Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sölvesborg Stad Kommunalborgmästare


Grunddata

ReferenskodSE/K006/1141
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/fsy6ctPSPgT23xdl8OGJo6
ExtraID1141
ArkivinstitutionSölvesborgs kommuns centralarkiv
Arkivbildare/upphov
Sölvesborg Stad Kommunalborgmästare (1950 – 1970)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikVid kommunreformen 1863 minskade städernas magistrat, alternativt borgmästares, makt till förmån för de nyinrättade drätselkammrarna. I takt med att de mindre städerna hamnade under lands- och rådhusrätternas jurisdiktion försvann borgmästartjänsterna. Borgmästarna kunde istället bli häradshövdingar. Fr.o.m. 1950 upphörde städerna att ligga under magistraten (se Sölvesborg Stad Stadsfullmäktige) utan hamnade istället under landsrätten. Tidigare hade stadens borgmästare även varit magistratiens ordförande. Denna arbetsfördelning upphörde i.o.m. inrättandet av kommunalborgmästare.

Sölvesborgs Stadsfullmäktige fastställde reglementet för kommunalborgmästaren 1948-06-25. Där står att läsa: "Till kommunalborgmästare må endast antagas som avlagt juris kandidatexamen och fullgjort s.k. tingsutbildning, samt äger kunskap om modern bokföring och kontorsteknik ävensom förutsättningar i övrigt att vara ledare av stadens drätselkontor." Vidare skulle kommunalborgmästaren vara sekreterare åt stadsfullmäktige och dess beredningsutskott (senare arbetsutskott), drätselkammaren, lönenämnden, hyresnämnden samt för stadens särskilda kommittéer och utskott. Han skulle även bereda ärenden till stadsfullmäktige öva tillsyn och arkivvård över stadens handlingar (detta ändrades 1966 då staden fick en heltidsarvoderad arkivansvarig). I övrigt bevaka stadens intressen och insamla gällande författningar och bestämmelser till stadsfullmäktige.

När Sölvesborg Stad hamnade under landsrätten 1950-01-01 valdes Lennart Norrman som stadens kommunalborgmästare av Sölvesborg Stads stadsfullmäktige 1949-11-24. Hans främsta uppgifter blev att (förutom de uppgifter som tidigare nämnts) besluta om tillstånd, vara vigselförrättare (utsedd av länsstyrelsen), bistå de kommunala nämnderna i olika juridiska spörsmål och vara stadens notarius publicus (ta emot växlar, vara vittne när förvaringsutrymme eller förseglingar bryts, bestyrka underskrifter m.m.)

I sammband med kommunreformen 1971 avskaffades ämbetet officiellt. Redan tidigare hade kommunalborgmästaren förlorat många av sina befogenheter, bl.a. utmätningar (i egenskap som överexekutor) och att fatta beslut i polisärenden, när de nygammla kronofogdemyndigheterna inrättades och polisväsendet förstatligades 1965. Se även SFS 1964:651 och 652. Kommunalborgmästarna kunde istället fortsätta som lagmän i tingsrätterna. Lennart Norrman däremot fortsatte som kanslichef, efter sin tid som kommunalborgmästare, t.o.m. sin pension september 1978.

Kontroll

Skapad2015-08-11 10:42:17
Senast ändrad2016-03-14 10:23:54