tre ledamöter i landskommun och minst fem i städer, varav minst en skulle vara kvinna. Kyrkoherden hade rätt att delta i överläggningarna men var inte invald som ledamot. Även stadsläkare, om sådan fanns, hade rätt att delta i fattigvårdsstyrelsens förhandlingar, utan att vara vald som ledamot. Sammanträdena hölls en gång varannan månad och då ordföranden fann det nödvändigt att sammankalla styrelsen.
Fattigvårdsstyrelsen skulle enligt 1871 års förordning göra sig noga underrättad om den bidragssökandes levnadsförhållanden och behov samt betala ut fattigvårdsunderstöd. Vidare skulle styrelsen föra förteckning och i övrigt utöva tillsyn över dem som fick fattigvård. Fattigvårdsstyrelsen skulle även ingripa, sammarbete med Barnavårdsnämnden, om barn på ett eller annat sätt vanvårdades. Fattigvårdsstyrelsen fick också ha hand om kommunala behovsprövade pensionstillskott till den år 1914 inrättade folkpensionen.
Det låg även nu på länsstyrelserna att övervaka kommunerna och se till att de följde gällande fattigvårdslagstiftning genom s.k. fattigvårdskonsulenter. Vid den här tiden började fattighusen och fattiggårdarna, officiellt, byta namn till ålderdomshem. Fattigvårdsstyrelsen hade även
1930 beslöt kommunalfullmäktige att ett ålderdomshem skulle byggas i kommunen. Villa Backa byggdes om till ålderdomshem och stod färdigt sommaren 1930 med 15 vårdplatser. Även "sinnesslöa och sinnessvaga" skulle erbjudas plats. Samtidigt renoverade och byggde man ut fattiggården i Ekeröd. Kommunen upplät även, mot ersättning, fem vårdplatser åt Hallaröds och Munkarps kommuner.
Förutom vårdplatser hade styrelsen lägenheter på Backa och Ekeröd, där de inackorderade ett antal familjer. Styrelsen höll sina sammanträden i ålderdomshemmets lokaler.
Enligt SFS 1936:56 blev Fattigvårdsstyrelsen även socialregisterförare. Kommunen blev nu skyldig att mer noggrant dokumentera sin fattigvård. I landskommunerna låg ansvaret på kommunalnämnden, i städerna var det fattigvårdsstyrelsen.
Fattigvårdsstyrelsen i Höörs kommun upphörde i och med sista sammanträdet 1938-12-13, med herr Johan Johansson som ordförande. Styrelsen ingick från och med 1939 i Höörs Landskommuns fattigvårdsstyrelse.
Socken och Länsstyrelse:
När den gamla sockenlojaliteten, som innebar att man tog hand om "socknens barn" som hade det svårt, slogs ut genom att folk flyttade till städerna och blev lönearbetare, orsakades fattigdom även av att vara arbetslös. Förutom kommunerna fick även staten ersätta den gamla sockenlojaliteten med bl.a. en fattigvårdsinspektör (utsågs av socialstyrelsen) fr.o.m. 1918 och genom 1924 års barnavårdslag inrättades istället en inspektör för fattig- och barnvård. Inspektören skulle leda fattigvårdskonsulenterna ute på länsstyrelserna. Det skulle dröja till 1940-talet innan det blev ett krav att vara utbildad för att arbeta med fattigvård.

Control

Created14/11/2016 11:15:50
Amended23/11/2016 10:16:26