NORRTÄLJE SJUKHUS 1989-2001 (1989 – 2001)

Myndighet

Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Akutklinik (100))
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Allmänpsykiatrisk vård, vuxna (901))
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Långvårdsmedicin (sjukhem) (246))

Alternativa namn

Inklusive Norrtälje psykiatriska mottagning (inskriven för att underlätta återsökning)

Historik

H I S T O R I K
Extern depå
4 NORRTÄLJE SJUKHUS 1989-
Inledning
Norrtälje sjukhus har anor redan från 1791 då ett kurhus med 11 vårdplatser inrättades. Utvecklingen av sjukhuset har allt sedan dess gått framåt utan avbrott mot det moderna akutsjukhus som finns idag. Detta innebär att materialet innehåller mycket intressanta och varierande handlingar från sjukhusets alla faser. Man kan med hjälp av dessa följa sjukhusets förändring och utveckling allteftersom samhället har nya behov och ställer nya krav. Denna arkivbeskrivning är en del av ett arbete med att uppdatera och förnya redan befintlig arkivförteckning samt bevarande- och gallringsplan för Norrtälje sjukhus. Eftersom den gamla arkivförteckningen omarbetades totalt har jag valt att bifoga den gamla arkivförteckningen med mina noteringar från inventeringen till den nya. Detta för att man skall kunna se vad som strukturerats om, tagits bort m.m. Arbetet pågick 10 veckor under våren 2005. Materialet är hämtat från tidigare arkivbeskrivning (1997), historiker i Visual Arkiv över bl.a. Norrtälje sjukhus, Nordöstra sjukvårdsområdet, Norrtälje sjukvårdsområde. Information har också hämtats från Norrtälje sjukhus årsredovisningar.
Historik
1963 tillsattes en länsindelningsutredning med uppgift att föreslå en indelning i administrativa områden. Målet var att få fram en effektiv regional förvaltning i statlig och landstings-kommunal regi. Denna utredning resulterade i att Stockholms stad slogs ihop med landstingskommunen, och därmed bildades Stockholms läns landsting den 1/1 1971. I och med bildandet av storlandstinget kom Norrtälje sjukhus att tillhöra det Nordöstra förvaltningsområdet, och hade därmed ingen egen direktion längre.
Norrtälje sjukhus utgjorde 15% av Nordöstra sjukvårdområdet (NÖSO), och verksamheten bestod vid denna tid av invärtes medicin, allmänkirurgi, medicinsk service och långtidsvård på sjukhuset. Långtidsvården bedrevs även på Roslagens sjukhus och Hallstaviks sjukhem. Primärvårdsområde Norrtälje ansvarade för den fristående öppna vården medan Sektorklinik Norrtälje svarade för den psykiatriska vården.
Eget sjukvårdsområde
1989 startade Norrtälje sjukhus åter egen verksamhet. Detta till en följd av en ny organisation för hälso- och sjukvården i Stockholms län. Norrtälje bröts ur NÖSO och fick en egen direktion och en egen politisk styrelse, som dels hade områdesansvar för kommunens invånare, dels ett producentansvar för den sjukvård som erbjöds inom Norrtälje sjukvårdsområde. Norrtälje sjukvårdsområde (NSO) omfattade primärvård, psykiatrisk vård och långtidsvård för befolkningen i Norrtälje kommun, samt akutsjukvården vid Norrtälje sjukhus. 1989 hade upptagningsområden 43 000 invånare och bassjukvården var indelad i en primärvårds del och en sjukhus del. Samtidigt med omorganisationen av Stockholms sjukvårdområden påbörjades planeringen för den så kallade ÄDEL-reformen. Denna genomfördes av Norrtälje sjukvårdsområde och Norrtälje kommun i samverkan för kommunalisering av äldreomsorgen. Idén var att få bort institutionsvården och istället låta människor vistas i sin hemmiljö så långt det är möjligt.
När sedan konjunkturen vände nedåt 1991 påverkades personalsituationen ganska drastiskt inom hälso- och sjukvården. Från att man tidigare haft svårt att besätta alla lediga platser så fick man nu avskeda personal. Under året minskade personalen med ca. 300 personer. Detta år omstrukturerades även den psykiatriska vården.
Stockholmsmodellen
Det påbörjade införandet av Stockholmsmodellen 1992, gjorde Hälso- och sjukvårdsnämnden till koncernledning och respektive sjukvårdsområde till beställare. Sjukhusens och vårdcentralernas roll blev vårdproducentens. Undantagen var Norrtälje- och Södertälje sjukvårdsområden där man hade både beställar- och producentansvar. Under året bildades specialistläkargruppen som ett resultat av primärvårdens omorganisation. Man började också projekteringen av det nya sjukhuset.
1994 fullföljdes Stockholmsmodellen i och med att Norrtälje sjukhus separerades från Norrtälje sjukvårdsområde. Sjukhuset fick nu en egen stab placerad på sjukhuset, och en beställarstab som även i fortsättningen fick både beställar- och producentansvar. Norrtälje sjukhus underställdes därmed Hälso- och sjukvårdsnämnden och blev i och med denna delning en egen arkivbildare. Sjukhusets uppgift blev därmed att utföra vårdtjänstproduktion enligt avtal med Norrtälje sjukvårdsområde, vilket innebar att sjukhuset organisatorisk delades upp i basenheter vilka hade till uppgift att producera det som beställdes av sjukvårdsområdets beställarstab. Under året ägde ytterligare en delning rum gällande psykvården mellan Norrtälje sjukhus och kommunen.
Nya tider
Det nya sjukhuset som började projekteras 1992, stod färdigt 1996 på Lasarettsgatan. Den nya byggnaden var byggd i vinkel mot det gamla sjukhuset. Under 1996 anpassades Norrtälje sjukhus till Stockholms Läns Landstings miljöledningssystem, och började sortera sitt avfall.
Jubileum
1997 fyllde det gamla sjukhuset 100 år. I och med detta tömdes lokalerna för renovering samtidigt som det nya sjukhuset helt tagits i bruk med sina 96 vårdplatser. Man planerade att öppna ett museum över sjukhusets verksamhet i det nygamla sjukhuset när renoveringen väl var avslutad. Denna skulle innehålla historiskt material om sjukhuset. Ombyggnaden av det gamla lasarettet kom igång under året och den första etappen av ombyggnationen var klar i december 1997. Hit flyttade vårdcentralen Norrtälje Norra och sjukhusets paramedicinska funktioner. Sjukhusets utveckling inom miljöarbetet har under åren fortsatt och under 1997 utsågs Norrtälje sjukhus till det miljövänligaste sjukhuset i landet.
Ett modernt sjukhus
Norrtälje sjukhus var 1997 ett av Stockholms läns 5 sjukhus för basal sjukvård. Detta innebar, och innebär än idag, ett akut omhändertagande dygnet runt samt kliniker för kirurgi, internmedicin/geriatrik, psykiatri, IVA/anestesi och röntgen. I sjukhusorganisationen ingick också specialistläkare inom gynekologi, pediatrik och hud-, ögon-, öronsjukdomar samt ett samarbete med husläkarna. Huvuddelen av verksamheten bedrivs i nya lokaler och en helikopterlandingsplats finns på sjukhuset.
Nytt system
1997 beslutade Stockholms läns landsting att breddinföra personalplaneringsprogrammet Respons över hela SLL. Norrtälje sjukhus skapade en lokal systemförvaltningsorganisation som förberedde införandet genom en översyn av befintliga rutiner inom personal- och löneadministrationen. Projektgruppen utbildades och en pilotavdelning för testinstallationen etablerades.
Sämre tider
1998 var det första gången sedan sjukhuset blev självständig producent som man gjorde ett underskott (-2%). P.g.a. kraftigt sänkta ramersättningar för psykiatriåtagandet, avvecklades psyksektorns sista mellanvårdsplatser. De somatiska vårdplatserna utnyttjades under året till bristningsgränsen, vilket ledde till en översyn av vårdorganisationen. Sjukhusets påbörjade kvalitetssäkringsarbete avslutades formellt under året svaga och starka sidor belystes för såväl ledning som basenheter.
Det gamla lasarettet renoverades enligt planerna under året och samtliga öppenvårds-mottagningar kunde flytta ihop. Den hundraåriga byggnaden rymde nu ett stort öppenvårdssjukhus med all verksamhet samlad på sjukhustomten med undantag av psykiatrin. Parkeringsplatser byggdes till där de gamla långvårdsbarackerna tidigare stod.
Miljöarbetet fortsätter
Sjukhusets målsättning att integrera miljöarbetet i ordinarie arbetsuppgifter fortsatte. "Gröna jobbare" anställdes med uppdrag att påverka personalens resebeteende även till och från arbetet. Projektet planerades pågå in i 1999. Sjukhuset fortsatte att utbilda inom miljöområdet och under 1998 fick ytterligare 140 personer utbildning under 425 timmar. Totalt hade 613 personer utbildats inom miljöområdet 1998.
9 produktionsområden blir 4
År 2000 blir de 9 produktionsområdena 4. För norra länet skapas NLPO: Norra länets produktionsområde.
Under 2000 miljöcertifierades sjukhuset som det andra sjukhuset i Sverige. Och i slutet på året inleddes arbetet med att ta fram underlag och förbereda all personal för en kommande bolagsbildning. Under året infördes ett nytt personaladministrativt system; Palett. Införandet avslutades i maj 2000.
Bolagiseringen
Under år 2001 fortsatte arbetet med bolagiseringen som drivits i projektform sedan 2000. I december 2001 fattades beslut i Landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting, om att verksamheten vid Norrtälje sjukhus skulle övergå i aktiebolagsform. Verksamheten övergick från förvaltningsform till bolagsform 2002-01-01. Bolaget startade rent juridiskt redan augusti 2000, men då utan verksamhet. Antalet anställda var 2001 enligt årsbokslut 692st. Antalet vårdplatser var 96.
I och med bolagiseringen har sjukhuset fått ändra på sin administrativa organisation och sjukhuset har nu en egen styrelse. Under året byggdes en utslussningsavdelning, då platsbrist och överbeläggning varit ett problem för sjukhuset. Avdelningen, kallad Bryggan; är i kommunal regi och har i uppdrag att ta hand om färdigbehandlade och utskrivningsklara patienter.
Sjukhusets framtid
Andra halvan av 2003 präglades av frågan om sjukhusets framtid. Stockholms Läns Landstings budgetunderskott ledde till sparförslag, ett av dem handlade om att omvandla Norrtälje sjukhus från akutsjukhus till närsjukhus. Detta skulle innebära att både verksamhet och personal skulle minskas med hälften. Efter stora protester från bygden och i en lång och slitsam process drogs förslaget tillbaka.
Under året genomfördes en omcertifiering av miljön på sjukhuset, vilket ledde till att Norrtälje sjukhus miljöcertifikat förlängdes med tre år.
Besparingskrav
År 2004 började för Norrtälje sjukhus del med ett besparingskrav på 20Mkr. Sparkraven belastade i huvudsak personalkostnaderna och ledde till bl.a. minskat antal vårdplatser såväl permanent 2004 som ökade sommarstängningar. Detta har varit tufft då Norrtäljes befolkning tredubblas under sommaren; 180 000 personer. Under 2004 togs ett nytt patientjournalsystem i bruk, TakeCare. Flera äldre system ersattes och överföring av all data från Meliors tre databaser till en databas möjliggör att äldre system tas ur drift.
Organisationsöversikt Norrtälje sjukhus
Se bilaga i slutet av denna arkivbeskrivning.
Beslutsorganisation och handlingstyper
Inom sjukhuset finns en planerings-, besluts-, och medinflytandeorganisation som genererar handlingar av administrativ typ. Främst gäller detta protokoll och minnesanteckningar. Den största mängden handlingar består dock av patientjournaler men även personaldossierer är av omfattande mängd. Med anledning av ovanstående organisationsbeskrivning kan följande sammanställning över handlingstyper och arbetsgrupper vara rimlig.
· Styrelsen
Norrtälje Sjukhus AB:s högsta beslutande organ är bolagsstämman. Sjukhuset har en delad ledningsorganisation med en styrelse och en verkställande direktör. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Vd skall svara för bolagets löpande förvaltning enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Vd skall sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Vd:s arbete utvärderas årligen av styrelseledamöterna
· SUBER
Sjukhusets övergripande beredningsgrupp. Fungerar även som skydds-, jämställdhets-, och förslagskommitté
· BG
Beredningsgrupp. En per basenhet, undantaget är specialistläkargruppen som fr.o.m. 2002 endast har ledningsgrupp. Den arbetsgrupp där man tar beslut i frågor som förts vidare från arbetsplatsträffar. Fungerar också som jämställdhetskommitté. Beredningsgruppens möten behandlar anmälningsärenden, arbetsmiljöfrågor,, ekonomi, verksamhet, personal och liknande. Även sjukhusets beredningsgrupps (SUBER) protokoll tas upp vid dessa möten. Sjukhuset, Medicin/geriatrik, Anestesi, Kirurgi/ortopedi, Röntgen, Psykiatriska kliniken och Paramedicin har 2005 egna beredningsgrupper
· LG
Ledningsgrupp. En per basenhet Resulterar i minnesanteckningar och fungerar främst som arbetsgrupp och informationskälla för dem som deltar i gruppen. Sjukhuset, Anestesi, Psykiatriska kliniken och specialistläkarmottagningen har 2005 egna ledningsgrupper.
· APT
Arbetsplatsträff. För information och medinflytande. Möten sker regelbundet på varje avdelning
· Kommittéer och utskott.
Fungerar som arbetsgrupper och inhämtar samt sprider sakkunskap och skapar underlag till beslut.
Några serier värda att särskilt nämnas här är, de olika liggare för inskrivning, operation, och obduktion med seriebeteckningarna D2-D3 vars rubriknamn lyder sjukjournaler, operationsjournaler och obduktionsjournaler. Namnet journaler, som är den äldre beteckningen för liggare, har fått följa med eftersom både rubriker och seriesigna utgör en obruten följd av handlingar som mycket väl speglar en del av arkivbildarens verksamhet. Dessa serier tillsammans med patientjournaler och personaldossierer utgör ett konsistent material som skiljer sig från protokoll och liknande vars viktigaste uppgift blir att spegla de olika förändringarna i organisationen.
Arkivlokaler
Handlingar rörande Norrtälje Sjukhus AB:s arkiv har tidigare ordnats, förtecknats och levererats till Landstingsarkivet 1984. Leveransen placerades då i Gröndalsarkivet och fick förteckningsnummer 38. Arkivet finns idag i Landstingsarkivets lokaler i Flemingsberg med samma förteckningsnummer. Leveransens omfattning framgår av nämnda arkivförteckning som även innehåller en historik för tiden 1841-1971. Den nu aktuella arkivförteckningen upprättades under sommaren 1997 och uppdaterades under våren 2005. Den innehåller handlingar både från tiden före och efter 1989. Generellt kan det sägas att material som eftersöks i sjukhusets arkiv och inte återfinns där står att finna i andra arkiv. För att underlätta en sådan sökning kan följande vara till viss hjälp:
1971-1988 ingick Norrtälje sjukhus i Nordöstra sjukvårdsområdet (NÖSO), därför kan arkivmaterial från denna period sökas i Nordöstra sjukvårdsområdets arkiv.
1989-1993 var Norrtälje sjukhus och Norrtälje sjukvårdsområde (NSO) en arkivbildare. När man 1994 delades upp i två arkivbildare blev en del arkivmaterial helt naturligt kvar i Norrtälje sjukvårdsområdes arkiv. Arkivhandlingarna för Norrtälje sjukvårdsområde finns numera på Landstingsarkivet.
Idag (2005) är arkivlokalerna utspridda över sjukhuset. Förvaring av arkivhandlingarna sker dels på kliniker/basenheter dels i andra lokaler. Några egentliga arkivlokaler finns inte utan man nyttjar de utrymmen som finns tillgängliga, d.v.s. bokhyllor, skåp, garderober och förråd på respektive avdelning. Den enda handlingstyp som har sedvanliga arkivutrymmen är egentligen patientjournaler. Sjukhuset har alltså ännu ingen gemensam arkivlokal för administrativa handlingar men man hoppas kunna samordna en sådan snart. P.g.a. de många och utspridda lokalerna finns det en lokalförteckning som bifogas arkivförteckningen för att man skall kunna söka fram handlingar. Tidigare var bl.a. specialistläkarmottagningen placerad på Vigelsjö. Dessa flyttade samman 1998 i det gamla sjukhuset och det verkar som om flytten gått hårt åt på handlingarna, då många av dessa från tiden före 1998 ej kan återfinnas.
Bevarande och gallring
Som ett resultat av upprättandet av arkivförteckningen 1997 togs också en bevarande- och gallringsplan fram. Denna bevarande- och gallringsplan förnyas nu (2005) i samband med uppdaterandet av arkivförteckningen. Först och främst lyder verksamheten vid Norrtälje sjukhus under arkivlagen, men den lyder också under Stockholms Läns Landsting arkivreglemente, av vilka framgår skyldigheten att svara för vården av det egna arkivet samt enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter.
Norrtälje maj 2005 / Linda Lindgren, arkivarie

Hänvisningar till orter

Norrtälje kommun (Verksamhetsort)

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Stockholms län (Verksamhetsort)

Referenskod	SE/AB019/LA_1262
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/FoJJcwHpjqkIn4z7RgBj47
Språk	Svenska
ExtraID	LA_1262

Arkivbeskrivning

NORRTÄLJE SJUKHUS 1989-2001 (Regionarkivet- Region Stockholm)