Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

PENNINGMARKNADSCENTRALEN PMC


Grunddata

ReferenskodSE/AB189/RB_5-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ZBIu9K1RFaz1zXzMPX93J0
ExtraIDRB_5-1
Omfång
0 Hyllmeter 
46 Volymer 
ArkivinstitutionSveriges Riksbank
Arkivbildare/upphov
PENNINGMARKNADSCENTRALEN PMC (1985 – 1996)
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (Övrig arkivbildare)

Innehåll

ArkivhistorikInger Kindgren
Arkivarie 1996-06-17
Penningmarknadscentralen - de olika PMC-bolagen
1. PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolaget.
PmC-projektet initierades i december 1983 genom en skrivelse till Svenska Bankföreningen med förslag om utredning av förutsättningarna för att inrätta ett centralt organ för en säkrare och rationellare hantering av penningmarknadsinstrument. Utredningen påbörjades av bankföreningen i januari 1984 under ledning av en styrgrupp med företrädare för de initiativtagande fondkommissionärerna jämte representant för placerarna utsedd av Sveriges Industriförbund. Efterhand knöts även representanter för Riksbanken och Riksgäldskontoret till styrgruppen. PMC-projektets mål var att etablera ett institut som kan hantera de instrument som finns på penningmarknaden.
Aktiebolaget Penningmarknadscentralen bildades i februari 1985.
Bolaget hade till föremål för sin verksamhet att tillhandahålla ett rationellt system för förvaring, registrering, bevakning och leverans av värdepapper av löpande karaktär ägnade för omsättning på penningmarknaden och att fullgöra övriga uppgifter som sammanhängde härmed, såsom emissions- och likvidhantering m. m.
Riksdagen beslöt den 25 april 1985 om ändring i riksbankslagen så att Riksbanken fick möjlighet att ingå i Penningmarknadscentralen PmC Aktiebolag. (jfr FiU 1984/85:23 samt SFS 1985:239).
Skrivelse kom från regeringen med riksdagens bemyndigande för fullmäktige i Riksbanken att utfärda garantiförbindelse på 2 miljoner kronor för PmC: s förpliktelser. Skrivelsen anmäldes den 6 juni 1985 i fullmäktige.
Fullmäktige beslöt den 25 juli att Riksbanken skulle teckna avtal (bil. till prot.) om att ingå som delägare i PmC och att förvärva 10 % av aktierna (2000 st.), som löd på nominellt 100 kronor till kursen 120 % eller sammanlagt 240 000 kronor samt att Riksbanken som säkerhet för bolagets förpliktelser ställde till dess förfogande en garantiförpliktelse på 2 miljoner kronor.
Bolagsstämma skulle äga rum den 20 oktober 1986 för att besluta om avveckling av verksamheten. De totala kostnaderna för en avveckling beräknades maximalt uppgå till cirka 18 miljoner kronor.
Penningmarknadscentralen avvecklades. Riksbankens förluster i bolaget uppgick till 1, 670 tkr. I samband med avvecklingen beslutades om en utredning om hanteringen av värdepapper på penning- och kapitalmarknaden. Utredningen skulle bedrivas av en arbetsgrupp bestående av en särskilt tillkallad utredningsman, tillika ordförande, samt representanter för bankväsendet, fondkommissionsbolagen, försäkringsinstituten, Statshypotekskassan, Riksgäldkontoret och Riksbanken. Utredningskostnaderna skulle fördelas mellan intressenterna varvid på Riksbanken skulle belöpa en sjättedel.
2. Nya Penningmarknadscentralen
Den 17 juni 1987 fattade fullmäktige principbeslut att Riksbanken skall ge lån mot pant av värdepapper till ett depåinstitut för värdepappershantering.
Fullmäktige beslöt den 13 oktober 1988 om aktieteckning i PmC AB. Beslutet innebar bl. a. att ge bindande anmälan om Riksbankens deltagande i PmC-systemet (medlemskap), att Riksbanken tecknade 8 000 st. A-aktier och 3000 B-aktier och att Riksbanken skulle svara för likvidhanteringen inom PmC och ge s. k. nödfallskredit till PmC under vissa förutsättningar.
Aktieteckningen avslutades vilket innebar att bolaget kom att erhålla en total kapitalbas om ca 215 mkr.
1991 i januari informerade Claes Norgren, vice riksbankschef, om läget, om PmC: s ekonomi och om avgifter till bolaget.
I september lämnade Norgren ett par lägesrapport ang. PmC AB till fullmäktige.
PmC: s driftstart hade försenat och det bedömdes att ett fullföljande av PmC-systemet förutsatte att PmC fick ett kapitaltillskott om ca 100 Mkr. Fullmäktige beslöt under förutsättning att flera andra delägare förklarade sig beredda att lämna ytterligare tillskott till PmC att också Riksbanken skulle delta i en finansiell rekonstruktion av PmC AB.
Det framgick dock vid den tidpunkten efter diskussion med de större affärsbankerna att det inte fanns förutsättningar att driva PmC-projektet vidare. Det förelåg betydande åsiktsskillnader mellan intressenterna i PmC-projektet. Bland intressenterna utgjorde emittenter, banker och Riksbanken centrala parter till följd av de funktionellt viktiga roller de har i systemet. Bankerna gjorde en avvikande bedömning vad gällde behovet av systemet samtidigt som man uttalat att man ej trodde på det. Av denna anledning samt av kostnadsskäl förordar man VPC (Värdepapperscentralen) och en nedläggning av PmC.
Riksbanken anslöt sig i PmC: s styrelse till ett beslut om nedläggning. Kallelse till extrabolagsstämman var att PmC-projektet skulle läggas ner och att bolaget verksamhet skulle avvecklas.
3 oktober informeras Claes Norgren om att vid PmC AB: s bolagsstämma fattats enhälligt beslut om att avveckla bolaget. Vad gällde försäljning av PmC har Riksbanken ställt som villkor att en framtida köpare som ej utnyttjar systemet ej heller skall kunna använda namnet PmC.
3. Riksbankens 50 000 kr - bolag Penningmarknadscentralen PmC AB.
Fullmäktige beslutade den 21 november 1991 att bilda ett 50 000 kr - bolag som övertog firman och köpte PmC-systemet (band och pärmar) av PmC för 1 kr. Riksbanken skulle inte få överlåta aktierna i bolaget förrän tidigast den 1 januari 1994.
Den 30 november 1995 beslutade fullmäktige att begära att bolaget skulle upplösas genom att avföras ur aktiebolagsregistret eftersom ändamålet med bolaget (att bolagets firma skulle namnsskyddas) inte längre förelåg.
PRV meddelade i ändringsbevis den 18 mars 1996 att bolaget avförts ur aktiebolagsregistret.
Protokollshänvisningar:
1985 06 06, & 4, 1985 07 25, & 3, 1986 09 18, & 4, 1986 10 23, & 3, 1987 06 17, & 3, 1988 10 13, & 5, 1988 11 10, & 4, 1989 05 11, & 5, 1991 01 31 & 8,1991 06 20, & (särskilt protokoll), 1991 06 27, & 1, (särk. prot.) 1991 07 04, & 1 (särk. prot.) 1991 09 05,& 2, 1991 09 19, & 2, 1991 10 03, & 5, 1991 11 21, & 3, 1995 11 30, & 5.
PM: protokollbilaga A till prot. 1986 09 18 &4, prot. bil. till prot. 1987 06 17 & 3, bil. A och B till prot. 1988 10 13 & 5, bil. B till prot. 1991 01 31 & 8, 1991 09 05 & 2, prot. bil. 1991 09 19 & 2, prot. bil. 1991 11 21 & 3.

Kontroll

Skapad2023-06-29 13:44:43
Senast ändrad2023-06-29 13:44:51