A. W. Lundberg  (1836 – 1907)

Person

KategoriPerson (släkt). Ospecificerad (-)
Alternativa namn
August Waldemar Lundberg
HistorikIngenjören och arkitekten August Waldemar Lundberg (1836-1907), som föddes på Anneberg i Sorunda socken (Sö), blev efter studier i hemmet och privatskolor bruksbokhållare vid Ramnäs järnbruk i Västmanland 1856, genomgick bergsskolan i Filipstad 1858-1860 och anställdes som ritare vid Falu gruva 1862. Samma år blev Lundberg stadsbyggmästare i Falun, varifrån han 1865 flyttade till Visby som stads- och länsarkitekt, en anställning som upphörde 1869. Efter en resa med statsstipendium till Danmark, Tyskland Och England för att studera cementtillverkning deltog han vid grundandet av Skånska Cement-Aktie-Bolaget 1871 och var teknisk direktör för dess första fabrik i Lomma 1872-1896; han medverkade också vid tillkomsten av cementfabriken i Limhamn.
Som arkitekt har Lundberg ritat bl.a. kyrkorna i Flädie (byggd 1886-88), Fuglie (1902), Gässie (1887-88) och Tygelsjö (1903-04), samtliga i Skåne.
Lundberg var under hela livet en intresserad fornvän, såsom bl.a. breven från Richard Dybeck omvittnar. Han var således en av initiativtagarna till stiftandet av Dalarnes fornminnesförening. Han var runstenskännare; senare kom han även att ägna sig åt genealogiska och personhistoriska forskningar.
Lundberg har uppmätt, beskrivit och avtecknat minst 30 medeltida kyrkobyggnader i Dalarna, Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke, på Gotland och i Skåne. 1871 överlämnade han till riksantikvarien (VHAA:s prot. 1871:159) teckningar och ritningar över Christine (Falun) och Stora Tuna kyrkor (Dr), Mariakyrkan (Visby), Valls och Väte kyrkor (Go), Nicolaikyrkan (Örebro, Nä), Sorunda kyrka (Sö), Mariakyrkan, S:t Olofs och S:t Pers kyrkoruiner (Sigtuna, Up) samt Köpings, Munktorps och Malma kyrkor (Vs). Materialet återfinnes nu i ATA:s handtecknings- och ritningssamlingar. Därtill synes han ha utlånat textbeskrivningar, av vilka riksantikvarien lät taga avskrifter, som placerats i ATA:s topografiska dossierer.
Även senare riktade Lundberg ATA med iakttagelser, vilka kan återfinnas som skrivelser i de topografiska dossiererna eller i B.E. Hildebrands, Hans Hildebrands och Oscar Montelius arkiv. Sommaren 1902 företog han på riksantikvariens uppdrag en undersökning av Skällviksborg (det äldsta Stegeborg, ”Folkunga-Stegeborg”) i Skällviks socken, Ög, för vilken redogörelsen ligger i Hans Hildebrands brevsamling men tillhörande ritningar i ATA:s ritningssamling (Ög 2598-2602 F). Lundberg intresserade sig också för runinskrifter, varom han korresponderade med riksantikvarien.
Lundberg har bl.a. publicerat sig i Vitterhetsakademiens månadsblad 1873 och i Svenska Fornminnesföreningens tidskrift 1900. 1905 utgav han ”Ur skånska Båt-släktens häfder”.
Biografiska uppgifter om Lundberg finnes i ”Svenska män och kvinnor”. För hans verksamhet som industriman, se K. Kock, ”Skånska cementaktiebolaget 1871-1931” (1932) och A. Åberg, ”Cement i 100 år” (1972).
Handlingar efter August Waldemar Lundberg förvaras i bl.a. Lunds universitetsbibliotek (O. Waldes register). Den rest i ATA av Lundbergs arkiv, som nu sammanförts och förtecknats, överlämnades 1934 av sonen, kyrkoherde Torsten Lundberg, Glimåkra (bibl. dnr 440/1934).
Förteckningen har upprättats i mars 1993.
Stefan Östergren
ReferenskodSE/ATA/ENSK_76
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/4A4qWUioX4wAXbcgOpvTk2
SpråkSvenska
ExtraIDENSK_76