Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Ulriksdals slott


Grunddata

ReferenskodSE/RA/56519
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/nqgNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
35 Hyllmeter 
500 Volymer 
Datering
1676–1988(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmHandlingar som är yngre än 70 år lämnas endast ut efter godkännande av riksmarskalken i varje särskilt fall.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Slottsarkivet)
Arkivbildare/upphov
Ulriksdals slott
Kategori: Gård

Innehåll

Ordning & strukturUlriksdals slott














Jan Brunius 1997
Inledning (äldre form)Inledning

Ulriksdal hette ursprungligen Jacobsdal och byggdes 1639-1644 av riksmarsken Jacob De la Gardie. Sonen Magnus Gabriel De la Gardie moderniserade på 1660-talet både slott och trädgård men sålde 1669 slottet privat till riksänkedrottningen Hedvig Eleonora. Hon gav Nicodemus Tessin d.ä. i uppdrag att utarbeta ritningar till omfattande ombyggnader av slottet men endast en mindre del av Tessins ombyggnadsförslag realiserades. Efter Hedvig Eleonoras död 1715 övertog staten 1717 Ulriksdal som ersättning för lån till riksänkedrottningen. Ulriksdal, som därmed blev kungl.slott i formell mening, disponerades sedan av Ulrika Eleonora d.y. och Fredrik I. Ulrika Eleonora visade stort intresse för Ulriksdal och företog 1720-22 om- och tillbyggnader, som i huvudsak gav slottet dess nuvarande utseende.

Senare anslogs besittningsrätten till Ulriksdal till Adolf Fredrik, vars hov vistades flitigt på slottet. Under denna tid, liksom under Gustav III:s, företogs en rad numera försvunna nyinredningar i slottet. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika inrättade också en hovteater i det gamla beridarehuset ("Confidencen"). Efter Gustav III disponerades slottet av Gustav IV Adolf, dennes yngste son prins Karl Gustav och änkedrottning Sofia Magdalena, som 1808 tillbytte sig Ulriksdal som änkesäte mot Strömsholm. Hon renoverade slottet och bodde där till sin död 1813.
Ulriksdal stod sedan tomt till 1821 och fungerade därefter som invalidinrättning (efter franskt mönster) till 1849-50. Slottet övertogs sedan av Oscar I för sin sons, kronprins Karls (sedermera Karl XV), räkning. Under dennes tid undergick slottet stora förändringar. Karl lät en av tidens stora arkitekter Fredrik Wilhelm Scholander skapa en helt ny historiserande interiör, som bildade ram kring kungens omfattande privatsamling av antika möbler.

Efter Karl XV:s död 1872 stod slottet tomt till 1885 då riksdagen upplät Ulriksdal till drottning Sofia som framtida änkesäte. Omkring 1910 inleddes en långtgående restaurering och ominredning av Ulriksdal, med avsikten att slottet skulle bebos av kronprinsparet Gustav (VI) Adolf och Margareta. Under första världskriget avbröts dock arbetet, och först efter kronprinsens andra gifte, med den blivande drottning Louise, stod Ulriksdal inflyttningsklart. Till slottets nya interiör hörde det Stora vardagsrummet med dess helt bevarade möblering, ritad av Carl Malmsten i nära samarbete med kronprinsen.

Arkivet utgörs före 1920-talet av Ståthållarämbetets och den övriga slottsförvaltningens sammanväxta arkiv. Slottskamrerarens arkivbildning i Slottskontoret ingår här. I arkivet avspeglas den långvariga gemensamma slottsförvaltningen för Ulriksdals och Haga slott med samma ståthållare för båda slotten. Under 1920-talet blir ståthållaren gemensam för alla de kungliga slotten och en serie "Ståthållarämbetets handlingar" bildas på Ulriksdals slott liksom på de större övriga kungliga slotten. Fr.o.m. 1948 fortsätter denna serie som "Ståthållarämbetenas handlingar" (se serie F I a i Ståthållarämbetets på Stockholms slott arkiv, II).

Hänvisningar:

Riksmarskalksämbetet; Hedvig Eleonoras hovstatsräkenskaper; Ståthållarämbetet på Stockholms slott I och II; Drottningholms slott; Slott och gårdar (volym 26); Hedvig Eleonoras livgeding; Kommittéarkiven: ÄK 433; Kungliga arkiv.

Litteratur:

N.G. Wollin, Ulriksdal, I: Svenska slott och herresäten. Ny samling 1932. Uppland; S. Fogelmarck, Carl Fredrik Adelcrantz, arkitekt 1957; E. Blumfeldt, Slottsarkivet, I: Meddelanden från Svenska Riksarkivet för åren 1962-1966. Stockholm 1968; B. von Malmborg, Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I-II, Malmö 1971; H. Lepp, Stora vardagsrummet på Ulriksdals slott. Stockholmarnas bröllopsgåva till kronprinsparet 1923. Skrifter från Kungliga Husgerådskammaren 6, Stockholm 1988; A. Runefelt, Ulriksdal. En översikt av bebyggelsen kring slottet, I: Solna kulturnämnds skriftserie nr 9, 1997.


Jan Brunius Lars Wickström

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Senast ändrad2022-01-19 15:39:45