Arkiv

Tanums provinsialläkares arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/12373

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/cT4w3gHtrH6cyG018W43t3

Omfång

3 Hyllmeter

Datering

1876

–

1964

(Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

GLA

Villkorsanm

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Fört

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Arkivgatan)

Arkivbildare/upphov

Provinsialläkaren i Tanum

Kategori: Statlig myndighet. Provinsialläkare -1962

Innehåll

Ordning & struktur

Arkivnr GLA/12373

Förteckning 13/85

Förteckning

över

Tanums provinsialläkares arkiv

Arkivhistorik

Provinsialläkarna

Riksarkivet Göteborg förvarar 52 arkivbildare efter provinsialläkarna i Västragötalandsregionen.

Provinsialläkarna i Sveriges verksamhet sträcker sig från 1600-talets slut fram till 1963 då deras uppgifter övertogs av landstingen. Benämningen provinsialläkare levde dock kvar under landstingstiden till och med 1973.

Sin grund hade provinisalläkarna i 1688 års medicinalordningar som angav att provinsialläkare skulle tillsättas i större städer med ”provinsen” som sitt arbetsområde.
Dessa provinsialläkare var ofta också stadsläkare och tillsattes antingen genom kunglig fullmakt eller efter Collegium medicums hörande. Tjänsters ledigförklarande och dylikt sköttes antingen av Landshövdingen eller städernas magistrater.

Under de första 50 åren fanns ingen preciserad tjänstebeskrivning för provinsialläkarna. År 1739 krävdes dock att de skulle rapportera uppkomsten och spridning av farsoter och smittsamma sjukdomar till Sundhetskommissionen som från denna tid blev viktig för styrningen av provinsialläkarnas verksamhet. 1744 utfärdades den första regelrätta instruktionen ”Instruction för provinsialdoctorer, som af cronan, eller på städernas stater njuta någon viss och ständig lön”.

Under 1750-talet började staten samla in allt mer statistik, och inte minst rörande hälsotillståndet i landet, där provinsialläkarna spelade en viktig roll. Bland annat begärde Sundhetskommissionen 1753 från Landshövdingarna in halvårsvisa rapporter om hälsotillståndet i respektive län, 1761 beslutades om utökning av de årsrapporter som skulle sammanställas av Landshövdingarna och skulle nu innehålla flera uppgifter och fylligare information rörande hälsotillståndet.
1756 beslutades att provinsialläkarväsendet skulle utökas, inte minst på grund av den stora barnadödligheten.

1766 utfärdades en ny instruktion: ”Kongl. Maj:ts instruction, hvarefter the Provincial Doctorer, som af kronan eller någon Publique Fond njuta någon viss och ständig lön, hafva sig att rätta”.

1773 förstatligades provinsialläkarna helt. I samband med detta utfärdades också en ny instruktion. Vid denna tid fanns i Västsverige följande distrikt:

Göteborg (Här fanns sedan 1600-talets första hälft en stadsläkare)
Mariestad (1694 -. I staden fanns från och med 1770-talet också en stadsläkare)
Vänersborg (1753 -. Staden hade sedan 1765 en stadsläkare som från början var förenad med provinsialläkartjänsten)
Uddevalla (1759 - )
Lidköping (1771 - )
Borås (1774 - )
Strömstad (1795 -)

1874 utfärdades en en ny hälsovårdsstadga för hela landet (SFS 1874:68). Som en konsekvens av denna och behovet av att kunna samordna stadgans krav, inrättades 1890 en 1:e provinsialläkare, som skulle utöva tillsyn över det civila medicinalväsendet, inom länet anställda läkares samt läns- och distriktsveterinärers verksamhet. De 1:a provinsialläkarna upphörde 1962 och ersattes med länsläkare, som i sin tur upphörde 1981.

Årsberättelser

En viktig handlingstyp i provinsialläkararkivet är årsrapporterna, som är en källa till både provinsialläkarnas arbete som lokalsamhällenas historia. Dessa finns dels bevarade i provinsialläkarnas arkiv, dels i centrala myndigheters arkiv som Medicinalstyrelsens med föregångares arkiv. Numera finns ett stort antal av dessa årsberättelser transkriberade och tillgängliga via Medicinhistoriska databasen vid Linköpings Universitet.

Barnmorskedagböcker

Som nämnts ovan var den höga barnadödligheten en av orsakerna till provinsialläkarväsendets expansion. Barnmorskorna underställdes provinsialläkarna personligen, och de så kallade ”Barnmorskedagböckerna” återfinns därför – i den mån de bevarats – i dessas arkiv. Dagböckerna skulle föras från och med 1881.

Patientjournaler

Endast ett fåtal patientjournaler och andra vårdrelaterade handlingar finns bevarade i de provinsialläkararkiv Riksarkivet Göteborg förvarar.

Skälen till detta är flera. Fram till slutet av 1950-talet och början av 1960-talet fanns ingen skyldighet för provinsialläkare att föra journaler som vi idag känner dem, och journalerna var inte klassificerade som arkivhandlingar med krav på bevarande.

Frågan om hur patientjournaler skulle behandlas i ett arkivsammanhang utreddes i början av 1960-talet av Riksarkivet och Medicinalstyrelsen. Ett resultat av detta utredningsarbete blev fattandet av ett så kallat gallringsbeslut 1962. I beslutet skriver man bland annat:

”Jämlikt 4 § allmänna arkivstadgan har riksarkivet upptagit detta ärende till prövning och beslutar i samförstånd med medicinalstyrelsen följande. [...] Journaler över behandlade patienter utgallras (förstörs) efter 10 år, räknat från det år, då patienten avlidit, avflyttat ur provinsialläkardistriktet eller uppnått 80 års ålder, eller efter 20 år, räknat från det år, då patienten senast anlitat läkaren, allt under förutsättning att journalerna icke av speciella skäl anses böra bevaras under längre tid”

I vilken omfattning detta gallringsbeslut följdes är i skrivande stund inte känt. Det kan dock konstateras att de inkomna arkiven efter provinsialläkarna innehåller mycket få handlingar rörande den individuella vården av patienter.

Förordningar m.m.

1688 års medicinalordningar
Allmänna läkarinstruktioner
Instruktioner för provinsialläkarna 1744, 1766, 1773, 1822
Provinsialläkarnas upphörande: SFS 1963:341

Källor:

Hjelt, Otto E. A., Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 D. 1-3, Helsingfors, 1891-1893

Lönnroth, Louise, 'Provinsialläkarna och deras arkiv', Medicinhistoria i Västergötland., 2003/2004, s. 27-42, 2004

Medicinhistoriska databasen - https://ep.liu.se/databases/medhist

Sandblad, Henrik, Världens nordligaste läkare: medicinalväsendets första insteg i Nordskandinavien 1750-1810 Lärdomshistoriska samf., Uppsala, 1979

Wendel, Lotta, 'När läkare blev skyldiga att föra patientjournal [Elektronisk resurs] En studie av introduktionen av 1963 års läkarinstruktion', Arkiv, samhälle och forskning., 3, 6-42, 2019

Tillgänglighet

Sekretess

Kontroll

Senast ändrad

2021-02-15 11:26:28

Serier (10 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Diarier	Serien inbunden.
B	Arkivförteckningar
C 1	Kopior av utgående skrivelser (konceptböcker)	Serien inbunden då ej annat an- gives. Med årsberättelser 1890-1908. Årsberättelser fr.o.m. 1909 se serie C 3.
C 2	Kopior av utgående skrivelser	Serien i kartonger.
C 3	Kopior av provinsialläkarens årsberättelser med bilagor	Serien i kartonger. Bilagor: Årsberättelser från kom- munalnämnden (hälsovårdsnämnden) rörande den allmänna hälsovården och epidemisjukvården, från möd- ra- och barnavårdsstationerna. Översikt av gängse sjukdomar. Förteckningar över fosterbarn och sinnessjuka. Uppgifter angående vaccinationer och medicinal- personal. Provinsialläkarens årsberättelser 1890-1908 se serie C 1.
D 1	Inkomna handlingar	Serien i kartonger.
D 2	Cirkulär	Serien i kartonger.
D 3	Barnmorskedagböcker	Serien i kartonger. Alfabetiskt register över barnmorskorna se Bil. 1. Bilagan återfinns i den förteckning som har upprättats på papper. Bottna, se Fjällbacka och Svenne- by.
E 1	Förlossningshemmet i Fjällbacka: Barnmorskedagböcker och förlossningsjournaler
E 2	Verksläkarens handlingar