Sök i arkiven
Genvägar MENY

VÄSTERHANINGE SJUKHEM  (1949 – 1990)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Övrig sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Långvårdsmedicin (sjukhem) (246))
HistorikLandstingsarkivet i Stockholm
27 STOCKHOLMS LÄNS SJUKHEM I VÄSTERHANINGE
Provinsialläkaren meddelade i sin rapport 1940, att vårdbehovet för kroniskt sjuka inte var tillgodosett. Han föreslog därför placering av en anstalt i Västerhaninge, eftersom länets södra delar hade ett stort behov av ytterligare vårdplatser. Landstinget förklarade sig samma år berett att vid tidpunkt som av landstinget bestämmes inom bland annat Västerhaninge kommun uppföra en anstalt för vård av kroniskt sjuka, till ett beräknat vårdplatsantal av 30. Landstinget uppdrog åt FU att till 1941 års landsting inkomma med ritningar och kostnadsförslag över anstalten. År 1941 och senare 1944 års landsting uppdrog åt FU att även fortsättningsvis utreda denna fråga.
År 1945 beslutade landstinget att låta uppföra ett sjukhem i Västerhaninge på en tomt som Västerhaninge kommun ställt till förfogande. Året därpå beslutade landstinget att utöka det planerade vårdplatsantalet å hemmet från 30 till 34. Västerhaninge sjukhem invigdes den 11 april 1949. Sjukhemmet hade 34 vårdplatser och dessutom åtta personalbostadsrum. Fram till och med januari 1950 disponerade sjukhemmet två bostadsrum vid Västerhaninge förlossningsrum.
År 1949 föreslog sjukhemmets styrelse att låta uppföra ett bostadshus för vaktmästare och sjukhemspersonal. Detta resulterade först i förhandlingar med kommunen i bostadsfrågan och slutligen 1952-1953 att detta bostadshus uppfördes.
Sjukhemsläkaren anmälde 1958 att patienter med kronisk ledgångsreumatism, organiska nervsjukdomar och svårare tumörfall visade en klar och oroande ökningstendens.
Sjukhemmets personalbostadsvåning omändrades till vårdavdelning och öppnades med sex nya vårdplatser den 5 november 1962. Sjukhemmet hade nu 40 vårdplatser. Från och med 1963 utökades sjukgymnastens tjänstgöringstid till 30 timmar per vecka. Sjukhemmet hade förutom kronikerpatienter även sex platser som disponerades för korttidsvård av hemsjukvårdspatienter.
Under 1960-talet planerades upprustnings- och tillbyggnadsarbeten av sjukhemmet enligt följande:
År 1963 utreddes en eventuell tillbyggnad av sjukhemmet och som preliminärt skulle inrymma en tvåläkarstation.
År 1966 planerades uppförandet av en provisorisk vårdpaviljong med 48 vårdplatser. Inget av dessa projekt förverkligades men under 1969 genomfördes vissa moderniserings- och underhållsarbeten vilka i hög grad var behövliga.
Västerhaninge sjukhems styrelse ersattes från och med den 1 januari 1956 av Centralstyrelsen för Stockholms läns landstings fristående kronikerhem, från 1967 kallad Direktionen för Sundbybergs sjukhus.
Den 1 juni 1949 övergick redogörarskapet för Västerhaninge sjukhem till en gemensam syssloman för Västerhaninge-, Vaxholms-, Lidingö-, Färingsö och Lövstalunds sjukhem. Från den 1 januari 1956 förändrades denna sysslomanstjänst till en syssloman placerades vid Centralepidemisjukhuset i Sundbyberg (Sundbybergs sjukhus).
Västerhaninge sjukhem sorterade under södra förvaltningsområdet från och med den 1 januari 1971.
Ekonomisk förvaltning
Under perioden 1 januari 1956 - 1 november 1969 låg Västerhaninge sjukhems ekonomiska förvaltning under Sundbybergs sjukhus (före detta Centralepidemisjukhuset). Den 1 november 1969 centraliserades sjukhemmets ekonomiska förvaltning till FU:s centrala kansli.
Stockholms Läns Landsting 1974-06-24
FU:s kansli
Förvaltnings avdelningen
Arkivsektionen
Gunnar Israelsson
ÄNDRING 2004-08-25/cn
A2:1-3, numera A2:1
G2 verifikationer, nu G3.
Hänvisningar till orter
Haninge kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_27
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/qOxkoocqygP16HDzH9NY9C
SpråkSvenska
ExtraIDLA_27