Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Burensköldska fideikommissets arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/VALA/02142
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/KfVvyavqQWZTuu1eMvyUeB
ExtraID02142
Omfång
2,1 Hyllmeter 
Datering
1692–1955(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Vadstena (depå: Slottet)
Arkivbildare/upphov
Burensköldska fideikommisset
Kategori: Gård

Innehåll

Inledning (äldre form)Burensköldska fideikommissets arkiv

Generallöjtnanten, friherre Jakob Burensköld (1655-1738) stiftade år 1726 det s k Burensköldska fideikommisset. Detta skedde genom ett av J Burensköld och hans maka Elsa Appelgren (1665-1741) gemensamt testamente jämte bihang. Enligt detta skulle den fasta egendomen ej skingras - på resp egendom befintlig inredning etc skulle ej heller få bortföras från densamma - utan gå i arv till den äldste sonen, om denne dog utan bröstarvinge till den näst äldste sonen o s v samt om sönerna saknade bröstarvingar, till den äldsta dottern och dennas bröstarvingar. Tanken var, att fideikommisset skulle gå i arv inom en och samma gren av släkten, även om det förhöll sig så, att det enbart var en dotter som fanns som bröstarvinge. En manlig ättling till testator, tillhörande en ursprungligen ej till fideikommisset arvsberättigad gren, skulle sålunda ej kunna kräva företräde. Denna regel kom att leda till flera tvistigheter som belyses av i arkivet befintliga processhandlingar (se vol F III: 1).

I testamentet föreskrevs även att den som ärvde fideikommisset skulle lösa ut andra arvingars arvslotter. Denna regel gällde dock ej Gobo manufakturverk, som gemensamt skulle ärvas av de två söner som fanns i livet vid det tillfälle, då testamentet skrevs, nämligen Fale Burensköld (1697-1733) och Jacob Burensköld (1702-1754).
Skulle de avlida utan bröstarvingar, skulle även Gobo tillfalla det tredje i livet varande barnet, Mariana Johanna Burensköld (1694-1774), gift med generalmajoren, friherre Carl Filip von Schwerin (1690-1748).

Enligt testamentet utgjordes den äldste sonens arvslott av Hylinge säteri i Västra Husby socken och säteriet Idingstad i Östra Hargs socken. På Jacob Burenskölds lott kom säteriet Fyllingarum i Ringarums socken
samt Husby och Navestad i Mogata socken samt Holmby rusthåll. Dottern Mariana Burensköld skulle erhålla säteriet Hulterstad i Mjölby socken samt kungsladugården Bråborg, förpantad från kronan. Om Gobo manufakturverk har ovan talats. Till de nämnda säterierna hörde givetvis alla underlydande gårdar, kvarnar etc.
Då både Fale och Jakob Burensköld avled utan bröstarvingar, tillföll hela fideikommisset systern Mariana och överfördes härigenom i den Schwerinska ättens ägo.
Fideikommissets egendomar kom dock att ytterligare ökas under Jakob och Elsa Burenskölds livstid och i ett tillägg till 1726 års testamente - detta tillägg föreligger i en avskrift från år 1871 med den uppenbarligen felaktiga dateringen den 22/12 1738 (Jacob Burensköld avled den 12/3 1738 enligt Ringarum C:3, s 520; jfr Elgenstierna 1, s 684) - förklarade de att de tillkommande egendomarna skulle fördelas lika mellan barnen samt bl a även att hemmanet Husby, "åttingen kallat", skulle utan extra lösen höra under Navestads säteri.

Det kan noteras, att Borkhult i Yxnerums socken, vilken gård blev något av ett huvudsäte, inte nämndes i testamentet. Detsamma gäller för bouppteckningarna efter Jacob resp Elsa Burensköld (samtliga här åberopade testamenten och bouppteckningar återfinnes i vol F:1). Att Borkhult ingick i fideikommisset är dock helt klart.
Jacob Burensköld hade tillbytt sig Borkhult 6/11 1721, året efter det han kommit i besittning av Gobo (se Östergötlands länsstyrelse, landskontoret, Jordebok 1731 IV, vol G III aa:38 uppslag 1579-1580). I bouppteckningen efter näste fideikommissarie, Jacob Henrik Burensköld, som alltså avled 1754, upptas Gobo och Borkhults järnbruk och gods. Därjämte upptas i sluträkningen Fyllingarums, Hyllinge, Navestads, Husby, Sverkersholms och Leonhardbergs säterier.

Efterträdaren som fideikommissarie blev, som redan nämnts, Mariana Burensköld och hennes man, Carl Filip von Schwerin. Då denne redan dog 1748 och änkan levde ända till 1774, blev hon alltså under en lång tid ensam innehavare av fideikommisset. Kort före sin död kom hon med sin son och efterträdare som fideikommissarie, riksrådet greve Jakob Filip von Schwerin, överens om att Hyulinge, Idingstad och Hulterstad skulle utgå ur fideikommisset och tillfalla den sistnämndes systrar. Jakob Filip von Schwerin avled redan 1779. I en sammanställning över de efter honom upprättade bouppteckningarna säges beträffande fastigheterna att han innehaft "Borkhults och Gobo bruk med tillydande hemman, samt säterierna Husby, Nafvestad, Fyllingerum och Sverkelsholm (!) med därunder hörande hemman och lägenheter under fidei comiss natur och egenskap....". Det påpekas vidare att ifrågavarande egendomar finns upptagna i den jordebok, som bilades 1766 års "arvförening" mellan Mariana von Schwerin och hennes arvingar. Vidare hade utbyte av vissa hemman skett enligt kungliga resolutioner 16/8 1769, 29/6 1773 och den 14/4 1777. En ökning hade vidare skett genom Mariana von Schwerins testamente 11/5 1771. De nytillkomna egendomarna räknas ej närmare upp och det påpekas att hela fideikommisset redan övergått till den nye fideikommissarien, greve Kurt Filip Carl von Schwerin. Det framhålles även att bl a Hylinge numera inte ingick i fideikommisset, men tydligen åter hade kommit i Jacob Filip von Schwerins ägo. Fideikommisset omfattade alltså nu Husby, Fyllingarum, Sverkersholm och Borkhult med Gobo. Genom sin far ärvde K F C von Schwerin även det s k grevliga Schwerinska fideikommisset bestående av Ödensgöl, Ekhammar och Åketorp (se Elgenstierna 7, s 104).

Kurt Filip Carl von Schwerin avled barnlös den 21/9 1828 och efterträddes som fideikommissarie av sin avlidne broders, generalmajoren, greve Adolph Ludvig von Schwerins äldste son, löjtnanten greve Kurt Filip Otto von Schwerin. Även han avled barnlös, den 27/6 1849 och efterträddes av sin broder, hovmarskalken, greve Adolph Henning von Schwerin. Emellertid hade Kurt Filip Carl von Schwerin i ett morgongåvobrev av den 22/12 1844 föreskrivit att hans blivande hustru Matilda Christina Hagberg (1818-1892) skulle erhålla Husby, Fyllingarum och Sverkersholm. Detta innebar sålunda att hon under sin livstid skulle få disponera över dessa egendomar (se härom bouppteckningen efter K F C von Schwerin i vol F:1, vilken bouppteckning innehåller en lång och detaljerad förteckning över sterbhusets handlingar; jfr Elgenstierna 7, s 105). Rätten att på detta sätt som morgongåva avsöndra delar av fideikommisset var given i bihanget till det ursprungliga testamentet. Efter det innehavarinnan av morgongåvan avlidit, skulle de i morgongåvan innegående egendomarna dock åter tillföras fideikommisset.

Som följd av ovan anförda morgongåvobrev innehade Adolph Henning von Schwerin fideikommissegendomarna Borkhult och Gobo samt - från det von Schwerinska fideikommisset - Odengöl, Ekhammar och Åketorp i Yxnerums socken. Adolph Henning von Schwerin avled ogift den 23/10 1878 och efterträddes som fideikommissarie av sin syster Sofia Vilhelmina von Schwerin (1798-1881), änka efter häradshövdingen m m Sven Lorentz Theorell (1784-1861). Från år 1879 finns en uppställning över A H von Schwerins godsinnehav, vilken lista i kopia - vissa uppgifter har uteslutits vid kopieringen - återfinnes som bilaga till denna inledning.

Sofia Vilhelmina von Schwerin innehade sålunda fideikommisset endast i två år. Hon efterträddes som fideikommissarie av sin son, vice kollegan Johan Henric Theorell, under vilkens tid fideikommisset åter tillfördes - efter Matilda von Schwerins död 1892 - morgongåvegodsen Husby, Fyllingarum och Sverkersholm. J H Theorell avled den 22/7 1915 och då han var barnlös, tillföll fideikommisset kaptenen Carl Theorell, son till en avliden yngre broder till J H Theorell. Detta arvstillträde bestreds av majoren, greve Philip von Schwerin, men Carl Theorells innehav av fideikommisset bekräftades slutligen av Kungl Maj:ts och dess Högsta domstols beslut av den 16/5 1918 (se vol F III:1, fasc 15). Emellertid hade J H Theorell som morgongåva tillförsäkrat sin hustru, Elvina Theorell född Andersson, "Sverkersholmsgodset", vilket alltså ånyo för en tid avsöndrades från fideikommisset.

F d kaptenen Carl Fredrik Theorell (f 20/11 1832, död 1911, kapten v. flottans konstruktionskår; se Sv. Teknologföreningen 1861-1936, Biografier II, Stockholm 1937, s. 1350), som var gift med Sofia Lovisa Cantzler, dotter till grosshandlaren Henrik Wilhelm Cantzler och dennes hustru Anna Lovisa Wilhelmina, född Berghman 1/4 1828 och avliden 31/3 1904, synes ha efterträtts som fideikommissarie av Carl Axel Henrik Theorell, död den 3/7 1930 och dennes äldste son Karl Sven Arthur Theorell, född den 7/4 1910 (se bouppteckning 14/5 1904 efter A L W Cantzler i vol F:1 samt utdrag ur Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds häradsrätts prot 13/3 1934 i vol F II:1, fasc.1). För ovanstående framställning se - förutom redan angivna källor - Sverige, Geograf. topografisk beskrifning II, Sthlm 1917, s 777 och 1797.

I de följande förtecknade handlingar har år 1980 överlämnats till landsarkivet från länsmuseet i Linköping under beteckningen "Borkhults gårdsarkiv" (lev 109/1980). De sålunda levererade handlingarna rör dock hela fideikommisset, varför arkivets "döpts om" till "Burensköldska fideikommissets arkiv". Arkivet uppvisar stora luckor, vilket till en del torde bero på det förhållandet, att - som ovan visats - delar av fideikommisset för gott, eller för viss tid, varit skilda från detsamma. Vidare torde flera av gårdarna ha förvaltats separat, vilket också har bidragit till en skingring av arkivbeståndet.

På vissa punkter är det möjligt att fastställa förlusternas omfattning och art. Sålunda finnes en förteckning över 40 "paketer" avseende de olika gårdarna. Av dessa har endast åtta medföljt leveransen ( se serie D I och vol F IV:1). Vidare finnes en förteckning upptagande 16 pergamentbrev avseende Fyllingarum, av vilka inget finnes i det nu inlevererade arkivet. Bevarade förteckningar över kartor som tillhört arkivet uppvisar likaså vissa luckor. Huvuddelen av ifrågavarande material återfinnes i stifts- och landsbiblioteket i Linköping under beteckningen Burenskölds-Schwerins arkiv. Detta arkiv har 1958 ordnats genom landsarkivets försorg. Ett exemplar av förteckningen finnes i landsarkivet.
Att en viss skingring av beståndet ägt rum belyses vidare även av en tidigare leverans till landsarkivet (lev 105/1961) som genom förmedling av tandläkaren Stig Strömberg, Motala, överlämnats av herr David Öhman. Leveransen har i landsarkivet betecknats "Sverkersholms säteri" arkiv. Den innehåller arkivalier som uppenbarligen utgör en del av fideikommissets arkiv nämligen: huvudböcker för Sverkersholms säteri 1842 och 1843, brandstodshandlingar för säteriet 1850 samt sågverksbok 1855 för Fyllingarums såg. Då övriga handlingar inte utan vidare kan sägas tillhöra fideikommisset, har 1961 års leverans lämnats intakt. Den består endast av en volym.

Det kan slutligen nämnas, att i fideikommissets arkiv ingår några handlingar som inte i egentlig mening tillhör detsamma, nämligen liggare över de militära övningslägren i Stockholm 1825-1826 (vol D VI:1) - de torde ha förts av löjtnanten vid Svea livgarde greve C TH O von Schwerin - samt korrespondens mellan konstnären Axel L Cantzler och dennes bröder och amatörkonstnären Carl Cantzler samt disponenten Herman Gottlieb Cantzler (se vol F II:1 fasc 2). Det största intresset tilldrar sig brevväxlingen mellan de två förstnämnda från tiden 1857-1864 då Axel Cantzler vistades utomlands för studier - främst i Rom, Handlingarna torde ha hamnat i arkivet genom Sofia Lovisa Cantzler, gift med Carl Fredrik Theorell.

Vadstena i landsarkivet 11 juni 1982

Kontroll

Skapad1995-08-29 00:00:00
Senast ändrad2018-05-22 13:37:21