KRISCENTRET SOTERIA  (1990 – 2009)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Psykiatrisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Allmänpsykiatrisk vård, vuxna (901))
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
1302 KRISCENTRET SOTERIA (NACKA)
Psykiatrisk klink Sydöst
Kriscentret
Verksamhet
Kriscentret Soteria var en mottagning för förstagångsinsjuknade i psykos inom Nacka och Värmdö kommuner. Man arbetade utifrån särskilda metoder vilka i vissa läger betraktades som kontroversiella. Metoderna innebar bl a att man utgick från patienternas problemformulering vid upprättandet av behandlingsplan. Kring varje patient fanns en behandlingsgrupp som bestod av minst två personer förutom läkaren. Vid Kriscentret Soteria fanns specialistläkare, psykolog, sjuksköterskor, mentalskötare samt tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast. Vid sidan av terapin och behandlingsarbetet hade patienterna möjlighet att komma till Kriscentret Soteria för att äta lunch, dricka kaffe, eller umgås kring olika aktiviteter som att spela spel eller titta på film.
Historik
Föregångaren till Kriscentret Soteria som endast kallades Kriscentret, startade den 1:a oktober 1990. Kriscentret hade utvecklats ur öppenvårdens Psykossektion. Centret tog över vissa uppgifter som tidigare tillfallit Psykossektionens akutgrupp, och man planerade ta fram alternativa behandlingsformer för patientgruppen. Tongivande personal på Kriscentret: Ingrid Lindgren, biträdande överläkare, Barry Karlsson, psykolog (neuropsykologiska utredningar) och Sonja Levander, psykolog (bl a Rorschachtestning).
Kriscentrets första adress var Edinsvägen 22 A. På denna adress fanns även annan Psykiatrisk öppenvårdsverksamhet, bl a Psykossektionen.
I början, fram till våren 1991, träffade behandlingspersonalen patienterna på olika ställen; på Nacka sjukhus, vid hembesök, på mottagningen på Edinsvägen 22 A eller på Värmdövägen 253. På den sista adressen var för övrigt den psykiatriska jourverksamheten för Nacka och Värmdö belägen vid denna tidpunkt.
Hösten 1991 öppnade ett aktivitetscenter för Kriscentrets patienter. Där kunde patienterna under två timmar om dagen umgås, laga mat och arbeta med bildskapande.
I september 1992 öppnade en kompletterande verksamhet, krishemmet Rönnen, där det skulle finnas 6-7 platser för dygnet-runt-vård. I juni 1993 fick krishemmet ett nytt namn: Soteria. Föreståndaren Majka Wibell, samt bitr. föreståndaren Rolf Hedström satte stor prägel på verksamheten. Vid rekrytering av personal lade man största vikt på personliga egenskaper och bakgrund. Det gällde att hitta en personalgrupp varifrån olika patienter skulle kunna hitta någon att anknyta till. Soteria samarbetade med Kriscentrets personal för att vidareutveckla behandlingsmetoderna.
Två stora inspirationskällor var professor Loren Mosher (Soteria House, Kalifornien), och psykologen Y O Alanen (Åbomodellen).
Kriscentrets och Soterias behandlingsplanering utgick från varje patients egen problemformulering; upplevelse av vad som var fel. I utredningsarbetet ingick olika tester och metoder: SCID-intervju, upprättande en familjekarta (för att öka förståelsen för det nätverk patienten ingick i), Rorschachtest och neuropsykologiska utredningar.
1995-01-01 gick Kriscentret och Krishemmet Soteria ihop och fick då namnet Kriscentret Soteria.
2009-09-03 stängde Kriscentret Soteria sin verksamhet i och med att Carema Hjärnhälsan AB tog över verksamheten vid privatiseringen Nacka psykiatriska öppenvårds privatisering.
Journaler från följande enheter finns i Kriscentret Soterias handlingsbestånd:
Kriscentret: Edinsvägen 22 A/Värmdövägen 253/Gamla Landsvägen 28
Krishemmet Rönnen/Soteria: Edinsvägen 22 A
Krishemmet Soteria: Gamla Landsvägen 28
Mariehällsgården, behandlingshem: Gamla Landsvägen 28
Ekbacken, långtidsboende för psykospatienter: Gamla Landsvägen 28
Handlingstyper
Patientjournaler från Kriscentret Soteria med föregångare, samt från Mariehällsgården och Ekbacken, nedlagda enheter (för mer kroniska psykospatienter) som funnits på samma adress (om än inte i samma lokal) och vars journaler samsorterats med Kriscentret Soterias journaler.
I vissa av journalerna finns psykologutredningar enligt Rorschachmetoden som benämns ”Pilotprojektet Rorschach”. Psykologen Sonja Levander påbörjade detta projekt, men avslutade det aldrig, då mottagningen istället kom att koncentrera sig på Fallskärmsprojektet nedan.
Forskningshandlingar rörande Fallskärmsprojektet, se bilaga.
Diverse administrativt material såsom minnesanteckningar från bl a arbetsplatsträffar (APT) och administrativa konferenser (AK) samt diverse informationsmaterial, tidningsurklipp och övriga handlingar rörande Kriscentret Soteria.
Gallringsregler
Följande gallringsföreskrifter tillämpas:
Bevarande- och gallringsplan för personalhandlingar tom 1998, LA 9205- 0029
Bevarande- och gallringsplan för verksamhetsstöd, personal miljö och löner. SLSO med föregångare, SLSO 06-789
Bevarande- och gallringsplan för vårdhandlingar inkomna/ upprättade tom 2008-06-30, LA
2008-3501
Bevarande- och gallringsplan för vårdhandlingar inkomna/upprättade from 2008-07-01, LA 2008-3505
Bevarande- och gallringsplan för information publicerad på webbsidor, LA 2006-1653
Bevarande- och gallringsplan för verksamhetsstöd, administration, vård- och patientsäkerhet inom SLSO med föregångare, SLSO 07-1438
Bevarande- och gallringsplan för verksamhetsstöd ekonomi inom SLSO med föregångare SLSO 07-1439
Sekretess
Tillgängligheten till arkivet är i vissa fall inskränkt genom sekretessbestämmelser. Patientjournaler omfattas av sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, sekretesslagen 1980:100 7 kap § 1c
Arkivansvarig/arkivredogörare
Jurist Rut Forsström hade det övergripande arkivansvaret inom SLSO.
Kriscentret Soteria saknade arkivredogörare, läkarsekreterare Ylva Skoog och arkivarie Lena Lindroth ombesörjde merparten av arkiveringsarbetet inför privatiseringen.
Källor:
Verksamhetsberättelser och informationsmaterial och patientjournaler, samt samtal med Rolf Hedström, tidigare biträdande föreståndare, och Roza Tempel, psykolog/tidigare mentalskötare vid Kriscentret Soteria.
Arkivbeskrivningen är upprättad av arkivarie Lena Lindroth
Bilaga:
Fallskärmsprojektet
Fallskärmsprojektet initierades 1996-01-01 av professor Johan Cullberg som ett samarbete mellan Centrum för psykosocial forskning och utveckling (CPFU) och Södermalms forsknings- och utvecklingssektion. Mottagningar runtom i hela Sverige har deltagit. I Nacka var det psykologen Sonja Levander vid Kriscentret Soteria som höll i projektet.
Fallskärmsprojektets syfte var att hitta nya behandlingsformer för förstagångsvårdade patienter med diagnosen psykos, och de övergripande frågeställningarna var:
- Vilket förlopp och vårdbehov finns hos olika kliniska undergrupper?
- Vilka relationer finns mellan personlighetsfaktorer och förlopp?
- Vilken är kostnadseffektiviteten med avseende på vårdkonsumtion och livskvalitet?
Kliniker som deltog i projektet förutsattes följa sex behandlingsprinciper:
1. Tidig intervention
2. Kontinuitet och lättillgänglighet
3. Den akuta psykosen är en krisreaktion hos en sårbar individ
4. Närstående involveras tidigt som stöd i behandlingen
5. Neuroleptika undviks i möjligaste mån
6. Slutenvård sker på patientens villkor
Idag drivs Fallskärmsprojektet av doktoranden Maria Mattsson vid FoUU, Psykiatri Nordöst. Projektet är organisatoriskt fristående. Den senaste uppföljningen i studien gjordes 2002-31-12. Sedan 2004 finns en databas över Fallskärmsprojektet vid FoUU-sektionen, Psykiatri Nordöst.
Studien är halvblind vilket betyder att kodnyckel till vilka de olika försökspersonerna är endast finns vid de deltagande mottagningarna, och inte vid Fallskärmsprojektets centrala administration. Vid arkiveringsarbetet med Kriscentret Soterias handlingar tillfrågades projektansvariga Maria Mattsson av arkivarien Lena Lindroth om man vid FoUU, Psykiatri Nordöst ville ta emot forskningsmaterialet. Emellertid avböjde Maria Mattson med förklaringen att eftersom studien är halvblind är det bättre att materialet finns kvar i verksamheten alternativt på Landstingsarkivet.
Hänvisningar till orter
Nacka kommun (1971–) (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_1302
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/3ULA60qgS4YP5DZyzJ82OD
SpråkSvenska
ExtraIDLA_1302