bild
Arkiv

Frösö Socialdemokratiska Förening


Grunddata

ReferenskodSE/FAJ/FAJ_10114-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/I8GuYWQtYKYx0JXsBMy1G6
ExtraIDFAJ_10114-1
Omfång
0,97 Hyllmeter 
25 Volymer 
Datering
19172015(Tidsomfång)
ArkivinstitutionFöreningsarkivet i Jämtlands län
Arkivbildare/upphov
Frösö Socialdemokratiska Förening (1916)
Alternativa namn: Frösö Arbetarekommun
Alternativa namn: Frösö Socialdemokratiska Arbetarekommun
Alternativa namn: Frösö S-Förening
Kategori: Förening. Ospecificerad (VIII:Politiska organisationer)

Innehåll

ArkivhistorikFörsö socialdemokratiska arbetarekommun bildades lördagen den 16 december 1916. På initiativ av sjukskötaren Carl "Masen" Andersson och hemmansägaren Artur Hallström i Tanne höll ett möte på resturang Aspnäs. Vid samanträdet deltog Nils Vide som partiditriktets representant. Vide var ekonomichef för Nya Jemtland, länets socialdemokratiska tidning åren 1915--1918. Frösö arbetarekommun bildades med sju medlemmar. Ordförande under de första åren var Carl Andersson.
Bildandet av arbetarekommunen ska ses mot bakgrund av de nya lagbestämmelser, som föreskrev att kommunalfullmäktige skulle finnas i kommuner med minst 1500 invånare. Frösön hade en befolkning som översteg detta tal. År 1920 har kommunen 3314 invånare.
Den 18 maj 1919 höll kommunalfullmäktige sitt första sammanträde i sockenstugan. År 1918 gick arbetarekommunen till val med egna kandidater och lyckades erhålla 8 av fullmäktiges 25 platser.
Ombildades 1972 till Socialdemokratisk förening. Fungerar från 2000 som en kamratförening. Medlemmarna är via Östersunds S-förening anslutna till SAP.
För mer historik se häftet "Arbete och rosor - Frösö arbetarekommun 1916--1986" (1986).
Valla Partigrupp var ett försök att skapa ett slags stadsdelsförening på nya Frösön, d v s Valla, på 1970-talet. Drivande kraft bakom var Gunnar Johnsson, bosatt i Valla. Föreningslokalen har alltid legat i Hornsberg med de tre senaste adresserna på Frösövägen, Hornsgatan och Risslersgatan. Valla Partigrupp beslutade att upplösas 1980.
FÖRBUNDSHISTORIK Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (S)
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, SAP (av det äldre namnet Socialdemokratiska Arbetare-Partiet), Socialdemokraterna, S, det äldsta politiska partiet i Sverige, grundat 1889. Välfärdsfrågor är viktiga för partiet, som anser att den gemensamma välfärden ska vara offentligt finansierad men accepterar privata utförare. Partiet är sedan länge för den fria marknaden men mot renodlad kapitalism och förespråkar därför blandekonomi. Fokusfrågor i partiets politik är jämlikhet, feminism, internationell solidaritet, arbetets värde samt balans mellan arbete och fritid.
SAP hade under 1900-talet regeringsmakten längre tid än något annat parti, oftast utan egen riksdagsmajoritet. Den nära anknytningen till fackföreningsrörelsen och LO från dess bildande 1898 har varit en hörnsten alltsedan den konstituerande partikongressen. Bibehållandet av beteckningen ”arbetare” i namn och valbeteckning genom hela partiets historia understryker en ideologisk kontinuitet med socialdemokratins rötter i industriarbetarklassen.
Organisation:
Socialdemokratisk förening (s-förening) är den vanligaste föreningsformen. Rent geografisk kan det röra sig om ett bostadsområde, men det kan också handlar om arbetsplatser eller intresseinriktningar. De socialdemokratiska föreningarna har en egen styrelse.
Arbetarekommunen är nästa nivå och arbetarekommunen samlar alla s-föreningar i sitt område som oftast motsvarar de geografiska kommunernas indelning. I arbetarekommunen beslutar man om vem som ska företräda Socialdemokraterna i kommunfullmäktige och liknande. Även lokala fackliga organisationer kan ansluta sig till arbetarekommunen.
Partidistrikten är nästa nivå. I partidistriktet beslutar man om politiken och representanterna på den regionala nivån. Partidistrikten gränser går oftast länsvis.
Kongressen är Socialdemokraterna högsta beslutande organ. På kongressen bestäms de riktlinjer som Socialdemokraterna i kommun, landsting och riksdag sedan utvecklar förslag ifrån. Mellan kongresserna är det partistyrelsen (som väljs på kongressen) som beslutar i de viktigaste frågorna.
Sidoorganisationer:
Sidoorganisationer är Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (S-kvinnor), Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Socialdemokrater för tro och solidaritet, Socialdemokratiska studentförbundet samt HBT-Socialdemokrater Sverige (HBT-S).
Studiearbetet sker i samarbete med ABF. Tillsammans med ABF och LO driver partiet Tankesmedjan Tiden och tillsammans med fackföreningar och andra organisationer i arbetsrörelsen driver SAP Olof Palmes Internationella Center, en organisation för internationell verksamhet som bland annat driver utvecklingsprojekt. Partiets arkivalier finns huvudsakligen vid Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek i Stockholm.
Källor:
ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti
socialdemokraterna.se/vart-parit/om-partiet

Kontroll

Skapad2019-06-27 11:47:07
Senast ändrad2024-04-25 09:17:54