Sök i arkiven
Genvägar MENY

KAROLINSKA SJUKHUSET - ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS/BARNDIVISIONEN  (1994 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Barnahälsovård (BVC) (009))
Alternativa namn
Barnmedicinska/barnkirurgiska klinikerna på Karolinska och S:t Görans sjukhus
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
787 KAROLINSKA SJUKHUSET- ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS/BARNDIVISIONEN
Arkivbeskrivning upprättad 2017-01-18
Adress: Astrid Lindgrens Barnsjukhus, 171 76 Stockholm
HSA-id: SE2321000016-2DD7
Ansvarig för arkivbeskrivningen: Sandra Gustafsson, arkivarie Karolinska Universitetssjukhuset
Beskrivning av nuvarande organisation
Verksamhetens startdatum (och eventuellt slutdatum)
1994-01-01-2016-11-26
Hur är verksamheten organiserad?
Barndivisionen var indelat i åtta verksamheter som är underställda divisionsledningen. Verksamhetsområdena är indelade i olika sektioner med tillhörande avdelningar och mottagningar. Verksamheterna bedriver verksamhet i Solna, Huddinge och Danderyds sjukhus.
Barndivisionen leds av divisionschefen som under sig har en stab med administrativa funktioner inom kansli, ekonomi, personal, forskning och vårdutveckling. Respektive verksamhetsområde leds av en verksamhetschef och ledningsgrupp.
Följande verksamhetsområden fanns till och med 2016-11-27:
- Barnakutklinken
- Barnanestesi-Operation-Intensivvård - sektioner: Barnanestesi, operation, uppvak. Barnintensivvårdsavdelningen. ECMO (ExtraCorporeal Membran Oxygenering). Smärtbehandlingsenheten för barn.
- Barnkirurgi - Sektioner; barnurologi, barnkirurgi, ST- och specialistläkare.
- Barnmedicin 1 - sektioner; Barngastroenterologi, hepatologi och nutrition. Barnhematologi, -immunologi och -SCT (stamcellstransplantation). Barnonkologi och koagulation. Bamnefrologi.
- Barnmedicin 2 - sektioner; DEMO (diabetes, endokrinologi, metabola sjukdomar, obesitas). Lung- och allergi. Cystisk Fibros (CF). Barnhjärtcentrum/barnkardiologen, som har ett nära samarbete med Uppsala Akademiska barnsjukhus, samt barn- och ungdomsmottagningar/öppenvårdsmottagningar (BUMM).
- Barnmedicin 3 - utreder och behandlar barn och ungdomar som har neurologiska sjukdomar, avvikelser i sin utveckling och/eller funktionshinder.
- Neonatalverksamheten
- Verksamheten för rörelseorganens sjukdomar och hemsjukvård - Barnortopedi, barnreumatologi, gånganalys och SABH - sektioner: barnortopedi. Barnreumatologi. Gång- och rörelselaboratoriet på Astrid Lindgrens barnsjukhus. SABH (Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet).
Är verksamheten utlokaliserad?
Barnmedicin 2 har åtta barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, (BUMM), runt om i länet. Syftet med BUMM är att barn och ungdomar ska få tillgång till barnmedicinsk specialistvård i den egna närmiljön.
Bumm utreder och behandlar barn och ungdomar enligt följande områden:
- Neuropsykiatri - ADHD, ADD m.m.
- Astma och allergi
- Fetma - med bl.a. Viktskola och föräldrautbildning
- Enures och urinvägar
- Mag-, tarmsjukdomar
- Psykosomatiska sjukdomar och funktionshinder
- Psykisk hälsa - BUMM-mottagningar i Huddinge Centrum, Liljeholmen och Sollentuna.
- Barn under 12 månader med akuta infektioner
Neonatalverksamheten har en avdelning på Danderyds sjukhus som tillhör Karolinska organisatoriskt.
Beskrivning av verksamhetens tidigare organisation
Denna del används om organisationen tidigare sett annorlunda ut än idag.
Tidigare namn, adresser och geografisk placering
- 1951 Barnklinikerna vid Karolinska sjukhuset Solna
- 1980- och 1990-tal Karolinska Sjukhuset och S:t Görans sjukhus
- 1 januari 1994 Barndivisionen vid Karolinska sjukhuset inrättas
- 3 mars 1998 öppnas Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska sjukhuset.
Äldre arkivbeskrivning
Tidigare organisation
Barnklinikerna på Karolinska sjukhuset stod färdiga 1951 men den officiella invigningen skedde i mars 1952. Vid början av 1952 hade åtta av nio avdelningar öppnat med rum för 211 vårdplatser som var fördelade med 133 platser för barnmedicin, 66 för barnkirurgi och 12 för barnpsykiatri. Vid bildandet av barnklinikerna 1951 var Karolinska sjukhuset det första sjukhuset i Sverige som hade en fullständig barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, även en röntgendiagnostisk enhet inrättades jämte de tre barnklinikerna. Till den barnmedicinska kliniken hörde även en hjärtstation samt fysiologiskt, neurofysiologiskt och kemiskt laboratorium. Vård bedrevs även i samarbete med vuxenklinikerna, cancersjuka barn behandlades exempelvis av onkologerna vid Radiumhemmet och barn vårdades på ögon-, öron- och hudklinikerna. Barn vårdades på öron-, näs- och halskliniken fram till 1998 då Astrid Lindgrens barnsjukhus öppnade. 1961 inrättades ett barnonkologiskt team och 1979 den första svenska barncancerenheten på Karolinska sjukhuset. Lindrigt sjuka nyfödda vårdades på kvinnokliniken men vårdansvaret tillföll dock pediatrikläkarna. Svårt sjuka nyfödda barn vårdades emellertid alltid på barnklinikerna.
1974 delades Karolinska sjukhuset in i sex block, blocken hade en samordnad funktion för klinikerna och innehade vissa beslutsbefogenheter. Barnklinikerna sorterades under barn- och kvinnovårdsblocket tillsammans med kvinnokliniken.
Då byggnaden barnklinikerna inhystes i med tiden blev alltför ålderdomliga för att kunna bedriva högspecialiserad verksamhet vilket resulterade i att den barnkirurgiska vården överfördes till den Barnkirurgiska kliniken på S:t Görans. Vidare bedömdes det att man inte behövde mer än en barnkirurgisk klinik inom Stockholms län och ur forsningsperspektiv att det var mer gynnsamt med bara en barnkirurgisk klinik.
Två år senare, 1984, lades barnakuten ner på Karolinska och flyttades till S:t Göran. Samma år överfördes även delar av den barnmedicinska vården till S:t Görans barnkliniker. De barnmedicinska och barnpsykiatriska vårdenheterna på Karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus utgjorde under den här tiden kliniker med vårdavdelningar på båda sjukhusen. Neonatologi, endokrinologi, neurologi, onkologi, habilitering och barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet bedrevs på Karolinska sjukhuset medan övrig barnsjukvård tillföll S:t Görans sjukhus.
Barndivisionen vid Karolinska sjukhuset inrättades 1994 med intentionen att samla all barnsjukvård i norra Stockholm till ett Barncentrum Nord vid Karolinska sjukhuset, vilket 1998 resulterade i invigningen av Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Före 1994 hade ingen barnsjukvård organisatoriskt tillhört Karolinska sjukhuset på ett antal år men i och med bildandet av barndivisionen överfördes all barnsjukvård vid S:t Görans sjukhus, som varit lokaliserad både på S:t Göran och Karolinska sjukhuset, organisatoriskt till den nyskapade barndivisionen. Sedermera överfördes 1996 även all barnsjukvård vid Danderyds sjukhus organisatoriskt till divisionen, men rent geografiskt stannade en del verksamhet kvar på DS. Den barn- och ungdomspyskiatriska kliniken vid S:t Göran avstyckades dock 1995 till Nordöstra sjukvårdsområdet (NÖSO).
Den tredje mars 1998 öppnades Astrid Lindgrens barnsjukhus, men den officiella invigningen ägde rum den 10 juni. All barnsjukvård i norra Stockholm centrerades vid Astrid Lindgrens barnsjukhus för att undvika rundflyttning av patienterna och för att samla resurser för vård, forskning, utveckling och undervisning. En neonatalavdelning finns dock fortfarande geografiskt lokaliserad på Danderyds sjukhus. I samband med öppnandet av Astrid Lindgrens barnsjukhus avskaffades klinikerna i februari 1998 och ersattes med tolv program som leddes av varsin programchef och biträdande programchef. Intentionen var att bryta upp den traditionella klinikstrukturen och anpassa organisationen efter patienternas vårdbehov.
Programmen 2002:
1.Akutvård
2.Neonatal
3.Neuropediatrik
4.Endokrinologi, diabetes, allergologi och allmän pediatrik
5.Onkologi, hematologi, koagulation
6.Ortopedi och reumatologi
7.Urologi, nefrologi, gastroenterologi
8.Spädbarnskirurgi
9.Operation
10.BIVA, barnintensivvård
11.Röntgen
12.Öppenvård (består av nio barn- och ungdomsmedicinska mottagningar,
BUMM, inom nordvästra sjukvårdsområdet och norra Stockholms sjukvårdsområde samt barnhälsovården i norra Stockholm)
Samt från 2002 de tre fristående verksamheterna ECMO - centrum
SABH (sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet) Barnkardiologisk avdelning.
Den barnkardiologiska avdelningen ingick tidigare i program 8 som då benämndes Kardiologi och Spädbarnskirurgi. Den 1 januari 2002 separerades barnkardiologen från program 8 och bildade istället en fristående barnkardiologisk avdelning som samverkar med Akademiska sjukhuset Uppsala.
Den 1 januari 2003 avvecklades programmen och ersattes med 15 verksamhetsområden som leds av varsin verksamhetschef och biträdande verksamhetschef.
- Akutvård
- Neonatalvård
- Neuropediatrik
- Allergologi, diabetes, endokrinologi, lungmedecin (=ADEL)
- Onkologi, hematologi och koagulation
- Ortopedi och reumatologi
- Spädbarnskirurgi
- Barnkardiologi
- Operation och anestesiologi
- BIVA (barnintensivvård)
- Röntgen
- Öppenvård
- ECMO Centrum KS
- SABH (sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet)
I samband med sammanslagningen av Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus 2004 gjordes verksamhetsindelningen om på nytt, se stycket om hur verksamheten är organiserad för att se hur organisationen såg ut till och med 2016-11-26. Barnröntgen införlivades dock 2008 i Huvuddivisionen. 2016-11-27 gick verksamheterna in i den nya tematiska organisationen. Barnsjukvården ingår nu i tema Barn- och kvinnosjukvård.
Beskrivning av vad verksamheten gör
Vad gör verksamheten inom ramen för sitt kärnuppdrag?
Verksamheten bedriver högspecialiserad vård för barn och ungdomar under 18 år.
Vilka uppdrag/ansvarsområden har verksamheten?
Verksamheten har i uppdrag att bedriva högspecialiserad barnsjukvård och vara drivande i utvecklingen och forskningen av den framtida barnsjukvården.
Handlägger verksamheten ärenden i samarbete med någon annan verksamhet?
Exempel: Vid överprövning av utlämnande av allmän handling går ärendet över från landstingsarkivet till SLL Juridik.
Beskrivning av hur verksamheten styrs
Vilka lagar och styrdokument styr verksamheten?
Hälso- och sjukvårdslagen
Offentlighets- och sekretesslagen.
- Patientjournaler är belagda med sekretess i 70 år enligt 25 kap § 1 OSL.
- Psykiatriska/neuropsykiatriska rådata/testmaterial omfattas av särskilda sekretessregler enligt 17kap. 4 § Offentlighets- och sekretesslagen, vilket innebär att delar av testmaterialet omfattas av sekretess även i förhållande till patienten.
Patientdatalagen
Patientlagen
BG LA 2016-0180
BG LA 2015-0040, version 4,2, föreskrift 11
Vem fattar beslut om verksamheten?
Sjukhusledningen
Divisionsledningen och Staben
Verksamhetschefen
Ledningsgrupperna för de olika verksamhetsområdena
Beskrivning av verksamhetens handlingar/information
Vilka är de viktigaste typerna av ärenden och handlingar/information som skapas i kärnverksamheten?
Handlingar utgörs till större delen av patientjournaler men även forskningshandlingar. Administrativa handlingar uppstår även i form av beslut, PM, riktlinjer, styrdokument, protokoll, verksamhetsberättelser.
Vilka system används för ovanstående viktiga handlingar/information?
Digitala journalsystemet BMS infördes 1998, dock har verksamheterna infört BMS vid olika datum under 1998. TakeCare infördes under 2005-2006. Restjournaler på papper till digitala journaler skannas antingen till TakeCare eller till mellanlagringstjänsten.
Det finns även mindre bestånd av restjournaler på papper till digitala journaler hos vissa av verksamheterna som på grund av på pågående vård inte har kunnat skannas.
Psykiatriska/neuropsykiatriska rådata/testprotokoll kan på grund av särskilda sekretessregler inte skannas in i patientjournalen utan måste förvaras separat på papper.
Patientjournaler med födelseår 1967-1974 är mikrofilmade och förvaras vid Journalservice på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
Vilka sökingångar och sökregister finns till handlingarna/informationen?
Arkivförteckningen, TakeCare, diarium.
Psykiatriska/neuropsykiatriska rådata/testprotokoll förvaras separat från övriga patientjournalen, dock finns det antecknat i patientjournalen att det finns testprotokoll/rådata som arkiveras separat från övriga journalen.
Har verksamheten tagit över eller lånat handlingar/information från andra verksamheter?
Neuropediatriska mottagningen har övertagit journalhandlingar från Neuropsykiatriska enheten (BUP). Förekommer även handlingar från de tidigare Barnklinikerna på Karolinska och S:t Görans sjukhus.
Förvarar verksamheten handlingar/information hos någon annan verksamhet?
Personaladministrativa handlingar förvaras av HR och i personaladministrativa systemet Heroma. Ekonomihandlingar har hanterats i digitala systemet Contempus och sedan mars 2016 av Raindance Fakturaportal.
Diarieförda handlingar hos huvudregistraturen och i diarie- och ärendehanteringssystemet EDIT.
Patientjournaler med födelseår 1967-1974 är mikrofilmade och förvaras vid Journalservice på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
Har verksamheten överlämnat handlingar/information till någon annan verksamhet?
- Patientjournaler med födelseår 1967-1974 är mikrofilmade och förvaras vid Journalservice på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
- Patientjournaler med födelseår 1975-1982 finns på Landstingsarkivet.
- Patientjournaler med födelseår 1983-2005-08 har tidigare skickats till Gotland. Gotland har 2016 levererat patientjournaler med födelseår 1988-1998 till Landstingsarkivet. Patientjournaler med födelseår 1983-1987 finns kvar på Gotland och är delvis skannat.
- 2017 leverans serie F2B barnonkologen och serie F5A och F5B psykologjournaler och foton.
Övrig information
Små patientjournalarkiv finns kvar hos vissa av verksamheterna såsom metabolteamet, ECMO och barnonkologen. Dessa kommer sannolikt skannas i framtiden.
Före 2005 var psykologerna anställda av barnverksamheterna men finns från 2005 på Psykologkliniken, barnsektionen.
Källor till arkivbeskrivningen
- Astrid Lindgrens Barnsjukhus verksamhetsplan 2015.
- Jeanette Nymans arkivbeskrivning 2002
- Pernow, Bengt (Red.), Karolinska sjukhuset 1940-1990, en minnesbok, (Karolinska Sjukhuset, 1990).
_______
Tre stycken barnkliniker stod färdiga på KS redan år 1951 och öppnades officiellt i mars 1952: barnmedicinska kliniken, barnkirurgiska kliniken och barnpsykiatriska kliniken. Förutom de tre klinikerna fanns en röntgendiagnostisk enhet. I den barnmedicinska kliniken ingick i en hjärtstation samt fysiologiskt, neurofusologiskt och kemiskt laboratorium. Barn vårdades också på kliniken utanför själva barnklinikbyggnaden, såsom på öron-, ögon- och hudkliniken. Vården bedrevs då i samarbete med läkare på barnklinikerna.
År 1974 indelades Karolinska sjukhuset i sex s k block med samorndande funktion för sina respektive kliniker/motsvarande och barnsjukvården kom att tillhöra Barn- och kvinnblocket. Barnsjukvården på KS utgjordes då av barnkirurgiska kliniken, barnmedicinska kliniken (med en avdelning för barnhabilitering) och barn- och ungdomspsykaitriska avdelningen.
År 1982 överfördes hela barnkirurgiska verksamheten till den barnkirurgiska kliniken på S:t Görans sjukhus. Akutmottagningen för barn på KS lades ner i juli 1984 samtidigt som viss barnmedicinsk vård överfördes till S:t Görans barnkliniker. De barnmedicinska och barnpsykiatriska vårdeenheterna på S:t Göran och KS kom att utgöra kliniker med vårdavdelningar på båda sjukhusen. Neonatalogi, endokrinologi, neurokrinologi, neurologi, onkologi, habilitering samt barn- och ungdomspykiatrisk verksamhet kom att bedrivas på KS under det att all övrig barnsjukvård sköttes på S:t Görans sjukhus.
Barndivisionen vid Karolinska sjukhuset tillkom den 1 januari 1994 som ett första led i en strävan att samla all barnsjukvård i norra Stockholm till ett Barncentrum Nord vid KS, något som 1998 resulterade i invigningen av Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB).
Före 1994 hade alltså ingen barnsjukvård organisatoriskt tillhört KS på många år. Nu överfördes all barnsjukvård vid S:t Görans sjukhus, som varit lokaliserad både på S:t Göran och KS, organisatoriskt till den nyskapade divisionen vid KS. Sedermera överfördes 1996 även all barnsjukvård vid Danderyds sjukhus (DS) organisatoriskt till divisionen, men rent geografiskt stannade en del verksamhet kvar på DS. Den barn- och ungdomspyskiatriska kliniken vid S:t Göran avstyckades dock 1995 till Nordöstra sjukvårdsområdet (NÖSO).
Det sedan länge planerade Astrid Lindgrens Barnsjukhus öppnades den 3 mars 1998 och invigdes formellt den 10 juni 1998. Där har all barnsjukvård i norra Stockholm samlats för att undvika rundflyttning av barnen och för att samla resurser för vård, forskning, utveckling och undervisning. En neonatalavdelning finns dock fortfarande geografiskt lokaliserad på Danderyds sjukhus.
Organisation
Divisionen leds av divisonschef som under sig har en stab med administrativa funktioner inom kansli, ekonomi, personal och vårdutveckling. Tidigare fanns även en IT- enhet på divisionen. IT- enheten införlivades den 1 september 2001 med den centrala IT- enheten på KS, IT- service. Under sig hade vidisonschefen t o m februari 1998 en rad kliniker lokaliserade på de tre sjukhusen KS, S:t Göran och DS. Klinikerna avskaffades i februari 1998 inför öppnadnet av det nya barnsjukhuset och ersattes med tolv program, se bilaga 1, ledda av varsin programchef och biträdande programchef. Tanken var att bryta upp den traditionella klinikstrukturen och anpassa organisationen efter patienternas vårdbehov.
Från och med 1 januari 2003 ersatter programmen med 15 verksamhetsområden, ledda av varsin verksamhetschef och biträdande verksamhetschef:
* Akutvård
* Neonatalvård
* Neuroediatrik
* Allergologi, diabetes, endokrinologi, lungmedecin (=ADEL)
* Onkologi, hematologi och koagulation
* Ortopedi och reumatologi
* Spädbarnskirurgi
* Barnkardiologi
* Operation och anestesiologi
* Spädbarnskirurgi
* Barnkardiologi
* Operation och anestesiologi
* BIVA (barnintensivvård)
* Röntgen
* Öppenvård
* ECMO Centrum KS
* SABH (sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet)
På divisionen finns en central samverkansgrupp, som är beslutande organ i arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor, bestående av representanter för både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Utöver denna har programmen egna lokala semverkansgrupper.
Divisionen har haft flera ledningsgrupper med rådgivande och informationsgivande funktion, varav hittills två fört minnesanteckningar vid sina sammanträden. Det gäller divisionsledningsgruppen- kallad "Lilla ledningsgruppen"- vid staben samt ledningsgruppen ALB (Astrid Lindgrens Barnsjukhus)- kallad "Stora ledningsgruppen- bestående av dryga 30 personer, däribland divisonschefen, stabscheferna (personal, ekonomi, vårdutveckling), specialitetsansvariga läkare. Numera finns endast en ledningsgrupp som består av samma personer som i den tidigare nämnda "Stora ledningsgruppen" samt adjungerat en representant för sjukgymnasterna och en ST- läkarrepresentant. Hos vissa program finns även lokala ledningsgrupper.
Arkivbeskrivning
Arkivet omfattar handlingar alltifrån 1959 till dags dato. Astrid Lindgrens Barnsjukhus för sedan 1998 sina patientjournaler i det datoriserade journalsystemet BMS. Här ingår förutom läkares journaler även omvårdnads-, kurators-, arbetsterapeut-, sjukgymnast-, dietist- och stomiterapeutjournaler. Dock finns kompletterande journallhandlingar på papper, såsom t ex provsvar och remisser. Avställning av datajournaler från BMS till arkivmedia för långtidslagring har ännu ej skett.
På några av de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna inom program 12 används andra journalsystem. Två av dessa använder patientjournalsystemet Swedestar och en mottaning använder Profdoc.
Förutom de ovan nämnda journalsystemen används en rad andra datasystem på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Arkivförteckningen skall senare kompletteras med en systembeskrivning för samtliga datasystem.
Arkivet innehåller förutom handlingar även en mindre mängd administrativa handlingar. Bevarandehandlingar är främst patientjournaler, beslut, protokoll, postlista, diarier, verksamhetsberättelser, verksamhetsplaner och korrespondens.
Jeanette Nyman
Arkivarie
Februari 2002
Uppdaterad av :
Christina Persson
Arkivarie
Maj 2003
Historiken införd av Helena Löthman i oktober 2003.
Bilaga
Organisation till och med 2002-12-31
Utdrag ur tidigare arkivbeskrivning
År 2001 fanns, förutom de tolv programmen, två fristående verksamheter: ECMO-centrum (ExtraCorporal Membran Oxygenering) och SABH (sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet). Ytterligare en fristående verksamhet tillkom den 1 januari 2002 då program 8 - kardiologi och spädbarnskirurgi, delades upp och består därefter dels av program 8 - spädbarnskirurgi och dels av en fristående barnkardiologisk avdelning som samverkar med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fr.o.m. år 2002 finns följaktligen 12 program och 3 fristående verksamheter på Astrid Lindgrens Barnsjukhus:
1. Akutvård
2. Neonatal
3. Neuropediatrik
4. Endokrinologi, diabetes, allergologi och allmän pediatrik
5. Onkologi, hematologi, koagulation
6. Ortopedi och reumatologi
7. Urologi, nefrologi, gastroenterologi
8. Spädbarnskirurgi
9. Operation
10. BIVA, barnintensivvård
11. Röntgen
12. Öppenvård (består av nio barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, BUMM, inom nordvästra sjukvårdsområdet och norra Stockholms sjukvårdsområde samt barnhälsovården i norra Stockholm)
ECMO - centrum
SABH (sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet)
Barnkardiologisk avdelning
Bilaga införd och inventering gjord av Birgitta Eriksson i december 2006.
Karolinska, S:t Göran och Danderyds barnsjukhus slogs samman 1996-06-01. 1996 flyttades KS-barn till S:t Görans barnsjukhus under tiden för byggandet av Astrid Lindgrens Barnsjukhus. När bygget väl var klart så flyttade verksamheten, och arkivet, in i sina nuvarande lokaler i februari 1998.
Danderyds journaler (barn) finns fortfarande kvar på Danderyd då man p g a utrymmsbrist inte har kunnat ta emot dessa på KS. Efter de nu påbörjade leveranserna från Astrid Lindgens barnsjukhus, där också journalerna från Danderyd ingår, så kommer större delen av materialet från Danderyd att levereras till landstingsarkivet, medan resterande journaler kommer att sorteras in i det material som blir kvar på KS i A. Lindgrensarkivet.
Materialet är som framgår blandat, såväl klinik- som tidsmässigt. Anledningarna till detta är flera. Dels de organisatoriska sammanslagningarna samt flera flyttar. När man väl installerat sig i den nya arkivlokalerna så började närarkiven på KS att rensa och tömma sina arkiv, med resultat att även äldre material finns i det som nu levereras.
Man har mikrofilmat patientjournaler på pat födda 1967-1974 samt behandlingsår 1991. Journaler som har förvarats i närarkiv har dock kunnat undgå att filmas och vid de ovan nämnda avställningarna har material från just dessa "filmår" plötsligt dykt upp. Viss inkonsekvens m a o beträffande vad som kan påträffas vid sökningar i detta journalmaterial!
Inskrivet av TOR 2002.
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_787
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/R7NEg3z6AIB5e7YjYJe3y3
SpråkSvenska
ExtraIDLA_787